adam7

Värt att läsa om Indiens erfarenheter med att jobba med ryssarna http://timesofindia.indiatimes.com/india/after-sukhoi-mistake-india-to-go-for-russian-5th-gen-fighter-only-with-full-tech-transfer/articleshow/57546519.cms Artikeln baserar sig på icke angivna källor, men det som skrivs är ju i sig plausibelt. Indierna är enligt detta ute efter riktig tech transfer, istf att bara plocka ihop jaktflyg från levererade delar. Det jag läst om Rafale affären, var att Indierna var ute efter att Rafale skulle byggas i Indien med leverantöransvar hos Dassault, men att allt jobb skulle göras av HAL (Hindustani Aeronautics Limited) som ju inte riktigt lyser i produktionsförmågan av Tejas. Att ta ansvar för leveransen när någon annan sköter produktionen är ju en öppen check. Här kan nog SAAB ha en öppning om man är färdig till ordentlig tech transfer, vilket SAAB ju påstår sig göra med Brasiliens flygindustri. (Sedan är ju artikelns bedömning av PAK-FA intressant, d.v.s. att det är ett stealth plan utan stealth och med ynkliga motorer ännu nu, men det hör säkert till en annan tråd)

Här finns inspelning av paraden. 1053 deltagare. Ester, letter, litauer, britter, tyskar och amerikaner deltog. 5 hundar. Tyska och holländska plan gjorde överflygning. Estniska och amerikanska fordon, inkluderande Abrams stridsvagnar, Bradley och CV90 vagnar samt andra fordon. http://etv.err.ee/v/paevakajasaated/eesti_vabariik_99/saated/ad501787-2940-4d21-904b-53e70dfa8ba7/eesti-vabariik-99-kaitsejoudude-paraad-vabaduse-valjakul Har det varit någon diskussion i Sverige om att börja med en årlig parad? (vaktparaderna är inte det jag avser)

Den som vill se en militärparad kan i morgon kolla på den estniska arméns självständighetspara med åtminstone britter och amerikaner som deltagande gäster på http://otse.err.ee/k/etv Paraden börjar estnisk tid 11.55, svensk tid alltså 12.55 fredagen den 24:de

Öh, nu är det frågan om mutor, inte prestationen av flygsystemet. Jämförelsen att Gripen hade blivit 1 miljard billigare tar inte ställning till systemprestationen. Om 143 miljoner euro betalts i mutor, är det skadan. en helt annan sak är om beslutet blivit annat utan mutor. Dessutom har ju svensk försvarsindustri inte varit fläckfri från beskyllningar gällande bestickning (inte finsk industri heller, om någon vill ta till nationalitetskortet).

Nytt angående K9 Thunder. MoU undertecknades efter Rovajärvi övningen, men nu har även kontraktet undertecknats och försvarsministern godkännt anskaffningen. I sydkoreansk media spekulerades att antalet blir 48 st. och priset 200 miljoner dollar för järnet + 200 miljoner dollar för utbildning, reservdelar och underhåll. Priset var spekulation eftersom 200 miljoner dollar är lite under 190 miljoner euro, och priset nu visar sig bli 146 miljoner euro, inkluderande utbildning, reservdelar och underhåll. Min bedömning är, att sydkoreansk media gissade baserat på affärer i Asien med priser för tidigare ny materiel, och kontrakt på underhåll, reservdelar och underhåll, där de de två sista u:na var mer omfattande och dessutom innehöll priserna de sedvanliga asiatiska mutorna. Nyheten finns på https://svenska.yle.fi/artikel/2017/02/17/finland-koper-begagnade-pansarhaubitsar-146-miljoner Priset utan u.r.u ser ut att bli ca. 1/2 nypriset. Pjäserna skall förses med en grundrenovering före de tas i bruk. Det betyder att det som slitits byts ut. -------------- Finland köper begagnade pansarhaubitsar för 146 miljoner Bild: Jouni Porsanger/Lehtikuva LUKAS LINDSTRÖMHELSINGFORS Finland köper 48 begagnade pansarhaubitsar från Sydkorea för 146 miljoner euro. I affären ingår förutom haubitsarna också utbildning, reservdelar och underhåll. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) godkände köpet av artilleripjäserna på fredagen. Haubitserna ska ersätta en del av det artilleri som blir föråldrat på 2020- och 2030-talen. De första pansarhaubitsarna anländer till Finland nästa år och de sista år 2024. Beväringarna ska enligt planerna börja utbildas i det nya artillerisystemet år 2019. Armén testade haubitsarna, som är av typen K9 Thunder, i fjol i Lappland. Det är frågan om 155 millimeters bandgående haubitsar som har en räckvidd på ungefär 40 kilometer. De har en toppfart på över 60 kilometer i timmen.

Läste en artikel ett antal månader sedan som handlade om eventuell finsk anskaffning av ubåtar. Slutsatsen var att vapensystemet var för dyrt i förhållande till nyttan för Finlands försvar. Särskilt nämndes att ackumulatorerna (batteriena) måste bytas med jämna mellanrum och dessa är extremt dyra. Har någon en uppfattning om hur ofta dessa behöver bytas och om kostnaderna?

Estland har anmält att de är intresserade att delta i eventuell anskaffning av K9 Thunder bandhaubitser. De skulle i såfall delta i anskaffningen med 12 pjäser. Finland har inte publicerat hur många pjäser man förhandlar om eller försöker anskaffa, men ryktet är att det skulle vara 48 pjäser. Att anskaffa pjäserna genom samma förhandling gäller inte bara själva pjäserna utan också utbildningen, hur servicen anordnas och eventuell transferering av teknik. Underteckning av MoU förväntas inom kort.

Tack för svaret. Vet inte hur de är generelt i exportvagnarna, men i de finska vagnarna finns inte en dylik pall (enligt uppgift).

Hm.. Det finns åtminstone 2 miljarder mobiltelefoner med Li-Ion batterier (egentligen ackumulatorer). Både Dreamliner och Samsungs katastrofer hade väl att göra med att man försökte tillämpa teknik agressivt, före teknologin var färdig för det. Man skruvade för hårt helt enkelt. Låt oss se hur japanernas försök utfaller. Vi vet det nog om några år..

Hm.. Läste just ett påstående på ett finskt forum. Där påstods det att i de svenska CV90 vagnarna finns en latrin(låda?). Stämmer det eller är det bara strunt?

Skribenten skriver på sida 8 Att m/41 inte prövats i strid är nog fel. Om skribenten hade lite forskat hade han nog skrivit något annat. Systemet är ju Tampellas 120 Krh/40 som nog såg användning under finska fortsättningskriget. T.om. wikipedia känner till ursprunget. https://sv.wikipedia.org/wiki/Granatkastare_m/41 Dessutom licensierades 120 Krh/40 till Israeliska Soltam som tilverkade systemet under namnet Soltam M-65, där skillnaden med finska originalet var i praktiken en modifierad basplatta. . https://en.wikipedia.org/wiki/Soltam_M-65. Att Israel inte skullle ha använt dessa i sina krig låter ju osannolikt. Granatkastare brukade kallas tampellor i mellanöstern. Denna modell 65 har sedan ett antal vidareutvecklingar, vilka används av olika länder, bl.a. av USA i t.ex. Afghanistan. ------ En egen granatkastartråd är ingen dålig ide.

Inte klappat och klart ännu. Finska försvarsministeriet twittrar: @DefenceFinland/status/819458377956868096 Betyder: Försvarsmakten har äskat på artilleriradar redan 30 år. Anskaffningen har inte ens behandlats i den kommerssiella ledningsgruppen, vilket är en förutsättning för ens RFI (request for information). Senare retwetade försvarsministerns politiska specialbiträde samma tweet. -------------- Det ser ut som om försvarsmakten, som gick ut i pressen och tv med nyheten har gått händelserna i förväg, genom att offentliggöra en plan som man inte gjort nödvändiga formella beslut om, och detta i sin tur har retat opp försvarsministeriet där besluten skall göras före man går u med uppgifter. .

Det är en laddanordning ovanför rören. Först lyfts granaterna i denna ränna snett upp ovanför rören, tydligen in i cylindrarna som syns ovanför med en spakanordning, sedan vrids cylindrarna framför röret och granaterna släpps ner via en annan spakanordning.

Nu används denna Bv grk-lösning bara i Kajanalands brigad i Finland. Kajana där brigaden finns liggger ju västerom Suomussalmi, som är bekant från andra sammanhang. Skogar, kärr och främst bara virkesvägar. Utöver AMOS vagnarna och dessa på bandvangssläp är resten av de knappt 700 finska 120 mm grk-rören, dvs kanske dryga 600, av varianten på släp.. Pansarbataljonerna funkar nog bra med ett underlag som är lika eller likt deras fordon. Att det blev en sådan low tech variant är ju sedan en annan sak, men valet år Sveriges.

Nå nu har den spritt sig, så t.ex här

Ja, rättigheterna till AMOS finns ju i ett samägt bolag där BAE Hägglunds och Patria är ägare. Jag har förstått att samarbetet inte hela tiden har varit tillfredställande för parterna. Och eftersom parterna inte valt att vidareutveckla AMOS, så har Patria jobbat på NEMO sedan det.

Här finns en bild på "Mjölner" prototyp från 1996. Det som syns ovanom rören där ena sidan har en granat är "laddapan" (måste posta en länk, eftersom forumets software inte tillåter en bildlänk av detta format) http://maanpuolustus.net/attachments/upload_2016-12-23_19-40-22-png.12776/

Jag såg också detta. Det verkar dock inte vara AMOS man köper in, utan om att Bofors ska ta fram något nytt och eget. Vilket bara får mig att undra om allt det här tjafset under Afghanistanåren inte var lögn och båg. Nej, systemet är inte nytt, utan det fanns före man började utveckla AMOS. BAE har alltså tagit Hägglunds planer för ett system från 90 talet från malpåsen och sålt det. Du menar att AMOS inte var färdigutvecklat? Det råder tvivel om automatladdaren blev färdig. Har sett påståenden om att den var färdigutvecklad, men även att den inte var. Har även sett påståenden, att Patrias NEMO korrigerat de fel som AMOS hade. Dock är det påståendet från en Patria anställd på ett finskt forum. ett faktum är dock att AMOS med halvautomatisk laddning sålts i en serie till Finland, men ingen köpt en serie med automatladdning. NEMO har däremot sålts åt Slovenien, Saudi-Arabien och Förenade Arabemiraten. Nu kommer en ny version av NEMO som är baserad in i en standard shipping container, vilket betyder att du kan lasta den på en båt, lastbil eller bara ha den på plats. Även den skjuter från rörelse, En hel del större skillnader är relevanta. AMOS och NEMO är datorstyrda både till inriktningen och rörelserna. Mjölner är däremot ett manuellt system, där man vevar röret som tidigare. Även huvan på systemet, notera att det inte är ett torn, ska vevas manuellt. Om man måste veva manuellt, torde tjockleken på huvan även vara rätt begränsad. Det betyder att man inte kan få kordinater och inställning från stridssystemet annars än på en dator, vilka sedan skall ställas in manuellt. Mjölner är mynningsladdad och granaterna laddas med ett mekaniskt hjälpmedel, en s.k. laddapa där man med två olika spaksystem höjer granaterna ovanför mynningen och därefter för dem in i mynningen. AMOS och NEMO är bakladdade. Alla tre system tar standardgranater. I det bakladdade systemet lägger man en s.k. stumphylsa under granaten. Den faller ur in i ett samlingskärl efter att man öppnar låset efter skottet. Så tanken att du får kordinaterna digitalt från en eldledningsapparat till systemet funkar inte med Mjölner. Sista steget sker sannolikt från att läsa från en dator i vagnen och ställa in värdena manuellt. De budgetlösningar på Hägglundsbandvagnar som jag sett har varit 8 cm granatkastare och min farhåga var att det var något som vi också skulle få med anledning av att AMOS inte var självskriven som förbandslösning. Även om 8 cm GRK sparkar en hel del så är de ingenting jämfört med rekylen i en 12 cm GRK. Så eventuella tankar på att montera 12 cm GRK på bandvagnarna dog nog redan när man tittade på vad fordonen faktiskt klarar. När det sen gäller en fordonsfamilj för allt så är jag inte heller helt övertygad om att det är rätt väg att gå. Pansarvärnsrobot skjuter du mot mål i markplan, ja, då går det att ställa dessa på vilket chassi som helst med god verkan. Däremot en luftvärnsrobot som skjuts med lite högre elevation riskerar att smälta chassit. Varför ska vi då ha samma plattform för att lösa bägge uppgifterna? De klassiska "dumsnåla småfixarna" tenderar att bli onödigt dyra och dåliga. Öh, nog funkar 120 mm GRK på släpvagnen av en bandvagn. Se länken och bilden på sidan nedanför. Platformen är förstärkt och före eldverksamhet kopplar man ur fjädringen och dess hydraulik. http://maavoimat.fi/120krhteka Själv är jag också förundrad tt man lägger ett så enkelt systemsom Mjölner på en så dyr platform som CV90. Låt mig lite diskutera detta. Systemet som FMV kontrakterade blir ju knappa 15 miljoner per CV90 chassie. Enligt twitternicken @lantvarnet, vilket bemannas av SD's försvarspolitiska talesman Mikael Jansson, hade AMOS kostat 1,5 miljarder och NEMO 2,5 miljarder, enligt uppgifter som FMV get årt RUT (Riksdagens utredningstjänst). Låt mig först tackla siffran för NEMO. enligt honom hade NEMO varit bäst med AMV, d.v.s. patgb 360 som underlag. Sverige köpte 113 vagnar, utbildning och stödsytem till ett pris som var dryga 22 miljoner SEK per vagn. Eftersom utbildningen och stödsystemen redan finns, estimerar jag att pris per nya vagnar vore ca 15 miljoner per vagn, vilket för _80_ vagnar blir ca 1,2 miljarder SEK. Tornet NEMO torde vara i klass av 1,5 miljoner €, alltså lite mindre än vagnarna. Med mitt estimat blir alltså 80 vagnar och 80 torn lite lägreän 2,5 miljarder, men i rätt storleksklass. Här räknas ingen summa på de 40 chassien som då skulle finnas för annat ändamål. Nemo går nog att nstallera på CV90 med en enkel mekanisk "krage" för tornet. Summan för AMOS per system blir ju hutlös, dryga 37 miljoner per system. Varför blir det så dyrt? Kanske för att ingen jobbat med systemet på ett decennium, kanske för att rättigheterna ligger i ett joint venture bolag som BAE Hägglunds och Patria ärger ihop, kanske för att systemet aldrig sålts till nån annan än Finland, och kanske för att delägarna vet att systemet inte kommer att säljas mera. Om vi till sist ser på Mjölner, är systemet inte högteknologist utan enkelt och traditionellt. BAE behöver inte dela med sig täckningsbidrag med någon utan man kan sannolikt göra en bra slant på ett system som säljs till ca. 90% av vad ett enskilt NEMO system skulle kosta. Så det faktiska valet torde ha varit mellan 40 NEMO torn och 40 Mjölner system med dubbla rör, även om man lät det att framså som ett val mellan 40 mjölner torn och 80 NEMO torn + 80 patgb 360. Visserligen hade 40 NEMO torn levererat färre granater än 80 rör, men då hade systemet fungerat inom stridssystemet med datorstyrt riktande, MRSI och skott från rörelse + direkteld. Sverige är helt fritt att välja vilken lösning som helst, men nu ser det väldigt speciellt ut. Att ta en lösning med 40-tals teknik på vagnar från 90-talet låter... jag lämnar det osagt.

Här kan vi tillägga att man nu beställt en modernisering av RK-62 http://www.defmin.fi/sv/aktuellt/pressmeddelanden?587_m=8159 Försökte infoga bild, men forumets system tillåter ine det. men se på: http://maanpuolustus.net/media/13313621_10208575700702786_1435601688_o.803/full

Uff, knappast ett större problem..

Sveriges utbildningssystem är ju unikt, eftersom SK 60 har samma roll som 2 eller 3 olika plan har i andra västländer. I Sverige börjar man med SK 60 och går sedan vidare till Gripen. Om vi ser på utbildning till stridspilot i USA, börjar man med ett lätt propellerplan (Diamond DA20-C1 Falcon) för att få grundläggande pilotutbildning (25 h), sedan avancerar man till turbopropplanet Beechcraft T-6 Texan II (90 h), ett plan som baseras på Pilatus PC-9. Efter det går man vidare till Northrop T-38 Talon, jet tränaren som nu skall ersättas. Först efter det kommer man in på skolning av ett riktigt jaktplan. Ett annat exempel är Finland, där man börjar med ett propellerplan (där tjänsten är outsourcad) för att lära sig grunderna, avancerar direkt till jet tränaren Hawk, och kommer sedan till F/A-18 Hornet. Den tränare som SAAB och Boeing nu försöker sälja åt USA är ju mera avancerad än Hawk, så om den ersätter SK 60, behövs åtmintone ett enklare plan före man kan börja öva med det. Artikeln säger ju att gapet mellan SK 60 och Gripen E är för stort. Jag vet inte om det är bara SAABs försäljningsprat, eller om det motsvarar verkligheten, men oavsett, blir systemet annorlunda om man tar in en avancerad jet tränare.

Sievin Jalkine berättar på sin hemsida att inklusive optioner är antalet 212 240 par kängor. http://www.sievi.com/fi/tiedotteet/sievin-jalkine-oy-on-saanut-ruotsin-puolustusvoimilta-suurtilauksen Sannolikt nog Sievin, ej Seivin

Finland förhandlar redan om begagnade K9 se http://maavoimat.fi/sv/artikeln/-/asset_publisher/maavoimien-tykistokaluston-uusiminen-etenee Text nedan

Låter som om det varit ett ruttet äpple

Vi i Finland har i decennier haft medaljer i skytte, löpning, orientering, skidlöpning o simning under värnplikten. Dessa är i brons, silver o guld. På kvällspermis (i uniform) var någon som tog på sig medalj i brons eller silver ett åtlöje. De i guld var en bra konversationspjäs med brudar Dessutom kallades de inte medaljer utan förtjänsttecken. Om kravet om 48 mån tjänstgöring gällde GSS/T, vore de ju ganska gamla före första kommer