Jump to content

Söker information om gamla artillerigranater


mickeh89

Recommended Posts

Jag har ingen aning vad det är för granater men jag tror att det kan vara artilleri granater! Är det någon som kan förklara hur man lägger upp bilder?

Man nyttjar en tjänst som hostar bilder - som dropbox, eller http://forumbilder.se/

Börja i den ändan så blir det lättare. Bifoga även mått i inlägget. Längd, diameter osv. Kan ju underlätta en del.

Det finns gott om kunskap på forumet som nog utan större ansträgning kan identifiera granataen och hjälpa dig med info.

/

Edited by martinator
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Den där kan vara riktigt riktigt farlig, tidröret kan fastna inuti och vid en mindre rubbning eller stöt starta igen. Skall anmälas till polisen, du utsätter dig själv och andra för livsfara!

Edited by Kaparn
Link to comment
Share on other sites

Kan du inte få fram mer information så borde någon expert få titta på den. (Dock så skulle en blindgångare inte se så snygg ut, de har normalt olika skador som orsakats av nedslag, oxidation och dylikt. Det går även se en del på drivbandet (kopparringen). Den har räfflor som passas in i pjäsens räfflor vid laddning. De ser ut som ett snyggt kugghjul utan skador om den aldrig laddats i en kanon, och får typiska märken vid avfyrningen. Det finns även släta drivband som passas i räfflorna, även sådana ser snygga ut innan användning och får sin räffling först efter att den laddats i en kanon.) Som sagt, låt polisen titta på den. Om du pratar vänligt med dom så kan dom säkert hålla sig från att skjuta sönder den 'bara för att', och i stället kontrollera att den verkligen är ofarlig.

 

Har ägnat en del tid åt att studera äldre granater och deras mekanismer. Det är relativt vanligt att deaktiverade granater och dylika föremål ges bort. Dessa är ibland tydligt märkta "BLIND", men inte alltid. Har ingen aning om varför vissa inte har den märkningen trots att de är blinda eller deaktiverade. Tyvärr så förekommer det ibland att någon har hittat gammalt skräp inne på skjutfält, områden de inte får lov att beträda, och hanterar dessa som om de var deaktiverade museiföremål. Utöver det så dumpade Soviet många gamla C-vapen och andra granater i Öresund, så det finns alltid en risk att en sådan relik faktiskt är skarpladdad.

Röret påminner om ett högkänsligt spetstidsanslagsrör. De skiljer sig i utseende från tidssrör genom att nosen ofta sträcker sig någon centimeter längre fram framför tempereringskansen. Det är för att ge plats åt den högkänsliga spetsanslagsfunktionen. En vanlig princip för dessa tändrör är att en mekanism med en tändhatt trycks framåt av retardationen vid nedslag, slår i ett fast stift och tänder en löst packad krutsträng. Då startas en ögonblicklig tändkedja som briserar granaten innan den hunnit gräva ner sig i marken. Eller så ställs granaten in så att den briserar efter en viss tid för att uppnå luftbrisad. Den typen av tidsmekanismer styrdes av en fördröjningssats av svartkrut och var notoriskt opålitliga. Det var väldigt svårt att få in en korrekt tempererad luftbrisad eftersom granaten färdas snabbt och en variation på en bråkdels sekund får granaten att brisera långt innan eller efter målet.

Digitalt museum har väldigt många bra bilder på föremål. Bilderna är bara grovsorterade, så du får leta själv. Vi använder nu ett exempel:

Digitalt Museum, Bild 1

Jag använder inte korrekta termer, har tyvärr inte hittat någon källa alls med korrekta svenska termer för tändrörets delar. Använder förenklade termer för att undvika missförstånd, om någon vet de korrekta termerna får ni gärna skriva detta i ett inlägg!

Notera noskonen längst fram. Under den finns en kåpa, och längst fram i den kåpan sitter ett stift. På stiftet sitter en fjäder som spänner mot en tändhatt. Över tändhatten sitter en tunn, fingerborgsformad metallbit. Det är en fjäder (fast än den inte är sprialformad så fjädrar den). Den fjädern är ju lite bredare vid basen, och hindrar stycket med tändhatten från att flytta sig frammåt. Innanför kåpan med tändstiftet sitter ett rör som är i vägen för den tidigarenämnda fjädern.

 

Vänd nu din uppmärksamhet till kransarna där tiden väljs (temperering). Tyvärr syns inte mekanismen som tänder denna vid avfyrning. Men titta på den nedre kransen på vänster sida. Den har två ringar med krutfördröjning. De är lite mer gråfärgade än de andra krutdetaljerna. Från den inre nedre ringen går två kanaler. Den som går snett uppåt höger tänder ringen. Vid avfyrning tänds en tändhatt och en krutladdning, som tillsammans fyller det utrymmet med eld. När den inre nedre ringen tänts så brinner den tills den är i linje med kanalen som går nedåt, sedan innåt, uppåt och ut till den övre kransens krutring. I den kanalen finns krut på vissa platser. Det är krut som ska 'förmedla' elden från den första till den andra ringen med krut. Nu brinner alltså den övre kransens krutring tills dess att den nått den är i linje med kanalen som leder ned till den yttre nedre krutringen. Den fördröjningen brinner tills den är i linje med kanalen som leder ned till tändrörets huvudladdning längst ned. Den nedre tempereringskransen brinner alltså två gånger, så siffrorna på den har ju högre värden än den övre tempereringskransen.

 

Se nu på det utrymme som fylls med eld vid avfyrning. På höger sida har du en kanal som är ansluten till samma utrymme, men kanalen leder innåt, därefter nedåt. Den leder inte till en fördröjningskrans, utan till ett litet krutfyllt utrymme. Intill det utrymmet är ett fjäderbelastat stift, ett säkringsstift, som sticker in i en utfräst fördjupning i stycket med tändhatten. Samma mekanism som tänder fördröjningen tänder även detta krut. När det krutet brunnit bort så kan fjädern trycka ut stiftet, och stycket med tändhatten frigörs så att det kan kastas framåt vid anslag. Innan det har skett så är granaten inte armerad. Det sker snabbt men inte omedelbart, detta för att ge en viss säkerhet att granaten inte briserar precis framför kanonen. Konstruktionen är ju dock inte helt pålitlig, om hela noskonen trycks ihop till följd av anslag mot en hård yta så kan ju stiftet potentiellt tvingas ned i tändhatten.

 

Stycket med tändhatten innehåller också krut, men löst packat krut. Till skillnad från det hårt packade krutet i fördröjningskransarna så brinner det löst packade krutet ögonblickligt. Elden fortsätter ned till tändrörets huvudladdning längst ned. När denna ladding brinner kastas eldslågor in i granatkroppen och granatens brisadladdning tänds.

 

Notera att under varje ring med krut ligger ett vaxpapper eller liknande. Det är för att skydda fördröjningssatsen. Utan det skulle eld pressas ut i alla utrymmen och allt krut skulle tända mer eller mindre samtidigt.

Edited by A B
Link to comment
Share on other sites

/tidröret kan fastna inuti och vid en mindre rubbning eller stöt starta igen/

Fara, absolut.

 

Men stämmer det du skriver verkligen? Är du bekant med den typen av konstruktioner så får du gärna beskriva vad du menar med att fördröjningskrutet skulle 'fastna inuti' och hur krutet skulle kunna börja brinna igen. Är genuint nyfiken!

 

Mekanismen som tänder fördröjningskrutet är inte en 'råttfälla'. Tvärt om så måste den drivas av en väldigt kraftfull acceleration, såsom en avfyrning. Den kan alltså inte spännas upp, fastna och som en råttfälla vänta på att utlösas. Att konstruera mekanismen på ett sådant sätt hade varit både komplicerat och motverkat syftet med den mekanismen.

 

Åter igen, det är farligt med okända granater, men du får gärna berätta vad du menade.

Edited by A B
Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Då kan vi sluta gissa och tro, även om ändamålet är att försöka hjälpa trådskaparen.

 

Har du hittat eller fått/ärvt ammunition så ringer du polisen utan att "pilla" vidare på grejerna. Det är oftast "pillandet" som skapar tidningsrubrikerna.

Det finns ett väldigt enkelt sätt att se om denna granatkartesch är tom, för skjuten, det är den. Men det görs på plats och av utbildad personal.

 

Så jag säger det igen, är ni inte amröjutbildad personal så håll era gissningar för er själva ,och till trådskapare, ring polisen så fixar dom det.

 

/HookAndLine - Specoff inom amröj som vet precis vad detta är och hur det funkar men har vett nog att inte gissa över en forumsbild.

Edited by HookAndLine
Link to comment
Share on other sites

Då kan vi sluta gissa och tro, även om ändamålet är att försöka hjälpa trådskaparen.

 

Har du hittat eller fått/ärvt ammunition så ringer du polisen utan att "pilla" vidare på grejerna. Det är oftast "pillandet" som skapar tidningsrubrikerna.

Det finns ett väldigt enkelt sätt att se om denna granatkartesch är tom, för skjuten, det är den. Men det görs på plats och av utbildad personal.

 

Så jag säger det igen, är ni inte amröjutbildad personal så håll era gissningar för er själva ,och till trådskapare, ring polisen så fixar dom det.

 

/HookAndLine - Specoff inom amröj som vet precis vad detta är och hur det funkar men har vett nog att inte gissa över en forumsbild.

Just pillande på granater skapar inte så många tidningsrubriker. Folk som har skarpa granater hemma och spränger sig i luften är en exceptionell raritet i Sverige - kan du ens hitta en? Syftar på gamla art-granater som fallerat i sin uppgift som prydnad. Inte de senaste bombdåden av kriminella.

Edited by martinator
Link to comment
Share on other sites

Pillande på granater kan leda till tråkigheter och som i sin tur leder till tidningsrubriker, trodde kopplingen var ganska tydlig.

 

Varför jag valde ordet "pilla" i just detta fall är för att den karteschen innehåller svartkrut. Svartkrut är känsligt för statisk elektricitet. Svartkrut driver både bränntidröret samt det är utskjutningsladdningen.

Det finns fall av granatar som gått till detonation, kan komma ihåg en i norrtälje. En dykare som plockat upp en granat från botten, spolat av den och sedan ställt den i sin lgh. När granaten "tryckutjämnat" så påverkades granaten såpass att tändkedjan startade och verkansdelen deflagrerade. Ägaren till lägenheten var tur nog inte hemma men lgh blev utbränd.

 

Så, även om risken är liten, är det verkligen värt det?

 

Letade efter den artikeln som jag beskrev ovan men gick bet. fann dock andra intressant artiklar. Oklart om de beskriver ett skeende utan mänsklig touch (dvs. de försökt manipulerat objektet), men påvisar ändå känsligheten i oexploderad ammunition.

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17315542.ab

 

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/09/13/en-dog-och-en-skadades-i-explosion-i-kemi

Link to comment
Share on other sites

  • 2 years later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



  • Similar Content

    • By Krigsapparaten
      Hej
       
      I försvarsbeslutet 2020 står bland annat ”12 nya eldrörsartilleripjäser ska anskaffas för divisionsartilleribataljonen under perioden 2026–2030.” 
       
      mim fråga är då, vilket system tror ni kommer införskaffas, och handlar det om bandhaubitsar eller traditionellt dragna pjäser? Det står även att samtliga pjäser av Archer ska förbandsättas, men såvitt jag förstår det ska även ett nytt system införskaffas. 
       
      tacksam för svar! 
    • By Hanski
      Nyligen har det varit ganska mycket diskussion om Archer-system och raketartilleri på dessa sidor och jag tänkte att det kanske skulle vara intressant att läsa också något om finskt artilleri. Det här inlägget innehåller en kort sammanfattning av dagens finskt artilleri.
       
      AEMI-rapporten 2020 listar följande artillerivaror på Finlands försvarsmakts inventering (https://puolustusvoimat.fi/documents/1948673/2015391/FI_AEMI_2020.pdf/a5b066cf-cd1f-7fec-5213-35fc67b70ae8/FI_AEMI_2020.pdf):
      • (flera hundra - 1000+ st 81 mm bogserad granatkastare, Tampella m/1974). Dessa är inte listade i AEMI-rapporter eftersom de är under 100 mm i kaliber.
      • 18 st. 120 mm självgående granatkastare AMOS
      • 698 st. 120 mm bogserad granatkastare (Tampella m/1992)
      • 471 st. 122 mm bogserad haubits 122H63 (ryska D-30)
      • 34 st. 122 mm lätt raketartilleri system 122RAKH89 (Tjeckiska RM-70)
      • 74 st. 122 mm självgående haubits 122PSH74 (ryska 2S1)
      • 24 st. 152 mm bogserad kanon 152K89 (ryska 2A36)
      • 132 st. 155m bogserad kanon 155K83 och 155K98 (Tampella-modeller, K98 är utrustad med APU)
      • 8 st. självgående kanon K9 “Moukari” (Slägga). Leveranser pågår fortfarande för dessa koreanska kanoner. Finska försvarsmakten har beställt 48 st. med option för ytterligare 48 st.
      • 41 st. 227 mm raketartilleri system 298RSRAKH06 (US M270A2)
       
      Finlands armé krigstidsorganisation består av tre olika typer av trupper:
      1) Operativa trupper som är de bäst utrustade och mest mobila. Dessa trupper består av flera brigader (delvis mekaniserade), några mekaniserade eller motoriserade bataljonstridsgrupper och andra trupper. Supportenheter är delvis organiserade på korpsnivå.
      2) Regionala trupper som normalt är organiserade som bataljonstridsgrupper eller individuella bataljoner. Vissa bataljonstridsgrupper är främst inriktade på (mot) attacker medan andra har en mer defensiv roll.
      3) Lokala trupper med enskilda bataljoner och kompani tar hand om t.ex. punktförsvar. Typiska enheter är t.ex. ”Provinskompanier”, trupper med frivilliga reservister och de motsvarar svenska Hemvärnet-enheter.
       
      Första organisationsnivå som innehåller indirekt eld är på kompaninivå. Varje kompani har vanligtvis 2-3 st. 81 mm granatkastare. Dessa gillades väldigt mycket vid finska försvarsmakten och de första lätta granatkastarna infördes redan på 1930-talet. Lätt granatkastare är lätt att transportera på ett fordon eller till och med till fots, om det behovs. Det tar bara några minuter att sätta den i ett skjutläge och effekten av elden är ganska bra. Nya granatkastare är också mycket exakta. Det viktigaste är att varje kompani alltid har indirekt eld vid deras omedelbara användning. Det finns flera typer av ammunition som HE, rök och belysning.
       
      Det finns vanligtvis ett tungt 120 mm granatkastarkompani på varje bataljon. De flesta granatkastare på de finska försvarsmakterna är fortfarande bogserad. Detta innebär några utmaningar vid elduppdrags: vanligtvis avfyrar granatkastarepluton eller granatkastarekompani bara ett eller högst några uppdrag från samma positioner och efter dessa elduppdrag kommer enheten att byta position. 120 mm granatkastare är i alla fall ganska praktiskt och enkelt att transportera och det tar bara några minuter att få den i körläge. Granatkastarna sprids också på stora geografiska områden.
       
      Vissa enheter på operativa trupper använder det självgående AMOS-granatkastaressystemet. Med dubbla eldrör och Patria AMV-vagnar är dessa mycket effektiva vapen. Varje fordon har positioneringssystem och moderna artilleriräknare och elduppdrag kan startas på några tiotals sekunder från uppdraget.
       
      Regionala bataljonstridsgrupper har normalt en infanteribataljon och en artilleribataljon med 122 mm bogserade haubits. 122H63 är ett lätt och praktiskt vapen som kan skjuta på hela 360 graders område. Dessa är i alla fall ganska gamla vapen med begränsat räckvidd och effekten av 122 mm granat är eller ska bli otillfredsställande. Det kommer att vara en bra fråga hur dessa haubitsar kan ersättas mot de finska försvarsmakterna någonstans 2030-talet. Haubitsar är utrustade med positioneringssystem och de fungerar vanligtvis spridda i ett stort geografiskt område.
       
      Operativa enheter har de mest mobila artillerienheterna med 122PSH74 och K9 självgående kanoner. Dessutom skulle flera 155 mm bogserade eller APU-utrustade kanonenheter ge extra indirekt eldstöd till dessa trupper.
       
      Raketartilleri och några av de bogserade 152 eller 155 mm kanonerna hålls på armékorpsnivå. Dessa kommer att utgöra det mest effektiva eldstödet för de viktigaste strider.
       
      Finsk K9 ger eldstöt på Rovajärvi skjutfält.

    • By Perman
      http://www.navyrecognition.com/index.php?option=com_content&task=view&id=3465
       
      Fantastiskt att man nu kan ta fram målsökande granater i 57 mm kaliber. Det borde vara intressant även för den svenska marinen. Dock så tror jag inte man kan skjuta dessa med en eldhastighet av 220 sk/min, utan det är nog frågan om enstaka skott (single shots). Intressant att använda ORKA på långa avstånd och på så sätt spara den vanliga 3P ammunitionen för kortare avstånd.
       
      /Per
    • By JKA
      Tycker svenska armén ska köpa in 30 Patriot + 50 MLRS från USA.
       
      Placera dom i Stockholm alla 50 MLRS så vi blir slagkraftigt från markytan.
       
      Sen placera ut 10 Patriot pjäser i Gotland och slutligen placera ut 20 Patriot i hemvärnet.

      Allt detta blir helt okej och vi fixar dom här raketartilleri början av nästa år.
      Vad tycks?


    • By Spett och slägga
      Varför hoppar man av nu när den är färdigutvecklad för produktion?

      Varför får de kalla fötter?


      http://www.svd.se/nyheter/inrikes/norge-nobbar-svenskt-vapensystem_8800728.svd
×
×
  • Create New...