Jump to content

Söker information om gamla artillerigranater


mickeh89

Recommended Posts

Jag har ingen aning vad det är för granater men jag tror att det kan vara artilleri granater! Är det någon som kan förklara hur man lägger upp bilder?

Man nyttjar en tjänst som hostar bilder - som dropbox, eller http://forumbilder.se/

Börja i den ändan så blir det lättare. Bifoga även mått i inlägget. Längd, diameter osv. Kan ju underlätta en del.

Det finns gott om kunskap på forumet som nog utan större ansträgning kan identifiera granataen och hjälpa dig med info.

/

Edited by martinator
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Den där kan vara riktigt riktigt farlig, tidröret kan fastna inuti och vid en mindre rubbning eller stöt starta igen. Skall anmälas till polisen, du utsätter dig själv och andra för livsfara!

Edited by Kaparn
Link to comment
Share on other sites

Kan du inte få fram mer information så borde någon expert få titta på den. (Dock så skulle en blindgångare inte se så snygg ut, de har normalt olika skador som orsakats av nedslag, oxidation och dylikt. Det går även se en del på drivbandet (kopparringen). Den har räfflor som passas in i pjäsens räfflor vid laddning. De ser ut som ett snyggt kugghjul utan skador om den aldrig laddats i en kanon, och får typiska märken vid avfyrningen. Det finns även släta drivband som passas i räfflorna, även sådana ser snygga ut innan användning och får sin räffling först efter att den laddats i en kanon.) Som sagt, låt polisen titta på den. Om du pratar vänligt med dom så kan dom säkert hålla sig från att skjuta sönder den 'bara för att', och i stället kontrollera att den verkligen är ofarlig.

 

Har ägnat en del tid åt att studera äldre granater och deras mekanismer. Det är relativt vanligt att deaktiverade granater och dylika föremål ges bort. Dessa är ibland tydligt märkta "BLIND", men inte alltid. Har ingen aning om varför vissa inte har den märkningen trots att de är blinda eller deaktiverade. Tyvärr så förekommer det ibland att någon har hittat gammalt skräp inne på skjutfält, områden de inte får lov att beträda, och hanterar dessa som om de var deaktiverade museiföremål. Utöver det så dumpade Soviet många gamla C-vapen och andra granater i Öresund, så det finns alltid en risk att en sådan relik faktiskt är skarpladdad.

Röret påminner om ett högkänsligt spetstidsanslagsrör. De skiljer sig i utseende från tidssrör genom att nosen ofta sträcker sig någon centimeter längre fram framför tempereringskansen. Det är för att ge plats åt den högkänsliga spetsanslagsfunktionen. En vanlig princip för dessa tändrör är att en mekanism med en tändhatt trycks framåt av retardationen vid nedslag, slår i ett fast stift och tänder en löst packad krutsträng. Då startas en ögonblicklig tändkedja som briserar granaten innan den hunnit gräva ner sig i marken. Eller så ställs granaten in så att den briserar efter en viss tid för att uppnå luftbrisad. Den typen av tidsmekanismer styrdes av en fördröjningssats av svartkrut och var notoriskt opålitliga. Det var väldigt svårt att få in en korrekt tempererad luftbrisad eftersom granaten färdas snabbt och en variation på en bråkdels sekund får granaten att brisera långt innan eller efter målet.

Digitalt museum har väldigt många bra bilder på föremål. Bilderna är bara grovsorterade, så du får leta själv. Vi använder nu ett exempel:

Digitalt Museum, Bild 1

Jag använder inte korrekta termer, har tyvärr inte hittat någon källa alls med korrekta svenska termer för tändrörets delar. Använder förenklade termer för att undvika missförstånd, om någon vet de korrekta termerna får ni gärna skriva detta i ett inlägg!

Notera noskonen längst fram. Under den finns en kåpa, och längst fram i den kåpan sitter ett stift. På stiftet sitter en fjäder som spänner mot en tändhatt. Över tändhatten sitter en tunn, fingerborgsformad metallbit. Det är en fjäder (fast än den inte är sprialformad så fjädrar den). Den fjädern är ju lite bredare vid basen, och hindrar stycket med tändhatten från att flytta sig frammåt. Innanför kåpan med tändstiftet sitter ett rör som är i vägen för den tidigarenämnda fjädern.

 

Vänd nu din uppmärksamhet till kransarna där tiden väljs (temperering). Tyvärr syns inte mekanismen som tänder denna vid avfyrning. Men titta på den nedre kransen på vänster sida. Den har två ringar med krutfördröjning. De är lite mer gråfärgade än de andra krutdetaljerna. Från den inre nedre ringen går två kanaler. Den som går snett uppåt höger tänder ringen. Vid avfyrning tänds en tändhatt och en krutladdning, som tillsammans fyller det utrymmet med eld. När den inre nedre ringen tänts så brinner den tills den är i linje med kanalen som går nedåt, sedan innåt, uppåt och ut till den övre kransens krutring. I den kanalen finns krut på vissa platser. Det är krut som ska 'förmedla' elden från den första till den andra ringen med krut. Nu brinner alltså den övre kransens krutring tills dess att den nått den är i linje med kanalen som leder ned till den yttre nedre krutringen. Den fördröjningen brinner tills den är i linje med kanalen som leder ned till tändrörets huvudladdning längst ned. Den nedre tempereringskransen brinner alltså två gånger, så siffrorna på den har ju högre värden än den övre tempereringskransen.

 

Se nu på det utrymme som fylls med eld vid avfyrning. På höger sida har du en kanal som är ansluten till samma utrymme, men kanalen leder innåt, därefter nedåt. Den leder inte till en fördröjningskrans, utan till ett litet krutfyllt utrymme. Intill det utrymmet är ett fjäderbelastat stift, ett säkringsstift, som sticker in i en utfräst fördjupning i stycket med tändhatten. Samma mekanism som tänder fördröjningen tänder även detta krut. När det krutet brunnit bort så kan fjädern trycka ut stiftet, och stycket med tändhatten frigörs så att det kan kastas framåt vid anslag. Innan det har skett så är granaten inte armerad. Det sker snabbt men inte omedelbart, detta för att ge en viss säkerhet att granaten inte briserar precis framför kanonen. Konstruktionen är ju dock inte helt pålitlig, om hela noskonen trycks ihop till följd av anslag mot en hård yta så kan ju stiftet potentiellt tvingas ned i tändhatten.

 

Stycket med tändhatten innehåller också krut, men löst packat krut. Till skillnad från det hårt packade krutet i fördröjningskransarna så brinner det löst packade krutet ögonblickligt. Elden fortsätter ned till tändrörets huvudladdning längst ned. När denna ladding brinner kastas eldslågor in i granatkroppen och granatens brisadladdning tänds.

 

Notera att under varje ring med krut ligger ett vaxpapper eller liknande. Det är för att skydda fördröjningssatsen. Utan det skulle eld pressas ut i alla utrymmen och allt krut skulle tända mer eller mindre samtidigt.

Edited by A B
Link to comment
Share on other sites

/tidröret kan fastna inuti och vid en mindre rubbning eller stöt starta igen/

Fara, absolut.

 

Men stämmer det du skriver verkligen? Är du bekant med den typen av konstruktioner så får du gärna beskriva vad du menar med att fördröjningskrutet skulle 'fastna inuti' och hur krutet skulle kunna börja brinna igen. Är genuint nyfiken!

 

Mekanismen som tänder fördröjningskrutet är inte en 'råttfälla'. Tvärt om så måste den drivas av en väldigt kraftfull acceleration, såsom en avfyrning. Den kan alltså inte spännas upp, fastna och som en råttfälla vänta på att utlösas. Att konstruera mekanismen på ett sådant sätt hade varit både komplicerat och motverkat syftet med den mekanismen.

 

Åter igen, det är farligt med okända granater, men du får gärna berätta vad du menade.

Edited by A B
Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Då kan vi sluta gissa och tro, även om ändamålet är att försöka hjälpa trådskaparen.

 

Har du hittat eller fått/ärvt ammunition så ringer du polisen utan att "pilla" vidare på grejerna. Det är oftast "pillandet" som skapar tidningsrubrikerna.

Det finns ett väldigt enkelt sätt att se om denna granatkartesch är tom, för skjuten, det är den. Men det görs på plats och av utbildad personal.

 

Så jag säger det igen, är ni inte amröjutbildad personal så håll era gissningar för er själva ,och till trådskapare, ring polisen så fixar dom det.

 

/HookAndLine - Specoff inom amröj som vet precis vad detta är och hur det funkar men har vett nog att inte gissa över en forumsbild.

Edited by HookAndLine
Link to comment
Share on other sites

Då kan vi sluta gissa och tro, även om ändamålet är att försöka hjälpa trådskaparen.

 

Har du hittat eller fått/ärvt ammunition så ringer du polisen utan att "pilla" vidare på grejerna. Det är oftast "pillandet" som skapar tidningsrubrikerna.

Det finns ett väldigt enkelt sätt att se om denna granatkartesch är tom, för skjuten, det är den. Men det görs på plats och av utbildad personal.

 

Så jag säger det igen, är ni inte amröjutbildad personal så håll era gissningar för er själva ,och till trådskapare, ring polisen så fixar dom det.

 

/HookAndLine - Specoff inom amröj som vet precis vad detta är och hur det funkar men har vett nog att inte gissa över en forumsbild.

Just pillande på granater skapar inte så många tidningsrubriker. Folk som har skarpa granater hemma och spränger sig i luften är en exceptionell raritet i Sverige - kan du ens hitta en? Syftar på gamla art-granater som fallerat i sin uppgift som prydnad. Inte de senaste bombdåden av kriminella.

Edited by martinator
Link to comment
Share on other sites

Pillande på granater kan leda till tråkigheter och som i sin tur leder till tidningsrubriker, trodde kopplingen var ganska tydlig.

 

Varför jag valde ordet "pilla" i just detta fall är för att den karteschen innehåller svartkrut. Svartkrut är känsligt för statisk elektricitet. Svartkrut driver både bränntidröret samt det är utskjutningsladdningen.

Det finns fall av granatar som gått till detonation, kan komma ihåg en i norrtälje. En dykare som plockat upp en granat från botten, spolat av den och sedan ställt den i sin lgh. När granaten "tryckutjämnat" så påverkades granaten såpass att tändkedjan startade och verkansdelen deflagrerade. Ägaren till lägenheten var tur nog inte hemma men lgh blev utbränd.

 

Så, även om risken är liten, är det verkligen värt det?

 

Letade efter den artikeln som jag beskrev ovan men gick bet. fann dock andra intressant artiklar. Oklart om de beskriver ett skeende utan mänsklig touch (dvs. de försökt manipulerat objektet), men påvisar ändå känsligheten i oexploderad ammunition.

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17315542.ab

 

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/09/13/en-dog-och-en-skadades-i-explosion-i-kemi

Link to comment
Share on other sites

  • 2 years later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...