gruppchef

[SG OLSSON]

Lite av problemet är att man eg. inte har någon ledarskapsutbildning. Det är verkligen ingen som talat om för en hur man ska göra för att leda en grupp! Vi hade i princip GSU och lite till, sedan kom det 10 gubbar som man skulle "ta hand om". Tror jag hört att KB får viss ledarskopsutbildning. Någon som vet något mer om om det?

Stämmer det.

 

PB på ATS fick 40 tim. KB har åtminstånne lika mycket. Sen övas det praktiskt med ny plutonschef varje vecka

[SG OLSSON]

KB får ju ledarskapsutbildning då de är placerade i plutoner, i grupper och så har de grupp, tropp och plutonchef som byts hela tiden. Så de får ju prova på praktiskt ledarskap. Vidare har de även teoretiskt.

 

I min pluton var alla 10 månaders, både GB och de meniga. Och GB fick ett par timmars samtal under GSU:n med en löjtnant om gruppsykologi. Det var väl egentligen allt. Med resultat därefter..  

 

Om dessa händelser inträffar, vad ska man då göra om menig under ett så korkat gruppbefäl?  Jag menar om gruppchefen är död så är det ju inte så att man bara står kvar i väntan på att han ska återuppstå från de döda och ge vidare order. Vad händer med gruppchefen? Blir han degraderad?

 

/Tobias

 

Den gången var det en övning inom vår plutonen som hölls av reservofficerselever. En tropp låg vid en ladugård. Den andra troppen (min) skulle framrycka och bedriva spaning.. spaningen skulle resultera i ett eldöverfall. Gruppcheferna sprang fram för att "spana" och sprang rätt in i en mina, när larmminan gick av så var det 13 man från den fientliga troppen som upptäckte dem och sköt på dem. De var med andra ord stendöda enligt oss, inte enligt dem själva tydligen.

 

Problemet när sådant händer och det bara återstår soldater är att soldaterna inte får utbildning i att agera själv. Så det blev lite halvlamt, men efter lite polsk riksdag så beslöts det iaf att man skulle skjuta lite på fi och så skulle man schappa. För att skjuta på dem så var man tvungna att lämna platsen bakom kullen. De återuppståndna gruppcheferna kom tillbaks och det var inte en jävel där de lämnat dem.

 

Reservofficerseleverna tyckte vi hade agerat mot våra gruppchefers order, för inte dör man väl av en mina och beskjutning av 13 man heller.

 

De hade väl själv varit gruppchefer i lumpen och kände väl sympati för dem. Det är ju i stort sett samma sak med övriga officerare och dyl. En menig kan nog inte vänta sig mycket sympati, hur rätt han än har.

I sånna fall har man dåliga befäl. Det finns iofs gott om dem.

 

Vår LT drillade oss stenhårt i:

 

Det finns dåliga beslut, det finns sämre beslut och sämst är att inte göra något alls.