Jump to content

Livet efter lumpen...


Recommended Posts

Kändes som ett stort slöseri när jag gick ut genom grindarna, skrek MUCK några gånger och sedan var det HVO... För gott! Jag menar, tio månader till vilken nytta?

 

Självklart har jag lärt mig en massa saker, främst om mig själv, men under vilka tillfällen har jag nytta utav dessa kunskaper? Det kändes jäkligt hårt att bara bli släppt efter en sådan utbildning som kräver så mycket av sig själv och personer i ens närhet. Den resulterade i vänskap för livet och fiender och bråk man aldrig kommer att glömma.

 

Varför har jag svårt att släppa livet i grönkläder? Varför letar jag eldställningar när jag ska ta en fika på stan med polarna? Varför får jag häftiga minnesbilder om eldöverfall och exercis? Varför vaknar jag upp på natten och letar efter min AK5 och en eldpost att skälla ut för att det är för kallt?

 

Vissa behandlar ju denna "skada" genom att engagera sig mer i försvaret, genom hemvärnet och liknande. För resten av alla värnpliktsskadade då? Finns det nån stödgrupp? Är det fler som känner sig lite vilsna?

Link to comment
Share on other sites

Det finns två institutioner för denna typer av rehabilitering och de fungerar även i kombination....

 

1.) Flickvän.. säkerställer en minimal diskussion ang. FM

2.) Baren.. säkerställer en kontinuerlig diskussion om FM och då främst Jägartjänst i ystad och prickskytteutbildning vid kockskolan..

 

Båda institutioner kan med fördela kombineras med medikament från Gröna Skylten.. i fall 1) som gravöl och i fall 2) som anekdotbooster..

 

För övrigt är det extremt bekvämt att sova i liggande skjutställning..

 

GMY

Link to comment
Share on other sites

Ha ha, klockrent! Härligt att ironin i mitt inlägg kom fram till sin rätt =)

 

Men seriöst så är det väl ändå en konstig känsla att släppas ut efter en så lång tid så isolerat och bara släppas vind för våg? Tror att det nya förslaget med en kontraktsarmé som skriver på att göra utlandstjänst m.m. efter vpl är en bra idé. Då känns vpl lite mer nödvändig.

 

Nä, nu ska jag ta en öl och föra ett ogrönt samtal med flickvännen tror jag. Vad gör man om hon också gjort lumpen förresten? =)

 

MYT

Edited by conform
Link to comment
Share on other sites

Har liknande symptom. Finns inte mycket att göra. Jag resonerar väl så tillvida att om man längtar efter att bära grönt igen så får man göra det man kan för att få göra det. Lyckligtvis har vi ett hyfsat väl fungerande hemvärn här i Stockholm och jag hade väl lite tur som blev antagen till en Insatspluton direkt så jag har redan fått avhjälpa suget efter fält och lösplugg trots att jag relativt nyligen mucket. Kan väl tillägga att jag inte ens övervägde HV dagen jag muckade.

Utlandstjänst är ju också sånt som kan "hjälpa" om man är sugen på något kanske lite mer utmanande. Men då ska man ju ha gjort en vpl som är värd namnet och som är eftertracktad i US.

 

Yrkesofficer eller alternativt reservofficer är ju kanske ett alternativ för den som är riktigt hängiven sin gröna klädsel...

 

Är suget så stort att dessa åtgärder inte hjälper så finns ju alltid Soldfs forum..

Link to comment
Share on other sites

Man upplever ju en viss separationsångest när man muckar,

Jag själv hadde svårt att sova för att det var så tyst hemma i sovrummet och vaknade sedan vid klockan 0600 och trodde att jag var på luckan ända tills jag tittat mig ordentligt omkring.

Ett annan sak var att så fort jag gick brevid en polare så slängde jag ett getöga så att vi gick i takt etc.

 

Så nog blir man störd av att mucka även utan ironi :baskerKav:

Link to comment
Share on other sites

Såg att du var smålänning. Ring till någon av dessa ställen beroende på var du bor och be att få tala med den som är ansvarig för insatsplutonen

 

 

http://www.mds.mil.se/kronobergsgruppen/

 

http://www.mds.mil.se/norrasmalandsgruppen/

 

http://www.mds.mil.se/kalmargruppen/

 

Edit:grisfingrar

Edited by ollevarm
Link to comment
Share on other sites

Jo, så sant. Visst var inlägget mycket ironi i, men till stora delar var det sant. Även om stödgrupper kanske var att ta i.

 

Men ärligt talat så måste ju separationsångest vara ett faktum för många efter muck, även om det låter helt sjukt! Många har säkert varit med om jobbiga grejer under lumpen osv. Känns ändå helt knas att bara släppas sådär.

 

Ska kolla upp IP, även om jag var mest sugen på utlandsstjänst. Missade ansökningarna dock. Någon som vet om det är idé att kika på vakanserna i sommar? Finns det en chans att man kan komma in om man är vanlig basse med en gedigen vaktutbildning? OT, jag vet att det finns andra bra trådar om det men här kan man ju prata med likasinnade =)

 

Hur har försvaret tänkt det egentligen nu när de har stängt MHS? Finns det någon chans att vidareutbilda sig inom FM förutom HV?

 

Trevligt att höra att man inte är ensam där ute... =)

 

GMY

Link to comment
Share on other sites

Någon månad innan muck så insåg jag man aldrig någonsin kommer få samma sorts polare som i lumpen, sammansvetsningen är är ju något alldeles unikt.. Det fick mig inte att jubla direkt. Vad gör man? Jo, man tar fasta på en av dom viktigaste sakerna man lärde sig i lumpen - vilket är gilla läget. Det är bara så det är.

 

Kan säga att efteråt så har jag sökt utlandstjänst (men tackat nej), samt gått med i HV IP. Visst är det förbannat kul att leka krig, men det är inget substitut för mina lumparpolare, och kommer aldrig kunna bli.

Edited by superapan
Link to comment
Share on other sites

Kan bara instämma i vad alla säger här... muckade den 8 april och jag längtade redan tillbaks när vi gick ut från grindarna. Visst, det va skoj med muck-fest och allt det där men sen skildes alla bara åt och återgick till sitt. Kändes så fel på ett sätt :rockon:

 

Jag är i alla fall glad att jag över huvud taget fick göra lumpen och att jag fick uppleva den gemenskapen; det är ett minne för livet :D

Link to comment
Share on other sites

Jäkligt sant... Ha ha, kommer aldrig glömma då vi skulle ta bussen från I1 till K1 på muckdagen och plutch. varnade oss att om vi inte gick på bussen så skulle vi hamna på livkomp i 10 månader.

 

Jag fattade inte skämtet riktigt och blev eld och lågor! :/ Sjuk man är egentligen...

Link to comment
Share on other sites

Ja men nu när internet och hiskeliga moderniteter som telefoner och brevpapper fins så kan man hålla kontakten med sina lumparkompisar genom att skapa ett diskusionsforum i tex plutonens namn.

Min pluton gjorde det och det har resulterat i att vi brukar träffas ca 1/2 ggr om året och festa och snacka av oss.

 

Största saknaden efter muck var ju förutom bärmesen och tomahawken faktiskt lumparpolarna :/

Link to comment
Share on other sites

Min pluton gjorde det och det har resulterat i att vi brukar träffas ca 1/2 ggr om året och festa och snacka av oss.

Jobbigt bara när resten av plutonen inte var lika engagerade som jag i det hela. Då blir det svårt att snacka av sig med lumparolarna =)

Link to comment
Share on other sites

Jag känner för dig Söderman! Har livet som bevakningssoldat varit snällt mot dig? Planer på att göra nått annat inom FM efter MUCK?

 

Ha ha, jo visst drömde man om sin AnKi några gånger efter man lämnat in henne för gott... :o

Link to comment
Share on other sites

Jag ville verkligen inte mucka så jag försökte med det mesta, BFA utlnads styrkan osv. Försökte sen med FFR, kom till Aubange och sen tog det slut där med. Gick med i HV och kom till Insatsplutonerna. Det kan visserligen inte helt dämpa stridspitts-genens behov men tillräckligt för att överleva i det civil mörkret. Är dock inte helt "civil" i skallen än så länge. Kommer ibland på mig själv när man är ute och åker med att sitta och tänka typ: Det där stället är idealiskt för eldöverfall, det måsta jag ta upp med Otto (min fd grpch). Hitills har det inte gått en dag utan att jag inte tänker på lumpen. När f*n ska dom inför en yrkesarme i sverige?

Link to comment
Share on other sites

Det måste vara jobbigt att efter muck gå runt och tänka på lumpen var och varannan minut. Man skulle nästan bli sur på sej själv..eller jag vet inte. Man kollar terrängen osv. Man måste intala sej själv att "det är slut nu", jag ska alldrig mer tillbaka dit. Jag tänkte så efter jag bodde 1år internat, det var verkligen tufft att sluta. Finns väl sånna som har det väldigt svårt i det civila efter lumpen?

Link to comment
Share on other sites

Låter kanske lite löjligt, men jag bävar redan dagen jag muckar... :-( Har memorerat inrycksdatum men när någon frågar när jag muckar så blir svaret det lite mer svävande "...april eller nåt sånt..."

Link to comment
Share on other sites

Jag blev mer eller mindre erbjuden BFA när jag stridsparskamraten fick in till plutonchefen för att "vägra muck". Egentligen ville vi fortsätta göra värnplikten på grannkompaniet men han sa bara:

- "Normala människor gör inte lumpen mer än en gång, inte onormala för den delen heller... "

Kände inte för BFA just då men fan vad jag ångrade mig ett par månader senare när jag fattade vad jag hade sagt nej till. Jaje, sånt är livet. Hoppas bara inget oväntat händer så att de ställer in även nästa officersutbildning som jag tänker söka till.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...