Jump to content

sjukvårdare

Nivå 9
  • Posts

    68
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Everything posted by sjukvårdare

  1. Jag delar till viss del inställningen om att begränsa förbandsplatser etc. Målbilden bör väl vara att köra direkt till sjukhus eller i bästa fall en brytpunkt där civil ambulans möter upp. Det verkar som att det just nu är på väg en kursändring från de gamla hederliga kompanisamlingsplatserna som varit rådande inom hemvärnet till mobila sjukvårdsresurser. Bla skall det ju (någon gång..) tillföras två minibussar med sjuktransportmöjligheter (mercedessprinter?) samt kombi till sjuksköterskan. Min inställning är att det behövs kompetenta sjukvårdsresurser på komp / bat nivå då den ordinarie sjukvårdens transport möjligheter är och kommer vara begränsade.
  2. Tja om vi kör lite hårklyveri så skulle jag vilja påstå att det är (var) stor skillnad mellan plutsjv och nuvarande ssk. Den förstnämnda verkar i en pluton medan den sistnämnda på kompaninivå. Ssk (i hv)skall dessutom primärt verka i en sjvtrp och helst inte i "hotzone" där strider pågår. Ja det finns fler skillnader, så att jämföra dessa två befattningar gör sig icke enligt mitt tyckande. I övrigt så kan jag hålla med dig om att det inte helt klart framgår vad en stridssjv skall göra. Jag tror att man ännu inte riktigt vet vilka krav de skall ställa på hvsjv, ssk, stridssjv...Men lite kött på benen kan du få om du kikar på: http://www.naemt.org/education/PHTLS/TCCC.aspx eller varför inte genomgå någon stridssjv utbildning som skall genomföras i framtiden.
  3. Har precis sträckläst boken och måste säga att den var grymt bra! Ger en hel del fördjupad insikt i soldaters upplevelser. Läs den!! -Ett måste för alla som sysslar med militär verksamhet!
  4. Hmm. Mig veterligen så finns inte befattningen plutonsjukvårdare någonstans inom försvarsmakten, låt vara att en del hv plutonchefer gjort lokala avsteg.. Kolla befattningsbeskrivningarna på http://rikshv.hemvarnet.se/?action=visanyhet&nyhetid=9163så får du koll på vad respektive befattning skall utföra.
  5. Nja det där med befälsrätt är ju lite komplext. Enligt min uppfattning har ssk befälsrätt avseende medicinsk ledning. Gruppchef ansvarar för övrig verksamhet, orderuttag och den dagliga driften. I ett läge där det fodras militärt kunnande så är det ju alltid Gruppchef som för befälet, däremot vid ett potentiellt skadeutfall så är det ssk som fattar de medicinska besluten. Antar att det kan jämföras med PS konceptets sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Förhoppningsvis finns det någon annan på detta forum som har erfarenhet av hur det fungerar i utlandstjänst, och kan bidra med lite kunskap;)Mer info: http://rikshv.hemvarnet.se/?action=visanyhet&nyhetid=9163 Angående utbildningen för ssk så är det väl under bearbetning, jag har i vart fall inte hört annat än att FömedC skall ansvara för ssk/läk och borde därmed även stå för utbildningarna. Men hur och vem (organisation) som skall ta det samlade ansvaret för sjukvården är vad jag vet, alljämt under utredning. Dock har min utb.grupp sagt att de är villiga att betala för en BATLS utbildning. Oklart om detta kommer att realiseras..;) Men klart är att läk / ssk skall gå en gemensam kombatantutbildning tillsammans med pastorer och slikt folk (om det saknar GU). Reservation för missupfattningar och egna spekulationer
  6. Jag förstår resonemanget att det finns en tids -och ekonomisk brist för att låta stridssjukvårdare (eller hvsjv) göra praktik. Jag inser också att det viktigaste är att de får en god kunskap i ett systematiskt tänkande (ex.: >C<ABCDE). Men att de inte skulle få en god erfarenhet och kunskap av att möta riktiga patienter under praktiktjänstgöring förstår jag inte. Vi delar inte samma uppfattning där riktigt..;) Jag menar att det är mötet med patienten, att lära sig ta vitalparametrar, vårda och kanske framförallt möta en sjuk/skadad människa i en utsatt situation som är viktigt. Att även se hur modern sjukvård fungerar och få en kunskapsöverföring är ju också positivt. -Och att gipsa, sätta pvk:er eller suturera har du mer begränsad nytta av;)
  7. Därför att stridssjukvårdaren inte kommer ha mycket utbyte av den praktiken för den befattning han/hon kommer ha. Det är TOS och sedan fort bakåt som gäller. Rresten av vården sker (ev. ringer och annat "finlir" som inte rör ett snabbt avsnörande förband) utanför het zon och där kommer inte stridssjukvårdaren att vara. Den bästa praktik stridssjukvårdaren kan få är om övningsledaren bestämmer sig för att låta soldaterna bli skadade under övningen trots att hemvärnare är odödliga (ja, litet ironi där på slutet). Som en passus kommer jag börja läsa in ssk nu till hösten. Jag delar din uppfattning, men i de bästa av världar så hade de även fått praktik, i likhet med sina kollegor i resten av försvarsmakten. Kunskap och erfarenhet är (oftast) inte tungt att bära. Och att ha sett och tagit hand om riktiga skadade är en annan sak än att öva. Dessutom vet jag att de kommer att bedriva annat än bara TOS;) Och då menar jag inte dropp, syrgas olikn, som (oftast) inte hör hemma i striden. -Man kan som bekant, inte bota allt med en tourniquet... Och grattis till att ha kommit in till ssk utbildningen! /syster dyster
  8. hur menar du då? Jag förstår att det är svårt (omöjligt?) att erbjuda praktik till nästan 2000 stridssjukvårdare, och att det viktigaste är att de kan följa en väl intränad systematik. Men du kan väl inte mena att de inte skulle ha behov av praktisk tjänstgöring "in real life"?
  9. Smart lösning, man har pistol då man inte behöver vara beväpnad och sen hämtar man en AK4 när man kan hamna i strid. Eller har jag missuppfattat det hela? Pistol är en sista nödvärnslösning, AK är en förutsättning för att kunna bita ifrån sig i en stridssituation på ytor större än en hiss. Japp du har missuppfattat mig. Jag menar förståss att vapnet (AK4:an) skall vara med (om situationen kräver det, och det gör den väl oftast). Beroende på läge är vapnet: i fordonet (med vapenvakt), på ryggen, eller i gående färdig ställning. I utlandstjänst är det situationen / lägetsom avgör hur (om) vapnet skall bäras, så det borde fungera även i Svedala. Den som har vårdat tillsammans med en ak4 inser snart svårigheterna..
  10. Men nu har ni väl ändå skapat en fruktsallad. -Det är väl ingen som föreslår att stridssjukvårdaren endast skall gå GUF? Det är väl GMU som är kravet om inte jag missuppfattat någonting.? Och vad gäller beväpning så är AK4 standard vapnet för en stridssjukvårdare . Hemvärnssjukvårdare eller sjuksköterska kan väl med fördel ha lättare beväpning med pistol och då ha AK4 som beväpning om läget så kräver det. Men vi är inte riktigt där ännu... Och till munin vill jag påpeka att man inte kan ta av och på armbindeln efter behag!!! Smörjolja: Och som ssk på insatskomp. skall det vara 10 dagarsavtal. Och ja, du skall gå kombatantutbildning (när den nu går...) tillsammans med bat.pastor och annat slikt folk.. Alternativet är GMU, vilket borde vara betydligt bättre alternativ. Reservation för missuppfattningar och begynnande demens
  11. 10 dgr! Hejsan Sjukvårdare har du något papper på detta? // Jadu Ja. kopian av ett påskrivet avtal. Men det lägger jag inte in här;)
  12. Jag antar att det är kvm eller någon annan på kompstab (SoTC?, Uh bef..) som sköter själva logistiken runt detta? Låt vara att det sker efter nogrann planering där sjvgrpC, ssk med flera deltagit. SjvgrpC har väl fullt upp med att styra upp på skadeplats i sin roll som "sjukvårdsledare" med METHANE-rapport, samband, skydd etc, sjuksköterskan är då "medicinskt ansvarig" och initierar triage och behandling mm tillsammans med sjukvårdarna. Jag har nog hellre Gruppchef med vid skadeplats än sittandes på en kompstab... Bat stab blir väl involverad först om det behövs fler sjuktransporter än vad kompaniet klarar av (om man inte valt att centralisera alla sjukvårdsresurserna till just batstaben)? En annan fråga som fortfarande inte besvarats från centralt håll: Vem är verksamhetsansvarig för sjukvården???
  13. Vad tror ni? Hur många har tid och möjlighet att genomföra 2x 9 dagars stridssjukvårdar utbildning?
  14. Rekrytering pågår: http://hemvarnet.se/alvsborg/alvsborg_1_ik/?action=visanyhet&nyhetid=8647&kommunid=20
  15. Sjukvårdspersonal sökes! 1:a insatskompaniet söker nu sjukvårdspersonal för att verka i mobil sjukvårdsgrupp, -alternativt som stridssjukvårdare på en pluton. Uppgiften omfattar såväl daglig som prehospital akutsjukvård i ett militärt kontext. Tjänsten omfattar 8 dagars tjänstgöring fördelad på vår och höst. Du får befattningsersättning samt ersättning motsv. SGI om du tar ledigt från ditt ordinarie arbete. Vi gör en bedömning av dina förkunskaper och utifrån ditt och förbandets behov görs en individuell utbildningsplan. Sökbara tjänster: * Leg. sjuksköterska eller läkare. * Undersköterska / ambulanssjukvårdare, gärna med militär grundutbildning. * Militär sjukvårdare / stridssjukvårdare. * Hemvärnssjukvårdare. Källa: http://hemvarnet.se/alvsborg/alvsborg_1_ik/?action=visanyhet&nyhetid=8647
  16. I vår bataljon finns sjuksköterskor i samtl. sjukvårdsgrupper, låt vara att de saknar fullgod akutmedicinsk kompetens. Hur ser det ut hos er? Är det någon som har lyckats rekrytera en bat. läkare ännu? Och isf -tar denna ansvar för delegeringsfrågorna?
  17. Sedan så kan man väl också argumentera för att vi har mer behov av ett AG90 i HV än ett GRG. Och varför i**** skall vi ta bort GRG och ersätta med AG90?
  18. Trevligt att du tycker hemvärnssjukvårdarna är kompetenta. Om jag får lov att generalisera så delar jag absolut INTE din uppfattning. Måhända är de jätteduktiga på att ta hand om vardagliga skador som skavsår, stukade fötter och liknande. -Eller varför inte en fingerad trafikolycka där föraren sminkats av en ytterst kompetent Röda Kors utbildare som förmodligen aldrig varit nära en svårt skadad patient. Jag tillhör ju den ironiska generationen;) Och kan med min bakgrund fastställa att generellt är kompetensnivån USEL!! Jag skulle inte anförtro mina soldater (om jag hade några) att vårdas av en hobby sjukvårdare som aldrig mött en riktig skada. Vad gäller vapen så är det nog tur att vi inte beväpnar dagens sjukvårdare eftersom de i så fall förmodligen skulle utgöra en fara för både sig själva och andra. Nog kritiserat: det finns en del begåvade sjukvårdare som med lite kompletteringsutbildning och praktik skulle funka aldelles ypperligt tillsammans med en kompetent sjuksköterska. Vi får väl tillsammans hålla alla tummar som finns att det nu öppnas dörrar som släpper in reell sjukvårdskompetens i hemvärnet. Summasummarum: hemvärnet är i dagsläget inte stridsdugliga då de saknar en viktig komponent: -sjukvård! /Bitter med förhoppningsfull
  19. Grundkursen innehåller innehåller någon timme utbildning i transportjournal och patientliggare, inte mycket men man lär sig skriva dem. Sekretessen avhandlades inte alls på den kurs jag gick. Dessvärre är patientliggaren på väg ut, men vi ska fortfarande föra dokumentation men får skriva på blankt papper, enligt en officer och sjukvårdsinstruktör vid senaste KFÖn. Där det finns en lagstadgad sekretess behöver man inte underteckna en tystnadsförbindelse. Så är fallet med t.ex väktare och ordningsvakter där bara den senare har lagstadgad sekretess och den tidigare måste underteckna tystnadsförbindelse med arbetsgivaren, ett civilrättsligt avtal. Nu är det väl ändå så att sjukvårdstjänsten är att betrakta som hälso-och sjukvård, därmed faller det in under HSL och sjukvårdspersonalen har således tystnadplikt..?! Se för övrigt generalläkarens totalsågning av hemvärnetssjukvård..
  20. Mitt råd till dig är: Genomför GMU och skaffa dig om möjligt lite erfarenhet inom sjukvården. Därefter läs till sjuksköterska, arbeta inom akutsjukvården på sommar och under ledighet. Efter genomförd ssk utbildning arbetar du några år på sjukhus och läser därefter specialistutbildning inom tex ambulans, narkos, IVA eller operation. Jobba något år... Därefter söker du utlandstjänstgöring el.likn. Totalt kommer det att ta minst 6 år (+ / -). Men tjänar någorlunda bra (idag minst 38 000) jämfört med en stridssjukvårdare eller soldat. Givetvis kostar det en del tid och studielån men du har en stor arbetsmarknad som öppnar sig både inom och utom försvarsmakten. Lycka till! /sjuksköterskan
  21. Japp jag delar din uppfattning. Kunskapen sitter inte i legitimationen. De flesta sjuksköterskor har inte en susning om hur man utför slika ingrepp. Men det ingår ju givetvis som en del i BATLS innan tjänstgöring i utlandsstyrkan.En förutsättning är väl att man iaf har någon förkunskap och har övat ingreppet. Annars kan man göra mer skada än nytta..;)
  22. Jag är inte legitimerad (inom sjukvården i alla fall) personal men jag "får" åtgärda ventilpneumothorax med punktion. Jag har utbildning för det. Jag känner mig hyfsat säker på det. Jag har utrustning för det. Luftvägsobstruktion kan väl ändå åtgärdas på annat sätt än att göra fler hål i den stackars saten, tycker du inte det? /Anders Som jag skrev så är jag inte helt säker på legitimationskravet i f-m beträffande kirurgiska ingrepp. Dock skulle knappast någon icke legitimerad inom den normala sjukvården anförtos uppgiften att utföra dylika uppgifter. Vad gäller åtgärd vid luftvägsobstruktion så är det självklart så att man använder sig av tex framstupa s-läge, nasal / svalgtub i 1:a hand. Men om detta inte fungerar så är det knappast lägligt att utföra intubation ute på stridsfältet (tactical field care samt vid casevac), speciellt inte om det handlar om omfattande ansiktsskador. Skälet till detta är flera: det krävs omfattande kunskaper och träning för att överhuvudtaget utföra intubation (i sverige intuberar tex ambulanssjuksköterskan endast vid hjärtstopp och även detta ifrågasätts mer och mer), dessutom är det obra att börja lysa med ficklampor för att lokalisera tracea. Akut strupsnitt är en rekommenderad åtgärd enl. PHLTS (2010) Länk:http://www.naemt.org/education/PHTLS/TCCC.aspx
  23. Om jag inte missminner mig så har man stridssjukvårdare på grupp. Dessa har givetvis strid som huvuduppgift. Sjuksköterskor finns något "längre bak" i tex QMT, FRC, (tillsammans med stridssjukvårdare och läkare) eller medföljande sjukvårdsfordon. dessa har sjukvård som huvuduppgift (undantaget stridssjukvårdaren). Undantag finns givetvis: vissa grupper inom tex utlandsstyrkan där sjuksköterskor har en kombatantuppgift som tex ksp skytt (omlt). Summasumarum så tror jag inte vi någonsin på bred front kommer att bemanna "vanliga" skyttegrupper med sjuksköterskor, dels är de en bristvara sen är de flesta betydligt bättre på att vårda än att slåss. Men jag är övertygad om att sjuksköterskekompetensen behövs långt fram då endast legitimerad personal (mig veterligen) får genomföra nödconiotomi / tracheotomi, samt åtgärda ventilpneumothorax med punktion. (ventilpneumothorax samt luftvägsobstruktion: två av de tre vanligaste dödsorsakerna i strid)
  24. [ Därför anser jag att det räcker med det näst bästa dvs hyfsat kompetenta sjukvårdare med en högre förmåga än idag avseende medicinska åtgärder i första skedet och att hålla de flesta patienterna vid liv under transport till civil vårdinstans. Stridssjukvårdare på grupp och (som förr) legitimerad sjuksköterska som plutonsjukvårdare är tillräcklig förbättring här och nu samtidigt som det inte totalt raserar den civila vården. Läkare vore smutt på bataljonsnivå förutsatt att denne faktiskt ger vård och inte administrerar verksamheten, med tanke på vakanserna som hela tiden poppar upp i våra missioner när det gäller just läkare lär det dock bli svårt att rekrytera med gällande avtal samtidigt som transporten i sida för att nå den läkaren innan patienten skickar vidare till adekvat civil vårdinstans kan ifrågasättas. Skulle riksdagen ge en stor säck med pengar till FM riktat för att avsevärt höja sjukvårdsinsatserna i förbanden samt ge lämplig utbildningsinstans budgeten och utrymme i övrigt för att lösa problemen ovan samtidigt som toem och vårdkrav ställs på förbanden i enlighet med detta förändras situationen och valmöjligheterna. YMMV Min tanke är förståss inte att sjuksköterskor skall verka som stridssjukvårdare utan på förbandsplats samt i medevac. Stridssjukvårdaren skall vara soldat i första hand med specialistkompetens i (strids)sjukvård. Att det skulle vara en omöjlighet att både administrera OCH vårda förstår jag inte. Att vara medicinskt ansvarig är förståss tillvissdel adminstrativt i form av planering av verksamheten, men när situationen så kräver så skall denne förståss vara "hands on", dessutom så skall det enl. (P)Toem finnas ett sjukvårdsbefäl på bat nivå så det administrativa löses nog.. TOS till alla. Stridssjukvårdare på grupp. Sjuktransport (medevac) samt förb. plats på bataljon.. Är allt detta en utopi? -NEJ! Det är realistiskt om ekonomi och vilja finns hos försvarsmakten. Och mig veterligen har aldrig sjuksköterskor krigsplacerats i befattningen plutonsjukvårdare (möjligtvis undantaget jägarförband och i undantagsfall i utlandsstyrkan)
×
×
  • Create New...