Sytare

Dina iaktagelser är korrekta och jag får väl medge att jag stövlade på lite väl i yllesockorna. Jag tänkte att min kraftmätning ägde rum över ishaven eller i något obskyrt och omtvistat ö-område på lite sydligare breddgrader, men inte i morgon. Ryssarna är duktiga på att sälja uppgraderingar till sina egna kärror. Israelerna har också erfarenheter av att trycka in väst-elektronik i rysskärror. Jag är rätt så säker på att den dagen då Gripen NG finns i tillräckliga numerär så har även Su-35 en riktig AESA (Active Electronic Scanned Array) och inte bara sin PESA (Passive Electronically Scanned Array) motsvarande den som sitter i Su-30MKI. Idag så är även ryssarna dugliga kapitalister. Är priset det rätta så sätter PHAZOTRON-NIIR snart en variant av sin Zhuk AE i en Flanker också. EDIT: Kosmetiska justeringar.

Det var länge sen som försvarsindustri, försvarsanalytiker och försvarsvänliga politiker insåg det att skall man få pengar att bränna på vapen, flygplan, stridsvagnar osv. så behövs det ett stort och läskigt hot. "Vi måste köpa X för att kunna klå ryssarnas Y". Å andra sidan så vill alla företag också sälja sina prylar och så även ryska företag, och ryssarna är duktiga, dom är påhittiga och dom är väldigt hemlighetsfulla. Men dom är också riktigt duktiga på att slå sig för bröstet när dom känner för det. Världen är fortfarande väldigt polariserad, antingen köper man något från väst eller från öst (om man inte är grek och köper från bägge) så att de här prylarna ställs i direkta jämförelser är inget konstigt. SukhoiLover på Milavia.net har ju sedan länge bekänt färg och är att betrakta som tendentiös När det då gäller Su-35BM så är det utan tvekan så att det är ett häftigt flygplan. Det bygger på ett skrov som designades för att jaga F-15 och Tornados, och Su-35 påstås nu vara överlägsen Eurofighter, Rafaele och t.o.m. kunna ta en fight med F-22... Helt lysande för bägge sidor: Ryssarna uppgraderar sitt flygvapen och får kanske sälja några flygplan. Vapenindustrin i väst kommer med nya leksaker för att motverka Flankern i form av mjukvaru uppdateringar och kanske någon enskild hårdvara. Stealth-fanatiker får också dom lite mera vatten på sin kvarn vilket kan användas för att försvara F-22 och F-35/JSF som utan tvekan kostar en massa pengar. Det finns t.o.m. en häftig video ang. Su-35BM där den dödar AWACS, B-52 och Eurofighter (ryssarna är knappast att anse som blygsamma heller för den delen!) Disclaimer: THIS CONTENT IS HOSTED BY YOUTUBE, NOT SoldF.com SoldF.com can not be held responsible for content published on Youtube and linked by our members. SoldF.com only provides code making it possible to view the links posted by the member in the post. Su-35BM vs. Gripen NG: SAAB har ju släppt en del snygga bildspel på vad dom funderar på att stoppa in i Gripen NG, men dessa är endast i generella termer. Planet är i demonstrator och försöksstadiet så vad kärran kommer att innehålla vet vi ju inte ännu. Ryssarna är ju lite mera pang på och har presenterat vad de skall stoppa in i planen och ungefär vad dom kan göra, men inte hur bra dom kan det och på vilka avstånd. Så det finns alltså en mängd okända variabler i ärendet. Det enda som vi med hyffsad säkerhet vet är volymer och balkplatser. Volymen är intressant för att vi då kan jämföra radarstationer. Både Su-35BM och Gripen NG ska få AESA-radar. Men 35:ans större utrymme i nosen ger den en fördel i antalet sändarelement, den har fördelar i kylning och den kommer att ha en högre uteffekt vilket ger vid hand att den har fördelar när det gäller målupptäckt. Det är bra mot ett förhållandevis litet flygplan som Gripen. Men som med all utrustning som sänder ut energi i rymden så kan den uppfattas och höras på längre avstånd än vad den själv ser. Su-35BM är dock ett väldigt stort flygplan, och jag kan inte tänka mig att de med hjälp av RAM-teknologi lyckas göra så myckt med dess radarsignatur. Både Gripen NG och Su-35BM skall ha bildalstrande IR-sensorer med rejäla upptäcktsavstånd (mycket kan göras med mjukvaran). En annan faktor är beväpningen och där så kan ju Meteor mycket väl vara det övertag som Gripen NG behöver för att vinna luftstrider. Men med uppgifter om Flankerns högre topphastighet och att den skall ha sin bästa prestanda på höjder runt 15000 meter så kan det ge vid hand att dennes robotar får en rätt så rejäl skjuts framåt (energin omvandlad till hastighet omvandlad till räckvidd). Bägge behöver dock ha rules of engagement som tillåter detta. Finns det ROE som säger att man måste ha visuell identifiering för att få skjuta så blir det fortfarande spännande pom det slutar med en dogfight. IRIS-T och dess kapacitet tror jag mig ha hyffsad koll på, men om ryssarna har något motsvarande idag eller i morgon så är det inte heller en klockren jämförelse. Nu så kommer jag säkert att få skäll för att jag beskriver kärrorna som likvärdiga, men till syven och sist så handlar det om vilken pilot som har bäst koll på sin egen maskin och sin motståndares, samt numerär, tillgänglighet och tillförlitlighet. Su-35BM är i sanning en muskelmaskin som satsar på råstyrka, men Gripen NG har bedömt en hel del äss i rockärmen som vi ännu inte sett. EDIT: Om tub-länken inte fungerar så är adressen .

I bruk och i bruk, det utbildas enligt mil.se värnpliktiga på systemet (demonstratorprojekt). En exportförsäljning är ett kriterium för att RBS23 ens skall vara användbart. Jag nämnde det i en annan tråd att det finns ett bäst-före-datum på robotar, men säljs inga robotar så produceras inga nya. Det innebär i förlängningen att om Sverige är den enda kunden så måste vi betala hutlösa summor för att produktionslinan skall återupprättas när bäst-före-datumet passerats och det har jag svårt att tänka mig att vi skulle göra. Men med en eller flera utländska makter som har systemet så är det en större chans att vi faktiskt kan och vill använda systemet.

Darkjak, om ni skall använda den där bilden i er MOD så rekommenderar jag att du får klartecken från Peter Liander först (jag har för mig att det är han som har upphovsrätten på den bilden och att den publicerades i boken "Flygande försvarare")

Min ursprungliga tanke med att riva fenan byggde på NASA:s X-36 Tailless Fighter Agility Research Aircraft. Det var en UAV som skulle visa om det gick att flyga med något som saknade fena men som inte var en flygande vinge och om detta gav några fördelar. Vet inte vad som blev slutkontentan av detta, men NASA påstår att "The X-36 program met or exceeded all project goals." Erfarenheterna från detta projekt har sedan använts vid utvecklandet av AI för stridsflygplan som skall förhindra att instabila flygplan med FBW och stridsskador går i backen som en gråsten. När jag tittar på UAV och UCAV-designer som de stora gossarna leker med så konstaterar jag att X-36:s konfiguration fått ge vika för flygande vingar både högt och lågt, så jag misstänker att det finns beprövad erfarenhet som säger att det inte är någon lysande idé.

Mjukvarubaserade system har ett antal fördelar jämfört med "stela" och hårdvarubaserade så så till vida så skulle det inte vara helt fel att bli av med den förbannade klumpen Ra180. Krypton, dataöverföring, kompabilitet mellan olika plattformar är sådant som kan bli bättre med mjukvara (tänk dig själv att sitta och spela gamla klassiska konsolspel på din PC via emuleringsprogram, mjukvaruradio kan göra detsamma om man gör programvaran). Det som är riktigt schysst är att man kan använda en plattform (radio), häkta i adapters, uppdatera mjukvaran och sen så kan man helt och hållet byta roll på den. Andra exempel (Harris Falcon II som var min dröm en gång i tiden) kan användas till både VHF och HF genom att bara byta koppla på en ny antenn.

Återigen så visar du prov på bristande systemförståelse darkjak, men jag skall förklara det mycket enkelt. En Interceptor skulle lyfta från backen och genskjuta målet innan de fick chansen att släppa sin last, ett mål som kom på hög höjd och med hög fart. Detta på grund av den teknologiska nivån som fanns då (uthållighet = motorer och soppa, und/info = elektroiken och förmågan att upptäcka mål, verkan = jaktrobotar IR-målsökare och kort räckvidd eller raketer med kärnladdning). Idag och i morgon så har vi flygplan som kan hänga länge i luften med hjälp av lufttankning, de kan genskjuta målet med hög hastighet (t.o.m. supercruise), det går att upptäcka det mesta som kommer farandes i luften (speciellt på högre höjd där de nya bildalstrande teknologierna är ett rätt så reelt bekymmer för allt som flyger, inkl. det som kallas stealth!) och förmågan att få verkan i målet? Tja, ett par ramjet-drivna jaktrobotar mot vardera mål på långa avstånd så är saken biff. En fråga till dig Darkjak: Om nu dubbeldeltavingen är så optimal för signaturanpassning gentemot radar, varför har då ingen annan flyplanskonstruktör använt den sen Erik Bratt fick sin lysande idé? Jag m.fl. har försökt förklara detta för dig, men nu vill jag ha ditt svar.

Jag kan inte låta bli, men det är ju därför som man inte bygger flygplan som Draken, längre. Quod erat demonstrandum...

ehh, what the hell. När vi ändå håller på att teknikporra sönder Draken. På vingspetsarna så sätter vi kapslar med elektriskt styrda störsändarantenner motsvarande dessa från Flanker-E Sen häktar vi på Electro-Optical Targeting System (EOTS) under nosen... ... kopplar samman det med alla andra stödsystem... ... ett schysst hjälmsikte med inbyggd Siktlinjes Indikator (HUD)... ... och vem vill ha skärmar, när man kan ha en stor fet Touch Screen? IRIS-T tar vi och stoppar upp någonstans Det borde ju liksom gå att göra plats för en sådan när vi ändå skall göra kanalerna från luftintaget till motorn S-formade för bästa stealth-förmåga. På tal om stealth, i ärlighetens namn så behöver vi inga fenor heller, vilket NASA visat med denna demonstrator: X-45 UCAV. Piloten vill jag dock spara då jag inte fullt och fast litar på maskiner...

Det är ingen självklarhet Eskil. IRIS-T varianten som Karl_P snackar om, ja, den skall komma i en variant med startmotor. Klassikern i sammanhanget jaktrobot som avfyras med 0-fart är Sea Sparrow har inte haft startmotor, VL MICA, Spyder (Israelisk Python och Derby-kombo) och Norrmänens AMRAAM-robotar som de avfyrar från HAWK-eldenheter (NASAMS) har det inte heller. Dessa data är väldigt osäkra. Det snackas om allt från 40 till 50 flygplan och jag har inte sett någon reel källa på det. Det är som jag sa "hört i matkön"-skvaller och inget jag skulle ta gift på. Den Iranska terrängen tycker jag dock ger en hel del möjligheter att vara kreativa med Rb 70 Nej då. IRIS-T SLS är nog knappast meningslöst som Lv-system, men det är som du säger, inget vi verkar behöva just nu (Rb 90 är f.ö. dött och begravet sen länge ) Jag kan inte sia om vad vi kan förvänta oss av framtida Lv här i Sverige, men så länge det finns köpare på olika Rb 70-varianter (såsom BOLIDE, om nu någon köpt den...) så kommer vi att kunna använda RBS 70. Det är ju det som i nuläget är hotet mot just Rb 23, att om ingen annan köper systemet så kommer produktionslinan med robotar att stänga och det kommer att kosta multum att köpa nytt när vi passerat bäst-före-datumet. Hur METEOR ser ut invändigt har jag inte koll på, men dess ramjet-drift är kanske inte optimal för att byggas in i ett system motsvarande NASAMS. Men nu har vi ju med kraft lämnat VLS

Tack Karl_P. Medhåll är trevligt och din idé med flera fristående celler är ingen dum tanke det heller. Jag hoppas att du inte tar illa upp, men att ställa jaktrobotar på landbacken är i min mening inte så lysande. Dessa robotar får mycket av sina prestanda tack vare avfyrningsplattformens hastighet. Ett flygplan som flyger i Mach 1 ger ju roboten den mängden rörelseenergi att börja med direkt. Jag har inte sett några siffror för höjdtäckningen med IRIS-T som LvRb, men vi kan jämföra med MICA som jag nämde senast. Som jaktrobot så har den en räckvidd på runt 50 km. Men som LvRb så har den en räckvidd på "more than 10 km", och en höjdtäckning på "more than 9 km". Jag säger inte att det finns en färdig formel för hur mycket sämre räckvidd och höjdtäckning en jaktrobot har som luftvärnsrobot, men utan ett startsteg så lär inte prestandan vara så överdrivet imponerande, men ändå fullt tillräcklig. Men det var antagligen just därför som vi hamnade där vi hamnade. Har hört ett påstående om att politiker/Krigsmakten/Försvarsmakten kom fram till det att luftförsvaret kunde lösas med endast JA37 och RBS70... Återigen Chassi, det är inte tänkt att det skall stå Rb 70 ovanpå det man skall skydda. De skall stå en bit bort för att de just skall ha en chans att slå mot fi innan han kan släppa sin last. Gör man rätt så är dessa "begränsningar" inte så hämmande som det först kan te sig för en inbiten kallenderbitare. Behovet av luftvärn är inte heller något som endast rör konflikter mellan stater. Det har gjorts förr och det finns fortfarande människor som stoppar in kulsprutor, handgranater och raketgevär i sina sportflygplan. Vill minnas att fransmännen hade bekymmer med detta under en av sina Boali-operationer i Afrika härom sisten. Inget som inte kan lösas med några Mirage, men sportkärrorna var riktigt eländiga för folk på backen. RBS70 är ett system som är väl dimensionerat för detta hot

Oerhört enkelt faktiskt, du jämför äpplen och morötter. Du tar en räckviddsberäkning på Draken som överinstämmer med dess transportsträcka, medan du i Gripens exempel använder siffrorna för ett attackuppdrag på låg höjd (enligt öppna källor). Om sen radie skall räknas som resan till målet endast, eller om det är sträckan till målet och sen hem igen är i bästa fall oklart, men JAS-39A har enligt öppna källor en operationell radie på 1600 km, och räckvidden vid transportflygningar är enligt samma källa 3500 km.

Kör i vind. En helikopterproduktion är inget man snyter ur nästan sådär, men jag gör bedömningen att man skulle kunna titta på t.ex. den japanska firman Kawasaki för att få ett hum om hur det skulle kunna tänkas gå (en annan möjlig jämförelse är Irans eller Indiens flygindustrier). Det jag med följande text vill förmedla är att om beslut fattast 1981 om att skaffa nationellt tillverkade helikoptrar, så skulle vi nog inte ha dem i tjänst ännu. Mycket förenklat så när ett land vill skaffa sig någon form av kompetens är att man ger en firma ansvar för underhåll och service och gör dem till en underleverantör till ett system man vill införa (i detta fallet helikoptrar). Därifrån så kan det sen gå vidare till att firman kan licensproducera kärrorna. Steget till att utveckla egna system är ett väldigt långt kliv. Kawasaki blev färdiga med sina första licenstillverkade Kawasaki Vertol KV-107 II helikopter 1962 (avtalen slöts f.ö. redan 1959). 1977 så skrev de avtal med MBB om utvecklingen av BK117 och 1979 så steg första prototypen till skyarna och runt -82 så var den färdig att användas. 1986 så började dom trycka ut CH-47:or åt de japanska självförsvarsstyrkorna. 1992 fick de uppgiften att utveckla en lätt observations och attackhelikopter (XOH-1). Prototypen flög 1996, fyra prototyper byggdes och leveranserna skall ha börjat år 2000. XOH-1 är den första helikopter som konstruerats och tillverkats helt och hållet i Japan. 2002 så skall 12 eller 14 seriehelikoptrar ha levererats beroende på källa. Precis som vi med Gripen så har japanerna insett det att man behöver något annat än det man från början beställde. Kawasaki började skissa på en renodlad AHKP-variant som kallades AH-2, men nu när de japanska marksjälvförsvarsstyrkorna har AH-64D istället så är det tveksamt om det blir något mera. Hur som haver så tog det Kawasaki 40 år att bygga upp kompetens nog för att bygga en egen helikopter från det att man tryckte på knappen och skulle skaffa helikopterkompetens. Så min bedömning är som lyder: Det skulle varit förbannat svårt för SAAB att prestera en helikopter om uppgiften kom 1981 om de haft lika mycket med helikoptrar att göra som de faktiskt haft fram till 1981. Nu får det räcka för ikväll med research. - Kawasaki Aerorspace Industries tidslinjal - Kawasakis helikoptrar - aviastar.org om OH-1 - military-today.com om OH-1 - Globalsecurity ang. de japanska självförsvarsstyrkorna (inkl. en mycket intressant tillväxtplanering ur AH2/OH-1:s synpunkt!)

Tja... Det skulle nog inte bli optimalt någonstans, tror jag, då dagens krav på flygplanen skiljer sig lite ifrån den era då Draken skapades. Det fanns dock ett tankeprojekt på 80-talet som gick ut på att nyproducera Draken med häftigare funktioner, häftigare radar och häftigare vapenlast. De skulle även fungera bättre i BAS 90-systemet etc. etc. Man kom dock fram till det att det fanns betydligt mera flygtid kvar i AJ-37 än beräknat och man beställde Gripen istället. Så Gripen har redan vunnit mot en sådan variant... AJ 35 Draken, 35 MOD 4 Yttre avvikelser var en fetare nos, orörliga candard-vingar (men de skulle fällas in i när planet väl var i luften), sågtandad vinge och nya balkar. Av dessa så var det bara de nya balkarna som togs med till J-35J. AJ-35 skulle bl.a. kunna bära Rb-15F, men man kom fram till att det bara skulle bli 44 mm markfrigång på dessa när de hängde under planet. Det finns en bättre bild på Superdraken i "SAAB 35 Draken" av Bo Widfeldt & Stean Wembrand. Källor på nätet: SAAB 35 Draken, [email protected] The SAAB 35 Draken, Greg Goebel vectorsite (dessa två refererar till varandra som källor, men boken tar upp Superdraken i detalj)

Jag vet att jag nämnt det på chatten, men jag nämner det gärna igen: Att man tog bort fruktdrycken och buljongen till förmån för toddyn är en fullfjädrad katastrof. Jag har ännu inte varit så pass illa däran att jag klarat av att dricka toddyn när den har funnits i paketen.

@Os Frontale Om du en gång fått rum med en flerbruksficka stor på bältet och samtidigt kunnat bära din LK så tycker jag att du skall testa att sätta dumpen längre bak och mera på sidan. Min sitter så mycket som möjligt på sidan och jag har inga prolem alls. Jag blir inte onödigt blåslagen, grejor spontanhoppar inte ur dumpen och Den sitter inte heller ivägen för avbärarbältet till ryggsäcken. Du kan ju räkna sömmarna själv och se om du kommer fram till något. Det var rätt så länge sen som jag insåg att mitt bälte som är en av de större modellerna ger mig extra utrymme för mer än bara buken

@chassi Jag är inte rätt människa för att undervisa i luftförsvarsoperationer 1-0-1, men luftvärnsfolket uttrycker gärna sitt förtroende för systemet i fråga. Nyckeln till allt är taktikanpassning. Man måste anpassa sitt uppträdande med sin materiel på ett sådant sätt att man får verkan i målet. Med robot 70 så har man en stor frihet att gruppera ut systemen i terrängen i möjliga anflygningsriktningar för att på så vis kunna skjuta ner ett anfallande flygplan på kommande kurs (det flyger så rakt emot pjäsen som möjligt) innan det kommer inom räckhåll för att släppa sin vapenlast. Betänk att RBS 70 inte ger någon förvarning (annat än på robotskottsvarnare med UV/IR). Väljer fi å sin sida att komma från annat håll och på annan höjd än längs med låglinjerna så får HAWK och Bamse lite att mumsa på. Möjligheterna att få verkan i ett flygetyg som kommer farandes i 200 m/s låter jag vara osagt. Jag har bara testat Rb 70 i simulator och där gick smutt att plocka ner det mesta över ett öppet fält (RBS 90-simulatorn var ännu roligare). Jag har även testat Stinger-simulator och jag är inte alls lika imponerad av den, men den kan ju mycket väl ha varit inställd för att testas av dumma turister. Men jag brukar gärna ta upp det här med arv från kalla kriget, och RBS 70 är en produkt för det stora fosterländska kriget. Fick höra berättat för mig om hur man tänkte att dessa skulle stå och vänta in fi luftlandsättningsflygplan och den gamla tuben knuffas väck medan skytten fortfarande styrde roboten mot målet. Antovmaskiner och helikoptrar är nog det Rb 70 funkar bäst mot, men "hört i matkön"-skvaller från "en väns vän" säger att Iranierna skall ha lyckats skjuta ner ett 40-tal flygplan med Rb 70 under Iran-Irakkriget.

oj oj oj... Helt fel dag för detta ämne som utan tvekan är intressant, men svårt att göra det rättvisa efter champagne, vin, vodka och Commanderia, men jag skall göra ett försök: RBS 90: Ett mycket bra system med stor effekt och stor rörlighet. Problemet var att det var dyrare än RBS 70 och det fanns ett intresse av att få ut större volymer än att få bästa möjliga kvalité i LV. Därför så ströks Rb 90 runt 2004/2005 (det var då jag hörde att det skulle bort). Befintliga Rb 90 blev då tillgängliga att användas i EldE 70 och vi har nu fortfarande en stackare som sitter ute i ur och skur i väntan på att få en ljus eller mörk ton i hörlurarna. Ang. markburen VLS Kravet på kompakta system var något som sporrade världens olika flottor att tänka till ang. luftvärnsrobotar. En vertikalstartande lösning med standarddimensioner på magasin som antingen rymmer celler med flera LvRb eller en kryssningsrobot dök ju upp. För att detta skall vara möjligt så måste man kombinera ett antal olika styrmetoder. Men mycket förenklat så behöver man först och främst en kommandostyrning som styr roboten på rätt kurs till att börja med, innan man börjar finlira eller låter roboten starta sin egen målsökare. Detta gör rent generellt att systemen som avfyras från VLS blir dyrare (dubbel styrning). Man tappar även en del prestanda p.g.a. den kraftiga manövern som behöver göras direkt efter start under accelerationsfasen. Detta har även gjort att man tappat en del tid (från avfyrning till träff) och en robot i en lavett som riktas mot målet är snabbare till träff jämfört med en vertikalt avfyrad dito. FÖRUTSATT ATT LAVETTEN ÄR RIKTAD I RÄTT RIKTNING. VLS jämfört med en lavett som måste vridas 180 grader är en no-brainer då man där har en vinst i reaktionstiden. Idag när elektroniken är så pass billig som den är så är det inte längre omöjligt att ha vertikalt avfyrade robotar från marken. Västexemplet som jag kan kommer att tänka på är Vertical Launch MICA. Det är en jaktrobotar med LOAL-förmåga (Lock On After Launch) som avfyras på bäring (d.v.s. måldata laddas ner till roboten innan avfyrning då den öppnar sin egen målsökare). Övriga exempel som jag kommer på i pausen mellan snapsarna är ryska system. Exempel ett är 9K331 Tor/SA-15 GAUNTLET-systemet som har kommandostyrning hela vägen in i målet. Det andra är S-300V/SA-12 tillsammans med S-400/SA-21 som också är vertikalt avfyrade. Dessa har desto större räckvidd och styrs med kommandolänk innan en semiaktiv målsökare tar över. Användandet av kommandolänk i SA-15 har resulterat i spekulationer om att systemet inte kan verka mot precisionsstyrda vapen (PGM/LGB). Tornet på eldenheten måste även vridas upp mot målet för att kunna använda radarn för inmätning = reaktionstiden. S-300/400 är också mycket dyra system och när jag ser dess påstådda räckvidder så misstänker jag att man till viss del använder ballistiska banor (d.v.s. man får lite höjd och lägre luftmotstånd och på så vis kastar roboten efter målet). Jag skall nu smita ner till familjen igen, men sök gärna på 9K331 Tor/SA GAUNTLET, S-300/SA-12 GLADIATOR (SA-12B GIANT), S-400/SA-21 GROWLER så ser ni hur ryssarna har gjort. Varför vi i väst än så länge bara stoppar ner jaktrobotar i tuber vet jag inte, men även där har jag gissningar, och de rör främst behovet av rörlighet på marken. Jag tror inte att vi i väst kommer att gå över till långräckviddiga system avfyrade från vertikala tuber. Jag tror inte heller att medeldistans robotrar erbjuder någon större fördel på detta viset, men kortdistansrobotar verkar ju flera tillverkare tro att vi är redo att köpa och där är ju reaktionstiden mycket viktig, så där finns det en klart definierad fördel. Även det israeliska Arrow avfyras vertikalt, men det är å sin sida en robot mot ballistiska robotar (företrädesvis) i de högre höjdskikten och i 360 grader. F.ö. de markburna VLS vi har idag avfyras inte under gång, utan de har också en viss setup-tid. F.ö. 2: Rb 23 är inget lämpligt system att avfyra via VLS då dess dygder är en stenhård acceleration och ledstrålestyrning (CLOS = Command Line Of Sight). Nu får vi se vart detta barkar hän. EDIT: Då familjen är upptagen så kan jag fylla på med länkar/källor och revidera det jag skrivit lite Intressant läsning och källor: - Australian Airpower ang. S-300 - FAS.org ang. S-300 - FAS.org ang. SA-15 GAUNTLET - Globalsecurity ang. SA-15 GAUNTLET - Army Technology ang. Arrow 2 - Israeli Weapons ang. Arrow - Army Technology ang. Vertical Launch MICA Rb 70 har en alldeles utmärkt räckvidd för att skydda det den är tänkt att skydda och delta i luftförsvarsoperation. Man får helt enkelt tänka till hur man skall gruppera den, och den är tillräckligt billig för att man skall kunna ha många. Att vi inte har det är inte systemets fel. RBS77:s förmåga att få verkan i målet med sina EldE och "begränsade antal robotar" tror jag inte är någon större fara. Det är ett kompetent system och dess operatörer kan trixa och knixa till det rätt så rejält. SEAD-flygplanen skickar stormakten gärna i första linjen för att städa undan radarsatationer och eldenheter. Har man då lite is i magen så låter man SEAD passera och jagar sen russinet i kakan, bombtruckarna. En robot som kommer farande mot en formation med attackflygplan kan vara tillräckligt med motivation för dessa att dumpa sin last för att de skall kunna göra undanmanöver, och då har man ju redan där minskat motståndarens förmåga att få verkan i målet. Att mätta en motståndare med SEAD-förmåga är dock ett farligt företag. Helst så skall man omgruppera mellan skotten för att minska risken för bekämpning. Se bara på hur serberna använde sina SA-3 under Kosovo-bombningarna. De hade ett gammalt system och världens samlade SEAD-kompetens, men de lyckades lik förbaskat.

Inte mina bilder, men jag gillar att vara hjälpsam: Det funkar mycket bra att ha magasinsfickor ovanför dump-fickan. Jag har själv en flerbruksficka stor monterad genom dump-fickans öglor och jag upplever att det är bra, smidigt och problemfritt. Det som kanske inte är så smidigt och problemfritt är att dyka upp med en dump-ficka i gummikorridoren. Jag vet att alla som är något har en sådan, men som värnpliktig så är man sällan något...

@LeadHead Finns alla de kvalisorter och varianter. Jag har kört med olika proteinpulver där det antingen var vatten eller mjölk. Vatten blev det jag fastnade för därför att det var lättare att snylta en mugg vatten på jobbet/gymmet/skolan än att försöka hålla liv i en thermos mjölk.

Coolhand, du är i sanning en guldgruva! Idén att ha en mil-specad proteinshake är säkert påtänkt sedan tidigare, och helt och hållet i linje med tankarna kring patrol rations (mil-specad burito, pirog eller pizzaslice). Prislappen på 15:- per portion är inte så farligt heller, men hur är det med mättnadskänslan?

Den här diskussionen är alltid lika rolig. Att maggen försvinner i terrängen när man är i en duellsituation, visst, det är bättre att överleva och verka fler gånger. Missar man dumpen i en anfallsrörelse så är det ingen idé att stanna för att plocka upp. Men alla har inte lyxen med en KM/QM inom räckhåll eller en magasins- och ammunitionsfé som fyller på medan man återhämtar...

@Essray Visst finns det ett smärre irritationsmoment med att ha en ficka som hänger och slänger som Snigels dumpficka, men det lilla besväret överväger inte nyttan av fickan i fråga. Jag föredrar att ha Snigel-varianten för att den kan man rulla ur vägen när den inte behövs. Blackhawks dumpficka med benmontage som i sak överinstämmer med Eagles SAS Dump Pouch sitter på benet över tiden, och den är ivägen för bl.a. benfickorna även när den inte behövs. När det sen gäller storleken på fickan och dess öppning. En polare till mig hade en Eagle SAS Dump som rymmde 10 stycken Ak 4-magasin med tillhörande Magpuls. Jag vet inte varför han slutade med det men han var nöjd då i alla fall. Personligen har jag fortfarande svårt för benplattor sen jag hade kronans, men Snigels senare varianter har gjort att jag börjat fundera om Hoppas det var till någon form av hjälp.

Är det ett argument för eller emot ett Gripen-köp... @Danne De flesta siffrorna jag ser rör 48-50 stycken budgetflygplan (Gripen, JSF, F-16) eller 18-20 Eurofighters, är detta ett mått på flygplanens förväntade försvarseffekt, eller handlar det bara om landets ekonomiska kapacitet?

Nu så är inte jag 3924, men i värnpliktsnytts artikel om Ksp 90 så säger man följande: Då de anger Arvidsson som källa så kan man ju hoppas att de vet vad de talar om. Länk till reportaget i fråga.