Miranda

Nifelhel anser tydligen att det är en uppgift som måste skyddas, att det finns ett intresse att veta är ju klarlagt eftersom tråden startades men varför skulle något sådant vara "hemligt"?

Hittade det här, (googleöversatt) http://translate.google.com/translate?hl=e...l%3Den%26sa%3DG

Full Auto funkar utmärkt, inget problem och sätta 3 träff i bröstet på helfigur och 25m (utan kompensator). Krävs bara lite träning och gott om fri AM. Länk till ett patent om saken här; http://www.patentstorm.us/patents/5705763.html (Dock föredrar jag också "dubble tap" om det är allvar)

It´s like a M-80 from hell, be careful!

Jag vet vilka som drev det, om jag stöter på nån av dem ska jag höra om de ska driva det i sommar också.

Hangarfartyget själv kan dessutom ha ett par sådana här. Och dom har inga problem med ballistiska misiler. Däremot har dom tidigare versionerna problem med en del manövrerande robotar. De vill nog inte svara ärligt på driftsäkerheten på det systemet men en av deras tekniker sa att inofficiellt brukade de utläsa CIWS som Christ It Won't Shoot! Tycker de flesta automatiska vapensystem är lite som självutlösandeskidor, de löser ut när de själva vill, inte när jag vill!

Antar att du menar 24cm i omkrets, vilket ger ca 7.5cm i diameter. Vet tyvärr inget speciellt om de här, för gamla för att jag skulle använt dem, skulle tro att de är ofarliga men har personligen avlägsnat och spräng ett tiotal "prydnader" som hade kunnat bli riktigt otrevliga.

Hej, När det gäller data på sprängmedel tycker jag inte man ska gå efter något man läst på nätet. "Explosives, Rudolf Meyer Josef Köhler and Axel Homburg" brukar de flesta som jobbar med ämnet använda som referensverk men när det specifikt gäller Trotyl så är Bofors något av världsledande. De kan styra hur Trotylen kristalliserar vilket påverkar egenskaperna avsevärt. Kolla på bibliotek som KTHs, KB eller om de är snälla Sprängämnesinspektionen. Fråga gärna om det är något mer du vill veta.

Hej TK0518! Det finns stora skillnader: Gjuten TNT (Trotyl, 2,4,6-trinitrotoluen, C7H5N3O6) är tämligen okänslig och svårtänd, inte heller lika lagringsbeständig som pressad dito, anledningen till att man gjuter den är att det är lättare att fylla ammunition på det sättet, också lättare att blanda med andra komponenter (ammoniumnitrat, aluminium, mm), i gjuten form kan troty också flegmatisera andra känsligare sprängmedel (göra dem okänsliga genom att fungera som ett mellanliggande rörligt/glidande skikt). Pressad TNT är sprängkapselkänsligt, används ofta som booster (förladdning) till pressad dito men också ensamt eller blandat som huvudladdning. Hinner inte skriva mer men har du fler eller specifika frågor så återkommer jag.

Hej, det här är mitt första inlägg så var lite snälla. Anar att det finns någon gammal ART Officer som kan det här bättre men... Jo, det fanns "kanonkulor", egentligen granater, som exploderade vid träff. En ihålig järnkula fylld med svartkrut i vilken ett trärör var iträtt, röret var öppet i toppen (för att tändas vid skott) och en krutsträng löpte från toppen och ner i den del som befann sig centralt i kulan. På sidan av röret fanns någon typ av markering (text, siffror, punkter, streck, en spiral), för att markera vart man skulle borra ett hål (alt, kapa det) in till krutsträngen för att tidsbestämma när den skulle brisera (kallas tempering). Man kunde också få den att brisera vid träff genom att röret var preparerat så att det bröts, sprack eller krossades vid anslag och den brinnande krutsträngen då omedelbart tände laddningen. Se ARTs symbol, en rund granat med en liten knopp (röret) och en flamma ur det. Att få röret och tända vid skott var inte lätt och det förekom att man sköt med "dubbla eldar", man tände röret innan man avfyrade. Om kanonen då inte tände så stod man där med en tänd granat i eldröret, men det är en annan historia... Hoppas att det här hjälper något!