nils h
Nivå 9-
Posts
28 -
Joined
-
Last visited
Previous Fields
-
Grundutbildad inom
Infanteriet/mek
-
Utlandstjänst
Nej
-
Detaljer Grundutbildning
off 53, khs vapentekniska linje, lång tjänstgöring vid krigsmaterielindustrier. Lv3 först, efter Karlberg Lv2, efter KHS Lv3 igen, rb Bloodhound
-
Placering/Tjänst
Anonymt
-
Övrig militär verksamhet
-
nils h's Achievements
Menig (3/18)
0
Reputation
-
men man kan undra hur den svenska befolkningen ställer sig. det finns säkert många som inte gillar att svenska medborgare på olika sätt har terroriserat Ryssland.
-
Svenska pskott m86 - populärnamn AT-4 - amerikanska M136 är i praktiken identiska vapen. AT-4 har tillverkats både med och utan främre handtag. Några länder anser att man ska ta bort det för att spara vikt, 40 gram eller så. Tyvärr sköts inte så många mot riktiga stridsfordon i Irak. det var mest förstöring av fordon och kanoner man använde dem till.
-
http://www.dagensarbete.se Var någonstans i texten står det att kungen har ett granatgevär i händerna? Det enda som står är att grg m/48 är uppkallat efter kungen, eller prinsen som han var då. The Swede Ursäkta, slarvigt av mig att inte kontrollera att bildtexten i nättidningen var samma som i pappersvarianten. I pappertidningen var texten till samma bild följande. " Dåvarande kronprins Carl Gustaf synar en tidig modell av Bofors klassiska granatgevär med samma namn. Geväret exporteras fortfarande. Det används bland annat i kriget i Irak" Det är fel i alla fall. Vapnet uppkallades efter Carl Gustfs Stads Gevärsfaktori i Eskilstuna, en fabrik som länge tillhörde armén (intill kanske 1947). Namnet tillkom gissningsvis när man skulle exportera vapnet till GB under 1960-talet och behövde ett klämmigt namn. Tillverkningen av väsentliga delar, eldrör och liknande, skedde vid Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori.
-
Jag påstår att det sannolikt är hektometer, dvs hundratals meter. Sekunder är det inte gärna; jag har svårt att tro att man 1900 kunde hålla en grkt över markytan så lång tid. Delstrecken för 50 meter stämmer också bra, däremot inte delstreck för en halv sekund. Det skulle ge delstreck för låt oss säga 200 - 300 m, en alltför grov gradering.
-
Jag skulle nog säga "underkalibrig pilprojektil, spårljus" Ahhhh....ÖhkSar är inte dumt heller, eller STidAr Urv betydelse nedan Ögonblickligt Högkänsligt Spetsanslagsrör respektive SpetsTidanslagsrör med Urverk. 40-tal.
-
Mycket tack till alla kunniga människor. jag trodde väl att jag skulle få hjälp. Nu till en värre fråga: Alla vet förstås vad APFSDS betyder, så det ordar vi inte om. Betyder APFDS någonting? Jag har sett det i text på nätet, men jag tror att det är en felskrivning. Denna felskrivning har i sin tur lett någon till att påstå att det skulle vara en Armoured Piercing FRAGMENTING Discarding Sabot, vad man nu ska ha den till, vilket jag alltså ifrågasätter. Kommentarer?
-
Från ett berg av okunnighet kommer följande fråga: Utländska strv har ofta en thermal sleeve runt kanonen. Den är till för att utjämna temperaturen i eldröret, har jag förstått, så att det inte kröker sig. Nu frågan: vad kallas denna anordning av våra egna pansargossar? Ni grabbar på SoldF har hjälpt mig mycket förut! Gör det igen!
-
Chassie. Jo det heter faktiskt band. Drivhjul. Spännhjul, spänner bandet på många vagnar. Stödrullar. Bandkrängning. Något i stil med: "EA klar!" eller "EA i understödsställning!" märk väl att signaleringen är modifierad C-metod för att spara tid på nätet. Har man ögonsamband kan tecken användas. Observationsställning. Eldställning, något bra ord motsvarande "hull-down" har jag inte hört på svenska. Tll alla pansarkillar, och mest till dig förstås, ett stort tack för snabb hjälp! Det fina är att på detta forum får man hjälp av dem som verkligen har jobbat med sakerna. Luftvärnaren
-
Du har ju rätt i att strv ska användas mot strv, men pansarinfanteri behövs för att skydda strv mot fiender som INTE är strv, t ex närpv. jag har svårt att tänka mig strv framrycka i ett rent strvförband; det måste bli mycket riskabelt om terrängen inte är ytterligt flack och öppen. Dessutom har de ju olika vapen. I Irak har man Abrams och förmodligen Bradley, och Bradley har en akan kaliber 25, om jag inte misstar mig, och det kan vara bra mot stora mjuka mål. Strv har viktigare uppgifter än att skjuta på mjuka fi.
-
Jag märker på diskussionerna här att det finns kunniga människor. Därför rodnar jag när jag ska ställa elementära frågor. Men förlåt mig (jag var luftvärnare) är ni hyggliga ! Att en strv har ett torn vet jag. Men vad heter den där burken som är nederst? Själva kroppen, alltså? Officiell militär benämning önskas. Stridsvagnen har band. Vad kallas banden? Det måste finnas något ord som är aningen mer definierat än "band". Ett av hjulen driver bandet och heter därför............................? Ett annat stort hjul driver INTE och kallas..................? Bärhjul är väl rätt, men vad heter de små rullarna som bär upp bandets övre del? Vad kallas det när ett band har trillat av? Då har man ju xxxxxxt bandet, eller hur? Vad kallas denna typ av olycka? Bandxzxzxzxz? Strv rycker fram växelvis från eldställning till eldställning, skulle jag tro. Hur kan man benämna det läge en stridsvagn har då den har ryckt fram, kommit klar i eldställning och kan skjuta? Vad säger vagnchefen till plutch? Säger han "klar" eller "eldberedd" eller "i läge" eller vad säger han? Strv har gått i ställning och lurar på fi. Bara spaningsorgan sticker upp, inte ens kanon, kanske. Vad heter det läget? Strv har gått i ställning och lurar på fi. Man har kört upp så högt att vagnen nätt och jämt kan skjuta. Vad kallas det läget (som engelsmännen kallar "hull-down")? Mitt hopp står till dig!
-
Aftonbladet sa du......hm... Bofors är inte längre Svenskt, Det ägs av Amerikanska United Defence. Excalibur är M982 ER DPICM ( Extended Range Dual Purpose Conventional Munitions) och är en Amerikansk 155 mm artillerigranat som innehåller 85 st substridsdelar. Det är en styrd "Fire and forget" granat mot både mjuka och hårda mål. Tack vare en raketmotor är räckvidden ca 37 km, granaten ska tas i bruk 2006. Nu finns istället M483A1 som är en liknande granat utan raketmotor och med 88 substridsdelar, den finns i stort antal i olika varianter. Bla en version med 36 trådutlösta personminor, och en med 9 st "smarta" stridsvagnsminor. Granaterna med minor finns i två versioner, antingen med 4 eller 48 timmars självförstöring - så att egna förband kan rycka fram efter beskjutning. Vet du något om styrprincipen? Man skulle kunna vänta sig GPS eller liknande?
-
Möjligen en granatkartesch, även om jag tvivlar på att de fanns så tidigt som 1900 - 1914 var de aktuella! Konstruktionen består i att man ser granathylsan som ett eldrör. I detta eldrör skjuter man ut en massa kulor (diameter 10-15 mm) med hjälp av svartkrut som får verka på en drivspegel. Svartkrutsladdningen tänds av en tidsfördröjning när granatkarteschen har hunnit lagom långt, kanske kilometervis. Anledningen till att det inte bör ha varit en kartesch är följande: en kartesch var en laddning med kulor av ungefär samma diameter som ovan, men inlagd i en tunn behållare, kanske av tunn plåt, som knappast vägde 6 kg för 7,5 cm kaliber. Denna tunna behållare sköts ut direkt ur eldröret, och användes för att rensa området framför pjäsen från folk. Fanns redan tidigt på 1800-talet, och fanns i Bodens fästning för att skjuta längs hinder; ibland skjuten ur specialpjäs som kallades kaponjärkanon. Räckvidd kanske 100 meter.
-
Enstaka droppar gör garanterat ingenting. Pytsar du i tillräckligt mycket vatten, centilitrar eller så, kanske pipan förstörs, men det är långt till pipsprängning. Pipan på en karbin eller ett gevär är klart överdimensionerad; kriteriet är att den ska klara grövsta tänkbara hantering i fält, och dit räknas inte skjutning. Det är en annan sak med mekanismen, som är mekaniskt avstämd att fungera för en bestämd tryckkurva, ett bestämt ballistiskt förlopp, och som möjligen kan låsa upp slutstycket för tidigt med hylssprängning som följd. Jag skulle gissa att många har skjutit ut vapenfett ur pipan utan att märka någon missfunktion. Har man varit under vatten med ett vapen som har öppen avfyring (exvis gamla tiders kpist) så tar det kanske någon enda sekund innan pipan är tom nog för att man ska kunna skjuta. Obs: Hagelgevär och liknande har en annan pipkonstruktion, som är bra mycket tunnare och kan tänkas påverkas av skit i pipan.
-
Just artilleritillvänjningsövningar tycker jag är intressant... De stora bunkrar som finns på diverse skjutfält byggdes visst för just dessa övningar. Måste varit ganska nervigt att stå i en sådan och ha granater regnade över sig. När upphörde detta? Någon med detaljer? Tidigare nämnda kapten berättade om en av dessa tillvänjningsövningar: Soldaterna låg i gropar (gamla krevad dito?) och laddningar (osäker på storleken) placerades runtomkring. Därefter detonerades laddningarna. Dessa övningar förlöpte utan större problem tills någon ville "hotta upp" den lite: Flera laddningar detonerades samtidigt! Resultatet blev att en odetonerad laddning puttades ned i gropen där övningstruppen befann sig och detonerade. Efter denna incident stoppades dessa övningar. (Jag är osäker på om detta skedde vid kaptenens förband eller på annan plats i Sverige samt om någon förolyckades.) Detta bör ha varit i början av 1960-talet. Enligt kaptenen var det mycket enklare att arbeta då: SäkI fanns inte! (Efter ett tag kom den första versionen av SäkI och den var tunn som ett PEK-häfte.) Någon, kanske kaptenen i fråga, har missuppfattat situationen helt. SÄKI var en fruktad bok redan 1954, när jag var med om att en kapten åkte dit för att en soldat fick halspulsådern kapad av hgr-splitter. Han hade haft en gubbe för mycket i bakre bunkern vid kastningsövningen, ett splitter gick i krokig bana och grabben dog. SÄKI hade röd, sladdrig pärm, var minst en halv tum tjock och det kom ut ändringar varje halvår - man måste klistra in dem i boken. Verkligen ingen stencilerad grunka. Vad som möjligen var annorlunda var tillämpningarna; man övade mycket djärvare än idag. Är det nån som har gjort eldstötar med ak i plutonsgruppering i skog? En annan sak är de stora bunkrarna på artskjutfälten. De var till för eldledarnas skull. Meningen var att man skulle kunna ha eldledningsövningar med lärare, elever osv på hyggligt kort avstånd från målet utan att löpa egentlig risk, men de var INTE till för att man med avsikt skulle skjuta i dem. Tokskallar.
