Troppchefen

Ta en titt på det här! Den där historien har nog berättats genom hela FV och förvanskats ju längre från källan den kommer.

Lite för få uniformer från det bevingade vapenslaget :( Har fanns ju bl.a m/30- Snyggare än m/87, här syntes det också skillnad på off och vpl m/48- m/Bussförarkavaj m/87- snyggare kappa och flygmössa än m/30 (lite bättre matrial också) Och den bästa av dem alla, snygg och bekväm håller nog alla med om :P ........M7370-125000 och M7370-225000 som tillsammans utgör Överdragsuniform grön F . Så för alla er som ska vara inne på MHS/flottiljen/kaserngården etc. glöm pansarjackan.- gå till SFD och plocka ut denna så blir ni coolast på bygget. Obs!! kräver axelhylsa m/51 grön (FV)

Tyvärr vet jag alldeles för lite om baserna i det området men kan ju säga så mycket att alla baser härstammar ifrån andra världskriget (även om de hade andra namn då). Anledningen till att det är en sådan koncentration av baser i Västergötland går delvis att härleda till att en stor del av dessa skulle fungera som bakre basområde för bombflottiljerna. Ska kolla om jag kan hitta lite info men hoppas någon med mer kött på benen (F7 off etc.)kan redogöra lite.

Jovisst har den gjort det! Men jag tog upp den under F4 baser tidigare Under tiden som Gunnarn/ Bas Storuman var aktiv har ansvaret varierat mellan FlyboÖN (Flygbasområde övre Norrland), F21, F15 och senast F4 fram till nedläggning förra året.

De var väl bara bemannade av marinens personal plus därtil hörande vpl medan de hörde till Sjöfartsverket (gällde även sjömätningsfartyg). Skulle fungera som minfartyg i händelse av krig om jag inte minns fel

Ett blåplagg som användes tills helt "nyligen" var den skinnrock som fanns i flygvapnet. Tyvärr vet jag inte vad den hade för beteckning (trots att jag har en i min ägo). Tillverkare var AB Joel Jonsson, Malung (med reservation för namnet)

Flygvapnet har ju genom åren utöver våra fredsflottiljer haft ett stort antal baser av vaierande karaktär det kan vara huvudbaser, reservbaser, isbaser och allt vad det kan heta, nedan tänkte jag ta upp några av de baser som F21 haft ansaret över i modern tid (slutet på 50-talet till idag) Kallax var ju, om man kan kalla det Sveriges största flygbas benämnd Norrbottens flygbaskår, byggdes med jordkulehangarer liknande då på F13 i Bråvalla. Hade från början 4 rullbanor vilka man kan se rester än idag. Blev 1961 flygflottilj och fortfarande i högsta grad aktiv och har sedan några år tillbaka landets längsta bana, har för mig att törebodabågarna i norra banänden försvann i samma veva. Heden var byggt under brinnande krig som fält 32 Övre Heden och blev utbyggd som de flesta andra kring decenieskiftet 59/60. Blev under slutet på 1950-talet en stor övningsbas för gästande förband och flitigt använd av F21, att avståndet till Kallax var förhållandevis kort gjorde ju inte saken sämre. Basen byggdes inte ut och blev degraderad till sidobas för att senare avvecklas helt som bas.Fältet tillhör fortfarande FortV och används som yttre övningsområde inom Bodens garnison, även diverse civil flygverksamhet förekommer. Bakom återfinner man i en slinga norr om HN medan Uom låg utmed vägen upp mot Harads. Vidsel behöver kanske ingen närmare presentation men härstammar hur som helst ifrån 1958. Fältet fick flygplansvärn i betong liksom Heden och ett antal baser till, i en av dessa har ett museeum startat i liten skala medan övriga apassats till modern verksamhet (robotverkstad m.m.). Här har all möjlig versamhet bedrivits bl.a provskjutning av Rb 68 ( på den tiden FV även hade robotförband). Här jobbar omkring 150 anställda på det som kallas RFN, Raketförsöksplats norr . FMV har nyligen gått ihop med Rymdbolaget i ett gemensamt marknadsföringsbolag: NEAT som ska lansera övningsområdena Vidsel och Esrange för den stora vida världen. Byggdes ut till Bas90 på 80-talet med 3 banor som kompletteras av en reservbana nere vid Vidsels samhälle. Fortfarande bedriver FV verksamhet här genom F21 försorg. Piteå flygbas vid Långnäs byggdes 1966 och var en jaktbas på sin tid. Arrenderades av Piteå kommun ett antal år fram till basens avveclande 2001, då Piteå kommun nyttjade sin förköpsrätt. Används idag av Piteå flygklubb och en motorklubb i grannskappet (d.v.s. killar och tjejer som envisas med att kalla bana Helge för ”strippen”) Fällfors byggdes 1956 och blev 90-bas under tidigt 90-tal. Fick som tidigare nämnts en unik flygplanstunnel i berg för ca 10 flygplan. Fällfors blev även först ut med skyddad KC, då de tidigare varit belägna i baracker och innan det i KPL bussar. Fällfors var kvar i organisationen som insatsbas tills helt nyligen och håller för närvarande på att avvecklas. Här har även varit förläggning/samlingsplats för ett lokalt hemvärnskompani. Jokkmokk är en av de idag mest aktiva baserna och är även en av de yngsta (byggd på mitten av 70-talet). Ombyggd till Bas90 koncept omkring 1988. Har använts vid varje FVÖ de senaste åren. Åbybasen blev en av de första baserna att bli utbyggda till Bas90 om inte rent av den första. Basen ”fick” 3 kortbanor och blev utbyggd med BasC. Var O-bas (ordinarie bas) för både Jakt, Attack och Spaningsförband. Hade 2 sidobaser och 1 reservbas. En stor och perfekt utformad bas som dock hade ett litet problem: denna bas har aldrig existerat annat än som fiktiv övningsbas i utbildning mot bassystem. En bas som dock många inom FV kommit i kontakt med genom åren. ( Den sista basen var ingen F21 bas utan ansvaret för det torde istället gå att återfinna hos TUbas eller Flygstaben)

Nu tror jag inte riktigt att jag förstår vad du syftar på Är det fältnummer du menar? Exempel: Fält 19 Olofsfors Är det bataljonsnummer du menar? Exempel: 46. Basbat Färila Är det kortformen av basnamnet du menar? Exempel: HAG, RÅD etc. Är det basradioanropskoder du menar? Eller är det nåt helt annat? KC är nog att betrakta som ena hjärnhalvan. Toch/ som har för avsikt att lägga in lite F21 baser inom kort.

Problemet som jag ser det är att flygvapnets basorganisation inte hade samma någorlunda fasta struktur som jag har fått för mig att KA hade. Baser vandrar mellan flottiljer och bataljonsnummer byts stup i kvarten. Huvudbaser blir sidobaser för att senare bli sidobas till annan huvudbas för att senare läggas ned. Och då det gäller vilka divisioner som ska vara baserade där lär det bli lika många svar som basen har funnits i antal år. Alla teritoriella fasta basbataljoner har lagts ned och kvar har vi bara 2 bataljoner fördelade på F17 och F21, men visst finns det fortfarande en del sekretess som vilar över ämnet så vissa saker får man lämna därhän.

Bomyrberget/Vuollerimbatteriet är en del av den aktuella utredningen Försvar i förvar som har som uppgift att strama upp linjerna inom försvarsmuseerna, samtidigt som helt nya anl. tillkommer. Har man tur så kommer kanske Siknäsbatteriet utanför Kalix att behållas också. P.s länken innehåller en hel del intressant läsning

Jag är lite fundersam då det gäller Hagshult om den kan ha hört till F12, jag vet åtminstånde att de varit baserade där under kriget Var F12 verkligen grupperade där? Jag hade för mig att åtminstone huvuddelen var baserade på Hasslösa - åtminstone från 1943 och framåt. Retirerar i den frågan som jag blandade ihop en anining p.g.a. en kvarlämmning utanför bastroppens huvudbyggnad (det rörde sig om minst 10 år efter kriget tagit slut! Mitt fel Jämjö var väl en friliggande kortbana av vilka vi har flertalet av i Sverige, långt från någon huvudbas (rena reserv banor) Växjö/Kronoberg var en civil sidobas till Växjö/Uråsa men på den tiden kunde väl FM vara med och sponsra lite fält som skulle passa i deras organisation. Byggåret är inget att hänga upp sig på, krigsbaser som Jokkmokk och Kramfors härstammar från 1970-talet även om de stora flertalet antingen härstammar från krigsåren eller ikring 1958-66.

R46 1984 R266 1987 R226 2001 R236 2005 R106, R166, R136 ca år 2000 Bara ett förtydligande, R46 var väl den 66:a som under stort hemlighetsmakeri flyttades till Furilden Gotland och blev R236. Vilken var den andra som flyttades från Älvsbyn(?) till Svaapavaara(?) Det var den radarn som bemannades av 266. Radarkompaniet som flyttades till Svappavaara och fick R226 som nytt kompaninummer.

Håller med om att det var rejält dött på Bunge 95/96 då jag låg på Furilden, men den tillhörde fortfarande F16 eftersom det stog en låghöjdsspaningsradar där (tror att det var en PS-15, men jag ska inte svära på det) Jag var tvungen att hitta lite mer om Bunge och kom på denna sida med lite matnyttig läsning. Enligt denna så upphörde fältet (för prop) 1991 alltså innan F13 nedläggning. Nu behöll väl Fortverket fältet några år till . Mycket riktigt fanns det en PS 15 vid Bunge, men det kan det ju göra även om FM inte har annan vht i området. Edit: Glömde länken men här är den!

R46 1984 R266 1987 R226 2001 R236 2005 R106, R166, R136 ca år 2000

Borde jag ha tänkt på... Hullsfre och Kosta som huvudbaser då. Fanns det fler? Jag är lite fundersam då det gäller Hagshult om den kan ha hört till F12, jag vet åtminstånde att de varit baserade där under kriget (men det säger just ingenting) Hagshult var då en civil flygplats.. Sedan är det ju heller inte alltid så att de närmaste baserna nyttjades av flottiljen i fråga, som exempel kan nämnas F15 i Söderhamn som sedan mitten på 1970-talet hade Åmsele och Storuman uppe i Västerbottens län. Tierp och Borlänge är ju nämnt för F16, (sidobaser Gimo, Gävle) Kjula var väl också F16 eller ?? Visby och Bunge på Gotland var F13 för att sedan bli F16 (och numera F17 eller hur?) Visby är enda basen i "modern" tid på Gotland, visserligen fanns både Bunge och Roma under krigsåren men dessa fält blev med åren för korta. Bunge blev lottaskola för FV och fick visserligen flygbesök lite då och då. Roma lades ned på mitten av 50-talet (som fält). Men F13 hade mycket riktigt ansvaret för både Visby och lottaskolan på Bunge (tveksam om den senare överfördes till F16 eller om det lades ned i denna veva eller något år senare) Edit: ett ord hade försvunnit

Baser bytte ofta ansvarig myndighet och på det sättet kan du återfinna 2 baser som F16 haft ansvar över bland F4 baserna, nämligen Borlänge och Färila (båda dessa baser har även F15 varit inblandade i) F16 har även haft ansvaret för Tierp som tyvärr ej han byggas ut till Bas90 (mer om den basen får vi kanske om någon vecka. Gällande F13 så har jag lite dålig koll, vad jag vet klart var att Visbybasen och Björkvik båda tillhörde F13 och var flitigt använda av densamme (F13 alltså) Det var lite ojämn fördelning av stora baser och många förband fick bara någon enstaka bas (men i F13s fall hade ju de en stor STRIL enhet i stället) medan andra som F21 och F10 hade en uppsjö baser (och även stora STRIL enheter). Kan ngn ge en indikation på ett KC vad gäller storlek etc, gärna en bild!) Någon form av KC från SÄV (med LAV som sidobas?): De KC jag varit nere i har som jag minns varit smalare och två rader med diverse befattningshavare (som beskrivet tidigare i tråden). Utöver själva KC-rummet fanns ett apparatrum med växlar och liknande rackmonterade prylar. Det finns skisser på hur KC och BasC kan se ut i Anbas, men jag har tyvärr inte tillgång till dem nu. Lite organisationsskisser och liknande på basbat: Basbataljon 1988 Ja Landvetter var sidobas som evsim nämnt tidigare (OT:båda hamnade ett tag under Hagshult) Du har varit i den "serieproducerade" KC som har lite högre mysfaktor (man blir ändå ganska imponerad om man tänker på den fasionabla entrén ;) ) Detta har jag sett exempel på runt och kring. Vad är anledningen (anledningarna) till att man väljer att göra så? Har för mig att miljöavgifterna blir högre om en bana är längre än 1100,1200 eller något sådant. (kan ha fel)

Ammunitionen var tydligen det som avgjorde, men en nog så viktig sak var rörligheten hos värnförbanden som inte var allt för stor i det nya bastänket och framförallt hade den inte passat in i ramarna för dagens snart mobila bataljon. Sedan var ju tanken att baserna skulle tillföras luftvärnsförband också i form av lvakan m/48 och senare robot 70 och robot 90. Som lekman kan jag tycka att värnförbanden då var onödiga men det finns dom som har mer kött på benen i den frågan än vad jag har. På en civil flygplats skulle de ju säkert göra större nytta

Har varit och lekt lite med Paint igen och nu tänkte jag ta upp lite saker som har med själva landningsbanan att göra. Då flygvapnet bildades 1926 (av delar ur Armén och Flottan) var alla fält gräsfält. förutom sjöIandningsplatserna då som fanns lite här och var (bl.a. vid Bynäset på Frösön och så klart vid F2 Hägernäs). I början av 40-talet började dock asfalt och cement/betong banorna att göra inträde, med början på dom baser som hade bristande bärighet exempelvis Kalix och Hallviken (Kalix är idag ett industriområde med rester av banorna synliga). Banorna kunde vid den här tiden vara upp till 5 st på ett flygfält , man kan tycka att spridningstanken var före sin tid men man får beakta att dåtidens flygplan var mycket mer känsliga för väder och vind än vad dagens flygplan är. Som nämnts tidigare hade varje fält ett nummer från ett och uppåt: fält 1 Björka, fält 2 Sövde, fält 3 Ripa osv. riktigt hur många fält som fick nummer vet jag inte (än!)men det fanns åtmindstånde fält upp i 80-serien (bl.a. fält 85 Byholma). !957kom ett beslut om att bygga upp många nya baser inom det som senare kom att bli Bas60, detta kom att bli stora baser anpassade för de nya flygplanen som tillförde i form av A/J/S 32 Lansen och J/S 35 Draken. Med tiden kom också nya hjälpmedel för landning på flottiljerna och dessa hittade också ut på baserna runt om i landet. Banljus och inflygningsljus kom till liksom utrullningshinder som fångade upp flygplanen som fick för lång landningssträcka i ett nät, vilket räddat åtskilliga flygplan från att bli skrot. Flygledningshjälpmedlen blev allt bättre och in kom PAPI som står för Precision Approach Path Indicator och som är ett optiskt inflygningshjälpmedel vid banänden. Denna markerar om man ligger högt eller lågt Med rött eller vitt ljus, för mycket vitt och man ligger för högt- för mycket rött och man ligger för lågt. Ett annat hjälpmedel som kommit ut på baserna är det som kallas TILS: Taktiskt instrumentlandningssystem denna skickar ut data till flygplanet för att underlätta landning. Till att styra denna utrustning finns en bankabel som går längs med hela banan och grenar även av sig till KC en bit därifrån. Då det gäller själva marktrafikledningen och den mänskliga flygledningen har också ny materiel underlättat. I slutet på 1950 och början på 1960- talet kom man på vad som skulle komma att kallas kommandoplatsbuss en föregångare till KC och i viss mån även BasC, i denna buss fanns Trafikledare och andra viktiga basfunktioner. På 1960-talet kom tanken med att skydda anläggningarna mer och man grävde ner ett skyddsrum och samlade de viktigaste funktionerna här och vips hade vi KC, men man måste ju ha någon som är ögonen vid fältet som BJE tidigare nämnt och då kom TLF-vagnen i mitten på 1960-talet, en grön hydda med panoramafönster byggd på ett släpchassi med all möjlig teknisk utrustning. TLF står naturligt för TrafikLedning Fältet. Då Bas90 infördes med flera kortbanor kom MIK-fordon som var en standardbil (läs: Volvo 245) med en låda där flygradio m.m. fanns, som en sorts förenklad TLF. Nu då jag skriver märker jag att det börjar bli lite långrandigt så det är väl bäst att sluta, men jag tänkte ta lite olika bantyper först: Huvudbana är vad det låter som, här finns inflygningshjälpmedel m.m. och denna bana är reglerad till att vara minst 1800 m lång och minst 25 meter bred. (Med andra ord skulle t.ex. inte Piteå gamla flygbas som fått tröskeln inflyttad på halva banan klassas som huvudbana idag) Kortbana är en av Bas90s bidrag till flygvapenfaunan och är i stort banorna som kompletterar huvudbanan på en utbyggd huvudbas, denna måste vara minst 800 m lång och 17 meter bred och kan om den är bra sidoröjd även ta emot TP84 Hercules (vilket gjorts några gånger) Smalbana är något som ofta utgörs av en väg och måste vara minst 2 km lång och 12 meter bred På skissen är det både Attackbas och Jaktbas utsatt, exempel på den första är bl.a. Hagshult och Storuman medan jaktbaser går att finna lite här och där bl.a. Tierp (som jag hoppas att få se bilder på här snart ) och Jokkmokk. Ett litet tillägg: Om man vill se en TLF hydda ska man hålla ögonen öppna vid mitten på den ursprungliga banan på Arlanda, det stod i allafall en där för något år sedan.

Rinkaby var en av de allra första krigsbaserna som byggdes. I detta fall i anslutning till Wendes artilleriregementes övningsfält. Fältet hamnade ett tag efter kriget under F5 Ljungbyhed som hade Rinkaby som dagsresemål m.m. På 80-90:talen var F14 i Halmstad ofta här och övade sådant vi i dag kallar för R3 vilket är fältarbeten, amröj och brand. Jag hade ett befäl på ITS som tidigare hade varit baserad på Rinkaby som någon förvaltningsfanjunkare för F14 (har jag för mig), det fanns även ett antal värnpliktiga där vid den tiden.

På vissa baser kunde det vara upp till 2000 man, men allt varierar ju beroende på hur basen är uppbyggd d.v.s. hur många banor det finns, vilka typer av flygförband som är baserade där, hur stort antal tilläggsförband man har tillgodo i form av egna kompletteringsresurser (Undtroppar vid spaningsflygförband med labbvagn m.m. för att nämna ett exempel), förband från armén i form av luftvärn och hemvärn och tidigare som sagt värnförband. Ett annat förband man inte får glömma men som inte hör till basbataljonen är Flygverkstadsbataljonen med sina antal mannar som står som resurs för flera basbataljoner och kan ha en egen bas för sin gruppering. Sedan kan man ju förstå att det stora antalet inte behövs idag, killen som rullar ihop bromsfallskärmar och de som hör till bergtroppen är väl inte riktigt aktuellt idag, sedan kan ju färre personer göra lite mer så att det inte blir primär uppgift 5 % och bättra på förläggning 95 % . Precis som i statliga företag fanns det folk för allt och ingenting. Allting har ju gått och blivit i mindre skala numera de tidigare 6 kompanier har ersatts av 3 (4) och uppgifter som tidigare löstes av speciella förband...och här vill jag lyfta fram Linjetroppen i sambandsplutonen som hade som uppgift att dra trådsamband mellan grupperingsplatser m.m. detta löses nu av varje enskilt förband även om deras kunskaper i kabeltattning ej ter sig allt för imponerande alla gånger

Jag tänkte tipsa om några länkar med bilder på flygbaser som kanske kan göra att man får en lite större förståelse för hur det kan se ut på en bas. Frösön Bas 90. Vacker bild över en tyvärr nedlagd flottilj som också var huvudbas. Kortbanan med sina fickor syns utanför den civila flygplatsen på väg mot Rödön. I skogsdungen på vänster sida hitre banslut finns ett gamalt bakre klargöringsområde. Byholma innan stormen Gudruns framfart med tydlig transportplatta och med bastroppens byggnader synliga. Visbybasen eller F17G som hela detachementet kallas sett över försvarets område på flygplatsen med modernare efterföljare till törebodabågarna (som var av limträ). En ganska typisk "Framom" konfiguration på jaktbas. @ Jimbo: Efter din hårda marknadsföring av boken "Kalla krigets Kronoberg" var jag tvungen att beställa ett exemplar. Man får ju passa på det finns alldeles för lite i detta ämne än så länge.

Den enda hangaren av denna typ jag har sett IRL stod/står på E-tuna/Kjula. Jag hade dock för mig att den var av glasfiber eller liknande lätt material. Problemet skall bland annat varit att det inte gick att köra ut ur den med fpl:s motor eftersom det blev för varmt och det fattade eld. En stor boll är ju inte så svår att upptäcka heller. så här står det i "kalla krigets kronoberg" ang "kupolen" "yttäckande splittervapen var ett stort hot mot all basverksamhet och olika motmedel utvecklades för att reducera effekterna av sådana. I Byholma byggdes och testade flygvapnet i mitten av 1990-talet en stor glasfiberkupol där klargöring av ett flygplan kunde ske med minskad risk för splitterskador. Enligt uppgift tillkom totalt endast fem kupoler av liknande slag, varav den på Hultsfredsbasen brann upp. Denna skyddskonstruktion blev aldrig standrad, beroende på höga kostnader samt olyckstillbud, och det innebär att Byholma innehar en ytters udda byggnad som belyser den ständiga kampen mellan medel och motmedel. Kupolen som byggdes på Arendalsvarvet i Göteborg omvandlades efter slutförda tester till ordinärt förråd. " Enligt hörsägen var det en viggen som startade inne kupolen som fick den att börja brinna, då är ju inte riktigt konstruktionen 100% då tanken var att flygplanen skulle lämna kupolen för egen maskin tack vare en öppning på baksidan. Ett annat skydd som inte fick någon efterföljare var den i berg ursprängda flygplanstunneln i Fällfors. Transportplattan(-orna) är betydligt större: JA Rulltankarna på Eneryda vill jag minnas låg kvar då jag var där omkring 1998

Det var roligt att höra att det fanns intresse @106 Appropå baskabelskåp så finns det en uppsjö varianter doser för stationskabel (10 DL), plintar för tfnkabel, amphenolkontakt för startorder samt kombinationer av dessa (A-H dosa) Appropå glasfiberskyddet ska det ha funnits även på Hultsfred och Borlänge. På Byholma har jag sett ett IRL

Tänkte nämna lite saker angående flygplansplatser. Vid tiden kring andra världskriget och krigsbaserna fanns uppställningsplatser iform av öppna värn som maskerades och ladvärn, vilket var hangarer som skulle likna jordbrukets byggnader med påmålade fönster och målade i faluröd med vita knutar. Då flygplanen utvecklades och fick jetdrift räckte inte gräsfälten till längre för bärigheten (i och med införandet av J28 Vampire började det på allvar) Man började asfaltera första biten på rullbanan för att flygplanet skulle få fart innan den kom ut på gräset. På 50- talet kom så asfaltsbanorna (samt cement) och nu var det hele banlängden som fick permanent hård beläggning. I tiden kring 1959-62 härstammar den största delen av våra "moderna" baser. Då flygplanen baserades på dessa fanns det fortfarande inte allt för bra uppställningsområden man kunde då använda stålplank som lades ut för att bära flygplanen. På vissa baser byggdes även s.k. jordkulehangarer/ fplvärn i direkt anslutning till banan. I och med Bas60 införande blev den mer enhetlig inriktning mot uppställningsområde samt främre- och bakre klargöringsområde. Fälthangarer och baracker byggdes i anslutning till områdena. Fickorna byggdes för att rymma flygplanet och inte så mycket mer, klargöringen vid den här tiden var istort sett stationär och flygplanen fick helt enkelt komma till klargöringsförbanden i motsats till Bas90/Basbat85 där rörlig klargöring ändrade förutsättningarna. På flygplansplatserna från Bas60 kunde det finnas stora stolpar runt plattan som var till för upphängning av kammouflagenät, senare utvecklades den lösningen med stålstolpar som hade hållare för träd/sly som gjorde att insynen ovanifrån minskades (dock med den nackdelen att granarna och tallarna barrade ner i cockpitt och vissnade) Dessa stolpar kan man fortfarande se på en del baser. Jag gjorde en liten skiss i datorn med exempel på olika platser, märk väl att ingenting är riktigt skalenligt. På den här bilden finns det en kortbana med till hörande beredskapsplatser i norra banänden (BN dvs. B 1-2), dessa är som tidigare sagts utformade att ta emot och klargöra 2 flygplan och finns bara vid kortbanor och har ofta en brantare vinkel i riktning mot banan. På mitten av banan finns en transportplatta för att ta emot exempelvis TP 84 och TP 85 (OBS! exempel, Tpplatta finns inte vid kortbana). Alla flygbaser är utbyggda med åtminstånde 1 transportplatta, dock kan den variera i utseende (ovan är den vanligast förekommande) Under finns en flygplansväg med ett antal flygplansplatser, de med nummer i 100-serien är reservplatser/gamla drakenplatser som i huvudsak är till för sambandsflyg och lätta attacken (SK60). De övriga platserna är för jakt, attack och spaningsflyg- här är luckorna större för att kunna rymma både "Dallasjeepar", tankbilar och en och annan utrustning (Bas90 och rörlig klargöring). Utbuktningen är för att rymma en kraftvagn (kragg). Dessa platser är också anslutna till baskabeln vilket reservplatserna sällan är. Genom att koppla in sig på skåpet kan startorder gå direkt ut till flygplanet. Vissa platser kan det även finnas lite skumma stålkonstruktioner, ofta är det då platser för motorkörning. Självklart finns det flera varianter även på dessa plattor, bl.a. så provade man under den tidigare delen av 90-talet med splitterskyddade platser där flygplanet står under något som ser ut som ett stort grönt ägg/boll (vilket inte var så lyckad konstruktion) Lite kortfattat och inte vet jag om någon blev klokare av detta

Fortsätter med lite fler F4 baser Färila Liksom de flesta liknande fält byggt i tiden kring 1959/60 Under många år övningsbas för flygförband från F16. Ombyggd till Bas 90 med 3 kortbanor inom området. För er som sett instruktionsfilmerna om Bas90 är det denna bas som syns. En tid innan F16 nedläggning tillföll Färila F4 som nyttjade den till övnings och insatsbas bl.a. under senare års flygvapenövningar, även incidenten har stått här. Nu i år håller Färila på att tömmas inför stundande försäljning. Storuman eller Gunnarn som den också kallas började byggas under brinnande krig för att stå färdig 1942. Använd av flera av landets flottiljer för bl.a. vinterutbildning. Ett barackläger byggdes vid Kovallberg där även en järnvägshållplats kom till. Från starten var det F21 som hade ansvaret men under hela 60-talet kom basen att tillföras F4 för att 1970 tillföras F15 och åter i F4 ägo efter nedläggning av F15. En stor bas som 1985 började att byggas ut till Bas 90 och fick då det var färdigt 3 kortbanor samt flera extra transportplattor. Används civilt sedan 80-talet och är stundom en ganska vältrafikerad flygplats vintertid av charterplan. Storuman står nu inför avveckling och försäljning från försvarets sida. Åmsele eller fält 40, någon mil ifrån Lycksele började byggas 1959och var från början en bas under F21 men hamnade 1975 hos F15. 1984-1987 byggs Åmsele ut till bas 90 och får då 3 kortbanor. F21 tar över basen från F15 då flottiljen lagts ned men lämnar ganska snart över ansvaret till F4 som behåller basen fram till avvecklingen år 2000. Har vid flera tillfällen varit ute till försäljning via FortV och jag har för mig att den nu är såld. Borlänge även känt som Rommehed var förläggningsplats för Dalregementet fram till deras kaserner i Falun stod färdiga men var även då i försvarets ägo. På 30-talet började flygfältet att planeras och kom att bli fält 15. Tidigt låg ansvaret av basen hos F1 i Västerås men kom senare att tillföras F16 som brukade basen flitigt under åren. 1992 stod utbyggnaden av Bas90 färdigt med 2 kortbanor, bana ”Ceasar” som ofta skymtades då Trafikmagasinet skulle testa bilar. Bana ”Bertil” utgör del av Rv 70 mot Avesta och har under senare år fått mitträcken och kantmarkeringar blockerar idag fickorna. Överfört till F4 i samband med avvecklingen av F16 för att bli insatsbas vid sidan av övningsbaserna Färila och Storuman. Avveckling sker. Taxiväg till bana Bertil på Borlängebasen Till sist en ursäkt för styckesindelning, meningsuppbyggnader och avsaknad av punkt och komma.