Troppchefen

PS-16??? //donSisu PS-16 var en spaningsradar och flygvapnets första storradar, köpt från England några år efter krigsslutet. Även flottan fick ett antal som hamnade på HMS Göta Lejon och HMS Tre Kronor. 8 anläggningar ska ha anskaffats varav 5 för flygvapnet. De jag känner till är PS-16 Gåsen Säljö, Blekinge PS-16 Katten Furillen, Gotland PS-16 Hjorten Härnön, Ångermanland (R 40) PS-16 Gladan Bälinge, Norrbotten (Tackan tillsammans med PS-47) Med reservationer för lite fel PS-16 var den första fortifikatoriskt skyddade radarn i flygvapnet och var i tjänst fram till det att PS-65 tog över. De tidigare radarstationerna var mera mobila såsom Er IIIb och PS-41/T vilket mest bara var lite lådor, några antennspröt och ett tält samt PJ-21(PS-14/PH-13) som visserligen var betydligt större än de två tidigare men än dock mobil.

Att den skulle kunna härröra från Draken har slagit mig, och borde väl kanske vara mer troligt Måtten är 11,5 x 2,8 x 1,8 Nu ska jag inte 100 procentigt säga att det är aluminium, men det är i allafall lättare än stål.

Jag går runt och bär på en lite otymplig nyckelring i form av ett turbinblad från en rea/jetmotor som kom ifrån en fyndlåda på Malmslätt. Jag har alltid trott att det är till en Rm 8 eller Rm 8 B men från vilken motor/flygplan kommer den ifrån egentligen? http://i33.photobucket.com/albums/d55/Basb.../turbinblad.jpg Den är märkt (ritsad) SFA 62741A4 på en sida och F 23 på den andra, den bär också en inringad 7:a från gjutformen. Matrialet är aluminium. Så långt är jag med att SFA kan stå för Svensk flygmotor AB (Volvo) men sedan behöver jag hjälp. Är mycket medveten om att det kan vara en svår fråga men är mycket tacksam för svar.

Du har ju bland annat Fartygskort och Stridsfordonskort, men jag är osäker på om det finns någon modern variant på åtminstånde den senare. (Mina senaste är: Stridsfordonskort Del 1 Sovjetunionen från 1984 och Fartygskort från 1986) Jag vill dock minnas att jag bläddrat i ett modernare ex av Fartygskort på biblioteket MHS H för några år sedan men kan ha fel Tror nog att det i bästa fall rör sig om Flygplankort från 1987 (svartvit och tråkigare). Då den senare tillfördes så var ju den optiska luftbevakningen bara en spillra av vad den varit och även Lomos på väg ut. Flygplankort 1998 kan iallafall rekomenderas till alla med det minsta lilla flygintresse.

Ja nog finns intresse alltid!! Vore kul att återse Byholma igen . Ska själv ge mig ut på lite expeditioner då snön smält bort lite mer i de mellersta och norra regionerna av vårat land. Tallhed, Borlänge och Kramfors samt ett antal f.d. baser till kommer i alla fall att få besök framöver

Då det gäller Stril 60 blev ju vissa planerade anläggningar inte uppförda, om det är en direkt följd av Wennerström lämnar jag till andra att dömma. Även en anläggning som inte är färdigställd kostar ju pengar i form av planeringskostnader och personalkostnader och sedan blir det ett avkall på systemet då en planerad komponent försvinner. Exempelvis planerades det för 12 RRGC d.v.s. 4 fler än som verkligen byggdes. Enligt Darwalls bok Luftens dirigenter så kom åtminstånde en av anläggningarna att påbörjas innan bygget avblåstes. Kabeldragningar och avlopp påbörjades vid det som skulle bli Rrgc S2N i Aboda klint utanför Högsby i Småland. Vissa sektorer blev ju helt utan rrgc såsom N3/NN, W2, G1 oc W5 visserligen skulle en del av dessa gå upp i andra större sektorer men bortglömda F4 med N3 och efterföljande NN fick klara sig med skjulet Hästen som stod i närheten av banan och data från bl.a Rrgc O5M Geten ända fram till mitten på 1980-talet, då man tillfördes både Rrgc/t vagnar och ett skinande nytt och modernt lfc i Ångermanland. Kontentan är att skadan kan ju även gälla sådant som inte har funnits.

Lfc typ 1 är fortfarande i bruk, dock så är stril 60-utrustningen borttagen. Något har väl sparats för musealt bruk, men det mesta skrotades. Lfc typ 2 torde vara plomberade eller på väg att bli. lfc S (Kobran), lfc M (Puman) och lfc ÖN (Illern) har jag hört talas om men fanns det något lfc NN enl gamla sektorindelningen? Var låg den (om nedlagd) och FAR namn etc ?? I mitten/slutet på 1950 tqlet byggdes 11 lfc i landet (en för varje sektor). På grund av att sektorerna hade minskat innan utbyggnad så fick den mellersta delen av landet namnet N3 (trots att N4, N5 etc. aldrig blev utbyggda. Lfc N3 förlades i Frösöberget tillsammans med ett mobilt "reserv lfc" från Amerika (krigsöverskott). Är en civil anläggning i dag..........................Dock blev man lite trångbodda på Frösön så under första delen av 1980-talet började man bygga ett nytt lfc NN utanför länsgränsen (där gräset är grönare :P ). Det nya lfc:t blev en s.k. typ 2 som nämnts tidigare, med lite Las-Vegas känsla. Själva OP-rummet byggdes i flera våningar med flertalet "holkar" där befattningshavarna hade utsikt över en rad stora "datorskärmar" och ett stort bord. Lfc NN gick under namnet Humlan och förlorade lite av sin roll då sammanslagningen till flygkommandon skedde 1993 (tror jag).

Och J35 Draken ute på Bråvikens is

Om man ser till ursprungsfrågan så svarar jag helt klart System 39 (MT), som enskilt vapensystem vill jag nog lyfta fram detta långt bättre än en ensam stridsvagn/fordon, artillerisystem etc. etc. Säg inte det, man har väl överhuvudtaget inte försökt :

Vid F21 museum på Kallaxheden (i direkt anslutning till flottiljvakten) finns antennen till en PS-66 (torde väl vara Svappavaararadarn). Där finns också en PS-41/T och en ErIIIb radar (museet har ju också samlat på sig en ansenlig mängd flygplan). Några taktikbord från OP-rummet i Rrgc/f Minken finns också där. Ett annat tips är Jämtlands flyg- och lottamuseeum där man samlat på sig lite radarutrustning. Rester av Rrgc/f finns också att beskåda på Robotmuseet i Arboga och Flygmuseet i Ängelholm.

Som flera andra här förstår jag inte riktigt i vart problemet ligger Har själv haft både med och utan nackkappa och tycker inte att det är någotsomhelst problem med de äldre doken utan tvärtom att de ser estetiskt bättre ut är väl en sak men den kan ju faktiskt vara bra den dag man står där utan plastpåsar och ska fixa tät klädsel. Andra fördelar som jag ser det är att man minskar champinjonkonturen vid maskering och att man kan skydda nacken vid behov Gör inga modifieringar utan lär er vik preussiskt istället Toch/ som tycker det ska vara NBC skydd och att bakficka på jacka m/90 är en estetisk styggelse Edit: Glömde tillägga att man ska hålla sig väl med SFD personal, däri ligger nyckeln till framgång ;)

Jag rättar mig själv lite. Fält 5 heter Badene och inte Badened. Lite information kanske du kan få här?

Jag har tyvärr inte den blekaste aning om var fältet var förlagt, men det måste ju i alla fall vara en förhållandevis flack terräng och (åtminstånde då) stor öppen yta. Jag får forska vidare på Sävare. Sedan är ju frågan vad du tycker ligger i närheten och vad du är intresserad av för sorts fält. Några exempel på fält i närheten: Jung (Badened, Fä 5) Saleby (Jonstorp, Fä 7) dessa baser är jag osäker på precis vart de legat och någorlunda beskrivning är hittade ur "Svenskt militärflyg - Propellerepoken" av Lennart Andersson Alla "moderna" baser i området härstammar från krigsåren på ett eller annat sätt och förhoppningsvis kan man hitta lämningar därefter.

Det var lite naivt av mig att ovan tro att ladvärn går bort . Den har nog däremot fått en helt ombyggd fasad. Om det är ett ladvärn så borde "hangarporten" ha gått ända upp till takets början, dåtidens flygplan hade ju sporrställ och kunde bli ganska höga vid fronten. På "standardtypen" av ladvärn fanns det innanför porten vajerspel som man firade ner nästan hela långsidan varvid flygplanet kunde bogseras ut. Mycket riktigt är området från andra världskrigets början och utgjorde fält 21 Ekgården. Då du ändå är i området kanske du kan avlägga en liten rapport över krigsfält 22 Sävare, vore kul att veta om någonting i dag påminner om att det varit ett flygfält.

Barracken är nog en gammal flygtjänstbarrack, på vissa baser kunde det finnas ganska många sådana och ofta i anslutning till Bakom, Uom etc. Hangaren kan nog vara en "törebodabåge" som fått annat användningsområde. Törebodabågen är en limträkonstuktion från just Töreboda och kan se lite olika ut även om det som de flesta refererar till är skärmskydden som kunde finnas i norra banänden på en jaktbas. På första sidan i det här ämnet finns en bild på en ej ombyggd fälthangar. Ladugården skulle jag tro är ett förråd och kan kanske vara en civil gård som inlemmats i basen, finns många sådana exempel runt om i landet med allehanda mtrl innuti. (tror ladvärn går bort) Skyddsrummet, var det beläget vid huvudbanan?

Jag antar att du menar äldre än utbyggnaden till bas 90 som du nämner längre fram i texten. Redan vid andra världskriget fanns ju i området ett krigsflygfält med fältnummer 20 Björnegården sedan blev det väl bas60 i samma veva som det stora flertalet (dvs slutet på 50, början på 60). Och då undrar jag om Råda och Såtenäs redan då delade uppställnings- och klargöringsområden? (mina kunskaper om F7 är ju som sagt begränsade så det vore intressant att veta) Appropå kortbanor i västergötland så kom jag ihåg att jag hade sett detta Appropå Fpl 35 på Rinkaby fanns detta I texterna på SFF hemsida får man också se att smalbanan vid Revingehed är en av Sveriges äldsta (från 50-talet). Friliggande bvanor har ju nyss varit upp för disskution. Och sist hittade jag detta, flyghangar på Skillingaryds skjutfält. Jag hade ingen aning om att Skillingaryd varit Arméflygfält. Det lustiga i kråksången är att jag har tillbringat förhållandevis mycket övningstid där nere och även stått en halv kväll inne i "hangaren" och kapat ved (enmetersklabbar är inte kompatibla med tältspis m/63) utan att ha den blekaste aning vad jag stod i för något . Gammal kvarlämning från den tiden ArtSS låg här. Edit: Beklagar om taxivägen ser ut som en bana men det är mycket lättare att dra ett rakt sträck än en kurva i det hyperavancerade ritprogrammet Paint/ Paintbrusch . Det skulle som BJE nämnt vara en flygplansväg/taxiväg. Anledningen till att bilderna ser lite skumma ut är att jag måste först skriva ut dem och sedan scanna in. Bmp filer har en förmåga att bli ganska stora.

Nej själva FAR koderna är väl inte så hemligt (jämför LE och StriC) men att bara nämna ett djurnamn som kan finnas var som helst i landet ger kanske inte så mycket? Requiescat in pace Castor fiber

Varierar med vilket år det gäller. Men man hade väl mot slutet utbildningsansvar för 2 bataljoner. Förband och viktiga befattningar hade olika anropskoder som de lyssnar till på basradio, tfn m.m. I fallet Kramfors rör det sig om ett sidobaskompani på slutet. Edit: Tilläggsfråga: Fordonen från kramfors, är det fälthållningens fordon vid terminalen du menar? Har för mig att det bl.a. står en snöslunga där (M 77 eller vad de nu heter) Edit2: Onödigt svammel borttaget

Jo men det var ju bara vissa av huvudbaserna som hann med att bli det vi kan kalla Bas90 bas. Många av de baser som var huvudbas under mitten av 90-talet fick aldrig någon BasC, kortbanor, digital televäxel m.m. utan körde med diverse nödlösningar. Är dessa då en Bas90 bas om de ingår i en flygbasgrupp som huvudbas? eller hör sidobaser och reservbaser m.m. till själva organisationen i detta fall basbataljon 85. Tyvärr är jag lite för trött för att kunna tänka helt klart 1.Detta utgjorde en Bas90 huvudbas JA. 2.41.basbataljon 3. I skogen, på varsin sida bana Helge

Kortbanorna byggdes då Råda blev Bas90 kort och gott. F7 gick mycket riktigt från Lansen direkt till Viggen i början på 70-talet. En smalbana är längre och smalare än en kortbana och hör ofta till ett tidigare bassystem (Bas60) Även om inte F7 hade Fpl 35 så hade de "jaktbaser" under sitt ansvar (åtminstånde på senare år. medan F6 hade fler attackbaser). Om det nu ligger en hög koncentration fickor i ett område så är det nog Uom eller Bakom. Fickor för Fpl 29, 32 eller 35 är det ingen större skillnad på.

Klart man ska kalla saker vid sitt rätta namn men banan kan ju även kallas kortbana/smalbana om det är en sådan och den kan ju utgöra en reserbas i flygbasgruppen. Mycket riktigt fanns dessa innan Bas90 (som i huvudsak bara berörde infrastrukturen på huvudbasen). Om jag inte förstått saken helt fel så skulle det i den andra utbyggnadsfasen i Bas90 tillföras fler friliggande kortbanor, men allt blev ju tyvärr avbrutet.

Reservbanan norr om Ånge torde väl ha hört till Frösö-Ope (om du med system menar "flygbasgrupp")(även om något i bakhuvudet säger Sättna) Det är nog ganska många av dessa kort/smalbanor som aldrig någonsin har varit i kontakt med ett flygplan, som tidigare nämnts så är dessa rena reservbanor om alla huvudbasens- och sidobasers banor skulle vara utslagna (eller skada/drivmedelsbrist) Sådana här banor fanns lite överallt i Sverige bl.a. i Älvkarleby, Mohed, Revingehed och Hovmantorp för att nämna några utöver de som redan nämnts.

Då krigsgruppering RRGC/t ofta sammanfaller med PS-860 tycker jag att vi lämnar det därhän och nöjer oss att diskutera ErIIIb, Ps-08 och allt det andra. Men det där kan nån med mera uppdaterade sekretesskunskaper avgöra. (dvs. vad är numera öppna upg.) Appropå Ps-08 Titta på den här tråden i ett annat forum

är ganska många som gjort det btw, vet du den exakta fallhöjden på dammens utsida? träden nedanför ser iaf ut som små modeller.. har hört sägas omkring 125m. Visserligen är inlägget 10 dagar gammalt men.......................För att visa hur stor dammen är. Inte direkt något man skulle vilja falla nedför och ja dammen är 125 m hög (landets högsta...men inte största)

Tyska civila Grob Tutor i tjänst för RAF?