PB-Syte

För ett kompositfartyg så är det det, världens idag största kolfiberfartyg (gissa vilket!) har ett deplacement på ca 650 ton! Personligen tror jag inte att man ska dra nämnvärt höga växlar på dom siffror som anges i artikeln, iaf inte med tanke på vissa av dom andra tankevurporna som uttalas i denna artikel. Dessutom skulle jag tro att dom syftar på att tre nya fartygsklasser är på gång, och inte tre fartygsindivider...

Jo, det har tagit mycket längre tid än vad som ursprungligen var tänkt att få systemet i drift. Mycket beroende på att smygtekniken kräver många speciella lösningar som man var tvungen att utveckla, men även beroende på förändrade säkerhetskrav och diverse tilläggsbeställningar/ändringar från beställaren. Budgeten är sedan Kockums "lilla felräkning" i början av projektet faktiskt ganska oförändrad. Den effektiva räckvidden för 57mm pjäsen mot luftmål är ca 12km och en höjdtäckning på ca 8-10km, detta är fullt tillräcklig för egenskydd då ett luftmål som befinner sig på dessa avstånd inte kan verka mot fartyget! Skyddet mot sjömålsrobotar är mycket gott med ett ytterst kompetent och helt automatiserat luftförsvarssystem som förutom kanonen också innefattar motmedelssystemet och signaturanpassningen. Umkhonto IR hade inneburit en ökad simultanförmåga mot lufthot, räckvidden är ungeför densamma som för 57:an men systemet hade erbjudit en kapacitet att skjuta ner hela nio olika mål samtidigt! En version av Umkhunto IR med längre räckvidd är dessutom under utveckling... Visby utrustas med ett av världens idag vassaste motmedelssystem, Rhienmetalls MASS. Systemet sitter sedan ett par år även på våra äldre korvetter, men Visby kommer att ha fler kastare. Visby har likt huvuddelen av flottans fartyg minräls och kan fälla både minor och sjunkbomber. Torpedsystemet är samma som på befintliga korvetter, torpedtub m/70 och torped 451. Sjömålsrobot systemet blir till en början samma som på befintliga korvetter, dvs RBS 15 mk2. Systemet är provskjutet i en mockupp och kommer att integreras inför nästa systemversion. Visby har visat sig ha mycket goda sjöegenskaper och är avsevärt bättre lämpade för djupare vatten än dagens korvetter. Visby var från början INTE avsedd att bära någon organisk helikopter, detta är en av dom tilläggsbeställningar/ändringar som jag nämner i början av mitt inlägg - detta är också den främsta anledningen till att man i slutändan inte gick vidare med hangarlösningen! Visbys spaningsradar (PS-201!) är en av världens idag vassaste MRR, och ger definitivt fartygen ett "edge"! Sant att frånvaron av en Area Denial förmåga är en svaghet, men samtidigt så kräver man lite väl mycket av en korvett om man totalsågar den för att den saknar denna förmåga - en förmåga som även många fregatter saknar! Vi är inte på något sätt unika i att försöka få ut så mycket som möjligt ur våra plattformar, finns flera länder som har liknande projekt. Visbys smygteknik är utan tvekan dess största styrka, både offensivt och defensivt. Smygtekniken ger FC en kraftig fördel gämnfört med sin motståndare, kombinerat med dom vapensystem och sensorer som fartygen är försedda med så kommer Visby klassen utan tvekan att kunna genomföra dom uppgifter dom är ålagda med samma framgång som våra befintliga korvetter - efter diverse barnsjukdomar - har visat sig kunna...

Finns inte mycket på haven idag som är så "edge" som Visby systemet! Det är främst det som har lett till att det har tagit till nu att få fartygen i drift. Visby:s luftförsvarsförmåga är dessutom fullt kapabel att skydda det egna fartyget, bristen ligger i att man inte kan erbjuda nått effektivt områdesluftförsvar (Area Air Defence!) - då regeringen snålade och drog in det planerade lv-robotsystemet. Den enda förmåga som gör Visby unik gämnfört med andra nationella och internationella motsvarigheter är att hon förutom dom rena ytstridsuppgifterna också kan röja minor på ett trovärdigt sätt...

Som jag har förstått det så är rapporten som det hänvisas till flera år gammal och är en utvärdering av ett av prototypexemplaren!

Personligen anser jag att regeringen/Högkvarteret har fått storhetsvansinne när man har dragit upp kravspecen för L10, i mitt sinne så har Sverige inget som helst behov av den landsättningsförmåga som detta fartyg avses få. Inte heller inom EU finns egentligen något behov av ett sådant fartyg till, både Storbrittanien, Frankrike, Spanien, Italien och Holland har redan sådan kapacitet. I Storbrittanien har det tom gått så långt att man har fått skära ned hårt i antalet ytstridsfartyg för att överhuvudtaget ha resurser till att driva dessa transportfartyg. Rent tekniskt så föreligger det inget som helst hinder för att kombinera dom två fartygstyperna, åtmindstonde inte för Sveriges behov. Det flottan behöver är ett lagfartyg med större kapacitet än vad dagens fartyg har, inget av flottans nuvarande lagfartyg är ju ursprungligen byggt som underhållsfartyg. Den primära svagheten hos dagens lagfartyg är att dom har för liten DBRO/container kapacitet, och dessutom så har inget av fartygen tillräcklig krankapacitet för att själva kunna lyfta ombord eller iland sina containrar. Ett helikopterdäck är näst intill ett måste om man ska kunna genomföra förrådskompletering under gång, detta då t.ex. proviant och ammunition med fördel flygs över från lagfartyget till mottagaren. Detta är dock inget som Svenska flottan har behov av, då vi idag bara kan genomföra "afloat replainishment" och inte "underway replainishment". Den enda förrådskompleteringen som våra fartyg idag kan genomföra under gång är bunkring av DBRO. För allting annat så måste man koppla med lagfartyget, och då kan man lika gärna bunkra när man ändå ligger där... Att lägga till dom bunkringssystem som svenska flottan använder sig av till en befintlig LPD design är inget stort ingrepp, vissa av dagens konstruktioner har det redan - t.ex. Enforcer 9000 som jag nämnde tidigare i tråden. Ett av flottans största problem idag är ironiskt nog personalbrist, och två fartyg kräver ju dubbelt så mycket besättning som ett... Som t.ex. ?

Carlskrona byggdes med EN SLC som kunde delas av på mitten med ett draperi. I den ena delen fanns då ARTE 726 (Ptrb) och i den andra MARIL 880 (Rbb), det ena systemet var kopplat till det förliga siktet och den andra till det aktra. På detta viset kunde kadetterna öva mot varandra men också öva mot sin respektive fartygstyp. Denna lösningen är nu borttagen och ersatt med Cetris light, ett lösning liknande det ombord på Sto/Mmö. Ingenting vitalt gjordes i SLC vid HTM:en... @Karl_P - Det är en något missvisande artikel, eftersom bunkringsutrustning och inflygningssystem för mörkerlandning av helikopter installerades redan vid HTM:en 2002. Ckr blev faktiskt certifierad som flygplats redan våren 2003...

Nån enkelbåt finns det inte ombord på Ckr, det har det inte funnits sedan HTM:en 2002. Det fanns inte längre plats för den då helikopterdäck byggdes ut, istället har hon haft en specialbyggd Storebro workboat (allmänt känd som den fula lilla ankungen!)! Då ankungen är ökänd för att vara hemsk i sjön så har man inför missonen nu införskaffat en rejäl RHIB (denna har kört provturer på västkusten dom senaste veckorna!). Det är heller inte fullt så enkelt att bygga nån hangar akter om överbyggnaden, detta då delar av fartygets helikopterlandningsystem (bl.a. horisontreferensindikatorn!) sitter där den aktra 57mm pjäsen satt. En hangar skulle således dölja dessa tämmeligen viktiga apparater. Angående KSP:na så skulle jag gissa på att man kommer ha ungefär samma antal som Trossö. Ser inte riktigt varför man skulle behöva fler då Ckr tillskillnad från Trö också har tre kanoner att jobba med...

Det går framåt! Senaste nytt...

Dom svarta fälten maskerar avgasutblåsen från huvudmotorerna. Ett grått skrov blir fort nedsotat, och ett väl beprövat knep är att måla området runt avgasutblåsen (och i vissa fall hela akterskeppet!) svart! Förstår peronligen inte varför man envisas med att fortsätta att slösa pengar på denna snart 40 år gamla skorv, framför allt inte när man har fler bevakningsbåtar än vad man har besättningar. Nog för att bevakningsbåtarna inte direkt är optimala för sjöövervakning, men dom är ju betydligt modernare och fräschare på alla sätt...

Patrullfartyg! Den utländska benämningen är OPV, Offshore Patrol Vessel...

Liten uppdatering... Mil.se Notera gärna att hon numera har bognummer P-04!

Tja, Anticimex lär ju ha att göra ett tag! Det är standardmodellen (Low RCS!) som avses, d.v.s. samma modell som bl.a. Finland, USA och Canada har beställt. Stealthkupolen är betydligt större än standardkupolen, och är helt enkelt inte lämplig att montera på backen på våra äldre korvetter. Den skulle dessutom kräva en ombyggnad av utrymmena under pjäsen (Hytt 1 och tvättrum/WC!), detta då stealthvarianten (om jag har förstått det hela rätt!) inte kastar ut tomhylsorna på däck utan ner i fartyget igen... Jo, kanske det! Vet inte hur känsliga kackerlackor är för kyla. Därimot kan jag med säkerhet säga att det finns diverse system ombord som inte är så förtjusta i kyla och väta, så det är nog ändå billigare att ringa Anticimex...

Tanken med att avlägsna sensorer och vapensystem är ju för att man vill minska fartygens vikt, och framförallt storleken på besättningen. För ironiskt nog så är har man faktisk personalbrist - trots flottans idag patetiskt lilla storlek! Dessutom så har man stora problem med att få tag i reserdelar till många system ombord på Gbg-systemet, t.ex. PS76 och SESYM... Det planeras för motsv. uppgradering som gjordes på STO/MMÖ, d.v.s helt nytt stridsledningssystem - tror inte att Saab tillverkar 9LV mk3E längre, utan troligare är nog det nya 9LV mk4. Det är ju faktiskt en del kostnad/logistik besparingar att göra genom att använda samma stridsledningssystem på alla korvetterna. Har inte heller kunnat förstå vad man hoppas spara genom att avlägsna MS huvudmotor och aggregat, vi snackar ju närmare 10 ton som på något sätt endå lär behöva ersättas med barlast. Man bör i.o.f. fortfarande kunna göra ca 20 knop på SB/BB huvudkärror, men man förlorar ju redundans. Nytt manöversystem på bryggan är också planerat för korvett typ GLE, troligtvis samma NASS (L-3 MAPPS!) som installerats på STO/VBY/VBG... Stockholm och Malmö kommer att segla ett par år till, dom genomgår för tillfället en förstärkt översyn på Kkrv. Dom var rätt så slitna efter sin piratjakt, dessutom så måste dom saneras mot div. skadeinsekter som följde med hem från Djiboti. 57mm kanonerna ska också bytas ut mot nya mk3 pjäser, dessa pjäser ska sedan ärvas av GLE och SVL efter deras HTM är klar och dom ersätter STO klassen. Som parantes så är det meningen att HMS Stockholm ska stå för salutskjutandet den 19 Juni i år...

"PVT Holm" har rätt i att det är Venezueliska(?) ANBV Warao, dock är hon inte en fregatt utan en OPV. "Battler" har även han rätt individ och nationalitet, därimot heter klassen Caribe - efter första fartyget i serien. Klassen är även känd under förkortningen POVZEE (patrullero oceánico de vigilancia de la zona económica exclusiva) och fartygen är konstruerade och byggda av Spanska varvskoncernen Navantia, som även marknadsför en korvett baserad på samma skrov...

Ok, jag förfångar... Namn, klass och nationalitet?

Skulle nog vilja hävda att det var SBS fel, i kombination med att det är förbannat svårt att försvara sig mot en såpass liten SSM, som gjorde att Iraqierna inte lyckades skjuta ner något. Då dom Iraqiska besättningarna redan i grunden var dåligt utbildade och övade, och inte hade någon som hällst erfarenhet av (då!) moderna stridsledningssystem och sensorer - så är det inte förvånande att dom inte lyckades skydda sig! En Sea Skua robot har en praktisk räckvidd på ca 25km, luftvärnet på dom kuwaitiska robotbåtarna har en praktisk räckvidd på ca 10-12km. Så troligtvis var dom inkommande robotarna det ända som Iraqierna faktiskt kunde bekämpa, även om dom borde ha kunnat se helikoptrarna på radarn. Svårigheten nu är ju att med radar upptäcka ett mål som är såpas litet som en Sea Skua robot, en RBS 15 som har en radarmålyta på ca en kvadratmeter - och är avsevärt större än en Sea Skua - är redan den svår att upptäcka på radarn. Mot ankommande robotar så är snarast PQ:n den bästa sensorn för att upptäcka och varna besättningen om det annalkande hotet, inget får SLC:s uppmärksamhet så bra som det ilskna kvittrandet från PQ:ns låsvarning. Detta förutsätter ju dock att roboten har en radarmålsökare som är aktiv... Då ARTE 726 (som fartygen i fråga var utrustade med!) är byggd för Svenska flottans behov av att kunna bekämpa luftmål även innomskärs, så har systemet därför funktioner för att undvika att siktet låser på öar, stora vågor, andra fartyg vid horisonten m.m. Att radarantennerna skulle befunnit sig för nära vattenytan för att kunna upptäcka målen finner jag osannolikt, ARTE 726 sitter på ungefär samma höjd (eller högre!) över vattnet som dom gjorde på våra patrullbåtar och korvetter - och Svenska flottan har ju luftmålsskjutning som paradgren... Radarantennerna på Visby sitter faktiskt ganska högt upp, framförallt den mycket kompetenta spaningsradarn...

Det vapensystem som britterna främst hade problem med var Sea Wolf systemet, där datorn hade svårt att urskilja dom Argentinska flygplanen från bakgrundcluttret (och varandra!). Dessutom så kraschade systemet vid flera tillfällen, vilket krävde manuell omstart av datorn - en process som involverar praktisk handpåläggning på ett dussintal strömbrytare på huvuddatorn och tar ca en till två minuter. Problemen med Sea Wolf systemet gjordes dessutom värre av att dom fartyg som var utrustade med detta vapensystem (Type 22), i övrigt bara hade två handjagade 40mm boforspjäser och två handjagade 30mm pjäser som luftförsvar... På Type 42 jagarna så hade man kustnära liknande problem med bakgrundsclutter och särskiljning av målen. Och detta innebar att när man väl lyckades få en målfattning på Argentinarna så var dom ofta innanför Sea Dart robotarnas armeringsavstånd, vilket innebar att man fick hoppas på att dom enkla handriktade kanonerna skulle lyckas få in en träff (något som dom dock aldrig fick!). Vickers pjäsen var istort sett värdelös mot luftmål primärt för att den saknade effektiv eldledning mot luftmål, men också p.g.a. dess låga eldhastighet och avsaknad av dedikerad Lv ammunition. Detta är ju en sanning med modifikation, t.ex. så är redan vissa av antennerna infällbara (KV-piskorna!), och anledningen till att dom nu levererade fartygen inte har några ROV:ar än är för att dessa inte har leverarats i tillräckligt antal ännu. Dessutom så finns ju redan landningsplatsen till helikoptern, men utrustningen som krävs (belysning, reling, Harpoon galler m.m) är f.n. bara installerad på HMS Visby. Nya mjukvarueditioner i Cetris, förutom den nya hårdvaran som installeras allteftersom den blir tillgänglig! Mk 3 robotar är på gång (redan beställda enligt vissa källor!). Officiella räckvidden på mk2 robotarna är dessutom omkring 120-150km. Avfyrningssystemet med avgasrör och annat lull-lull har provskjutits i en mockup, så det finns redan en utprovad design för hur det ska se ut ombord. Mk 3 är något tyngre och har en ny effektivare motor, beroende på vad kunden sen beställer så kan ju mk3 även levereras med både IR målsökare, GPS och datalänk utöver nuvarande målsökare och INS. Robotlådorna till mk3 är dessutom helt nya, och är 4,35m långa, 1,20m breda och 0,98m höga med en totalvikt av ca 1,4ton. Dom serietillverkade robotlådorna är hexagonala till formen. Bilden nedan visar tyskar monterandes en mk3 på dess fäste. Tyska flottan fick sina första robotar tidigt i våras... Vilken kanon skulle du betrakta som kvalificerat Lv? Vad anser ni gör ett luftvärnssystem kvalificerat? Personligen skulle jag definitivt vilja klassa artilleriet på Visby som mycket kvalificerat inom sin uppgift, dock saknas absolut ett Lv-robotsystem för att man ska kunna bidra med ett "Area Air Defence" och inte bara självskydd... Nej man beställde inte en sjätte Visby utan skrov, man beställde ursprungligen 6 stycken kompletta fartyg. Men då Kockums hade räcknat kraftigt fel i sina kostnadsberäkningar så klarade dom inte av att leverera dessa fartygen till överenskommet pris, så i industristödets namn så fick då FM en ta 5 betala för 6 deal. Och istället för att avbeställa utrustningen till HMS Uddevalla så beslöt man att behålla denna för utbildning och reservdelar. Elektroniken kommer att installeras i dom simulatorer och övningsanläggningar som har byggts ute på Lindholmen i Kkna, huvuddelen av denna har nu dock installerats på HMS Carlskrona inför ME02. Motorerna används till viss del i utbildningsanläggningen för maskinpersonal och som utbytesmotorer vid service eller maskinhaveri. Även pjäsen används till utbildning... Det får vara en ganska envis (och framförallt rik!) motståndare om han slösar resurser nog för att tömma föråden i pjäsen helt. Pjäsens laddningsprocedur kan avbrytas i nödfall, men att bara fylla upp dom två magasinen går faktiskt rätt fort - även om 25-30 sekunder kan låta och kännas som en lång tid...

Jo, Aegis är fortfarande ganska vasst - men det är långt ifrån det bästa som finns idag. Systemet är ju för tusan från tidigt 70-tal, och lider av ett antal begränsningar som motsvarande europeiska system inte har. Royal Navy:s PAAMS-S är förmodligen det idag kraftfullaste luftförsvarssystemet på marknaden, med en kapacitet flera gånger större än Aegis. Även Tyskland, Holland och snart Danmark har bättre system på sina fregatter, i kombinationen APAR/SMART-L. Faktiskt så var även Spanska Alvaro de Bazan klassen ursprungligen avsedd att bära APAR/SMART-L, men spanjorerna snålade och köpte istället det billigare och beprövade AEGIS. Vilket indirekt är anledningen till att Norges fregatter också har AEGIS, då Fridtjof Nansen (och Australiens kommande Hobart klass!) är en modifierad variant av Alvaro de Bazan... För att återknyta till trådens huvudämne så har nu även RAS-prover framgångsrikt genomförts med HMS Härnösand, och på onsdag överlämnas äntligen HMS Helsingborg och HMS Härnösand till Försvarsmakten! Länk!

Visby är ungefär 50% större än Skjold så är inte så lite. Den är alltså ungefär i samma storlek som Gbg och Sthlm. De verkar räknas i norge som "torpedbåtar" så har nog en mer specialiserad uppgift och skyddas ju av riktiga båtar "Fridthof Nansen" frigatter som nog är rejält mycket mer kapabla än något vi kommer ha de närmaste 20 åren. Skjold klassen motsvarar bäst våra robotbåtar, deras uppgift och taktik går ut på att genomföra snabba anfall ut från fjårdarna. Dom har (jämfört med Vby!) dålig uthållighet, och är värdelösa på allt utom just snabba robotanfall. Dom är dessutom hiskeligt dyra att driva då dom enbart har gasturbiner för framdrivning. Ni kan även ha i åtanke att det faktiskt har tagit Norrmännen ännu längre tid att få Skjold klassen i drift, än vad det har tagit oss att driftsätta Visbysystemet! Dock ser dom ju onekligen j_vligt coola ut, som en blandning av HMS Smyge och robotbåt typ Ystad... Fregatterna i Fritiof Nansen klassen har heller inte som uppgift att skydda några FAC:ar. Deras uppgift är att skydda Norges oljeplattformar och att bevaka Norges stora öppna havsområden. Eftersom Norges sjöområden är något tuffare än våra så har dom också ett behov av betydligt större fartyg än vad vi "behöver" i Östersjön. Nansen fregatterna är ju dock tyvärr utrustade med det idag ganska omoderna AEGIS, men är trots vissa kvalitativa problem - och den ljusblå färgen som norrbaggarna insisterar på att måla skotten med - rätt så fina fartyg...

Med tanke på den korta tiden som hon kommer att tillbringa på varvet så rör det sig nog snarare om en förstärkt 6-års översyn. Dom främsta tillkortakommandena ska tydligen ligga i framdrivningen och i avsaknaden av viss säkerhetsutrustning, samt givetvis ett generellt slitage. Hoppas personligen att det går snabbt att få till stånd ett nytt fartyg som kan ersätta Orion, lämpligtvis inom fem år... Om jag minns rätt så var det en sovjetisk minsvepare av Sonja-klassen, och incidenten fick en patrullbåtsdivision att rycka ut från Berga. /Per Orion är baserad på fiskeriverkets trålare Argos (som förövrigt låg i Kkna härom veckan!), och likt henne byggd helt i stål - bortsätt från miljökammaren som är nån form av duk. Att det ska gå att montera en 40/48 på förliga däckshuset ser jag inte som otroligt, en 40/48 kräver ju faktiskt inga däcksgenomföringar. Det är dessutom en ganska vanligt förekommande uppgift, så nån grund till det måste ju finnas! Orion ÄR försedd med en hydrofon, åtminstonde så har man fortfarande sonaroperatörer i besättningen...

Orion får sig en genomkörare! Länk...

Jo, Visby klassen är betydligt snabbare än så! Nånstans strax över 40 knop kan hållas, dock lär man inte hålla ens i närheten av 30 knop i SS6 (våghöjd på mellan 4-6m!)... En toppfart på 30 knop är inte särskilt imponerande för en korvett, ett Nimitz klass hangarfartyg kan hålla 30 knop utan större svårighet! Hur som helst så vet man på PTK Visby precis hur fort en Visbykorvett kan gå, eftersom man under år har genomfört omfattande fartprov i alla tänkbara väder och situationer. Fartproven genomförs givetvis med barlast för att motsvara normal stridslast - så man lär knappast bli överraskade av fartresurserna ombord på VBY och HBG, om den knappa månad då dom tas i aktiv tjänst... Visby klassen har en officiell räckvidd på ca 2500-3000NM, vilket är en ganska normal räckvidd för en korvett eller en lätt fregatt. Och t.ex. Finska Hamina klassen har en räckvidd på ca 600NM...

Kan meddela att patrullbåtsvraket inte längre finns, åtminstonde inte i örlogshamnen! Var ute vid Finska kyrkan för att ta en fluktare och leta efter några individspecifika kännetecken, men där fanns ej längre någon patrullis. Och HMS Landsort ligger fortfarande kvar i hamnen, dock inte vid skeppsbrokajen... Det är faktiskt inte så långsökt som man kan tro, det ryktas att man faktiskt överväger att bygga om Gbg/Kmr till patrullfartyg! Förslaget är då att man avlägsnar alla vapensystem utom kanonerna, man ska även byta ut PS/76 mot en enklare radar (typ en PS 640 eller likn.) och avlägsna sonarerna och större delen av stridsledningssystemet. Även midskepps huvudmotor blir offrad och man tänker köra med så liten besättning som bara möjligt. Fartygen skulle på detta viset kunna fungera som någorlunda billiga patrullfartyg och komplettera bevbåtarna tills dess att MI kan få loss pengar till att bygga nya ändamålsenliga patrullbåtar. Tycker personligen att nått i stil med australiensiska flottans Armidale klass eller USGC:s nya Sentinel klass vore ett mycket lämpligt alternativ för att ersätta bevakningsbåtarna med...

Eftersom personen som beslöt att graderna skulle heta 1:e Styrman/Maskinist/Konstapel uppenbarligen inte var särskilt bevandrad i flottans värld, så har vissa problem med dessa benämningar uppstått! 1:e Styrman är i den civila världen ganska högt upp i befälsordningen ombord på ett fartyg, vilket innebär att man är orolig för att förväxlingar ska ske. 1:e Maskinist är en tjänst omedelbart under chiefen på flottans fartyg, och om det dessutom finns en/flera personer med graden 1:e maskinist ombord så kan återigen vissa förväxlingar lätt ske... 1:e Konstapel vet man inte riktigt vem som ska tituleras i dagsläget, det har inte klargjorts från högre ort vilka tjänstegrenar som ska ha denna titel... Tills dessa frågor har retts ut så har man i flottan bestämt sig för att helt enkelt kalla alla specialister för 1:e sergeant, dessutom så har man börjat "degradera" eller omplacera officerare som sitter på specialistbefäls-tjänster...

Stämmer att dom inte har det hela tiden, men dom kan mycket väl ha det! Landsort/ Koster klassen är byggda för att kunna ha en röjdykargrupp ombord (därav bastun!), och röjdykarna är ju dom som står för marinens EOD-grupper. Dessutom så har vi ju sedan ett par år tillbaka två dedikerade röjdykarfartyg då HMS Spårö och HMS Sturkö har byggts om specifikt för röjdyk:s behov... Landsort/Koster klassen är faktiskt redan från början avsedda att kunna användas som utsjöbevakningsfartyg, utöver sin huvudroll som minjakter. Fartygen bär dessutom redan en RHIB på svepdäck... Dock är ju renodlade patrullfartyg absolut en bristvara i flottan idag (inte om man frågar Allan Widman, men i verkligheten så...), och MI arbetar hårt på att få bygga nya patrullbåtar. Han vill ha fartyg med större uthållighet och möjlighet till bättre vapeninsats än vad bev-båtarna kan erbjuda...