Mech.Inf

Kör vanligtvis 190/75 på 90F. På 90L gick jag ner till 180/65. Detta gäller då enbart jackan. Byxorna sitter som F-varianten i midjan. Sen vet jag inte hur dessa icke kronmärkta persedlar är i storlekarna

Är det någon som vet hur storlekarna skiljer sig mot FMs varianter av 90L och 90K? De på förrådet är ju figursydda efter något abnormt midjestort

Som trogen strf90 passagerare skulle jag vilja slå ett slag för komforten. - Bra säten,man sitter bra gött de få stunder man nu gör det - De senare vagnarnas dämpning, kan nästan bli lite bergochdalbanekänsla när man river loss i terrängen - Den ack så heliga vattenkokarn, man har alltid nära till ett mål varmt käk även i rull. Stridsvärdeshöjare! - AC och dieselvärmare(senare modellerna). Efter en närstrid är man svettig då vill man ha det svalt. När man stått uppluckad ett tag vill man ha det lite varmare. Än en gång stridsvärdeshöjare! - Bajsstolen. Ja man kan faktiskt skita i vagnen också! Nu är min erfarenhet av pbv302 inte större än man skjutit ut några i sina dar(förlåt, dryg kommentar!) - förmågan att verka i CBRN-mijö där strf90 med sitt övertrycksystem och CBRN-filter kan ta sig ut ur området eller verka i uppåt tre dagar. - IR-dämpande rök Edit: herrn blev efterklok

Tack för alla förslag! Lundhags Professional ska jag definitivt prova, men det verkar vara ont om återförsäljare av Lowa i Sverige. Vet du var man kan hitta dessa i Sverige, 2sharp? Är ägare till ett par Lundhags Professional och jag har liknande problem med dom. Att lilltån skaver uta f*n efter några mil under fötterna och jag vet att jag inte är ensam om det. Nere i Holland var det ett ständigt klagande över denna "Lundhags lilltån". Men om du prombt tänker prova dom så rekommenderar jag dig att skaffa en storlek större än din vanliga eftersom Lundhags cellgummi gärna drar ihop sig och kängan "krymper".

Skytteplutonbefäl behöver inte innebära att du blir en vagnsjockey. Du kan lika gärna komma att bli närstridsledare för en hel plutons avsuttna skytte, vilket enligt mig är bland det fränaste du kan göra Lycka till!

Du har ju denna varianten på OPTACTICAL. Finns även som single, double och triple. Om du vill fästa fickorna horisontellt är ett alternativ Detta

Lite väl tight med lite snabb räkning fick jag den att uppgå till strax över 60l

Ojoj, återupplivar en gammal tråd här. Någon som har testat följande magpuls där man helt enkelt byter helt hela bottenplattan på magasinet? Tycker det verkar som en vettig lösning där fingret kan dras längs magasinet in i öglan utan att fastna vid nån gummikant (vanliga magpuls). Erfarenheter?

Så som jag minns det från värnplikten var det upp och springa någon kortare sträcka varje morgon samt någon form av styrketräning med egen vikt. Detta gjordes främst under de första veckorna för att försöka få alla på någorlunda samma nivå. Självklart ska du inte vara med om du är skadad. Försök framföra detta till ditt befäl så kanske du kan få någon form av anpassad fys. Jag vet inte riktigt hur det fungerar med rehab, men det var en del som drog på sig lättare skador under början av min värnplikt. De fick helt enkelt stå vid sidan och snällt se på eller bänka sig i gymmet när övriga var ute och sprang/orienterade mm. Annars kan du ringa förbandet och fråga.

Kondition är ett plus i vilken befattning man än har. Allt blir lite lättare med bättre kondition. Men om du ska kraftsamla på något är det väl att springa kortare sträckor med någon form av belastning packning motsv. Pansarskyttestriden är högintensiv, du springer med full stridsutrustning (kropsskydd, stridsväst, hjälm) utöver detta kan du komma att bära p-skott, i vissa fall även grg eller grg-bumbor och pansarhotet är stort. Är du ksp-skytt bär du ksp och så mycket band du kan få med dig. En fullutrustad pansarskyttesoldat väger i striden mer än många stridande förband och att ta närstrid är bland svettigaste (läs roligaste) man kan göra. Jag själv har varit med om att ta närstrid närmare 3km även om detta inte är särskilt vanligt. Och för att se till att ammunitionen räcker så kan du räkna ut att man behöver bära med sig en hel del. Träna hårt! //Mech.Inf som blev kvar i pansarskytteriet

Ett par Lundhags professional high är nyligen inköpta. Nu gäller det bara att gå in kängorna. I butiken hörde jag att Lundhagsen har en tendens att dra ihop sig en aning efter att ha använts ett tag. Någon som har erfarenhet? Köpte dom på Skövde natur som förövrigt verkar ha dom bästa priserna på just Lundhags. LÄNK

Min 90L är felsydd hela den. När jag provade ut den så valde jag 160/65 i byxan och 170/55 i jackan. Jackan är bedömt en 170/65 i verkligheten och byxan är 160/55. Alltså är jackan för stor och byxan för trång. Instämmer jag har måtten 190/75 på M90F. På M90L har jag 180/65 i jackan och 190/85 i byxan. Kruxet är bara att ärmarna i jackan blir för korta, men storlekar som passar finns såklart inte.

25 000 av 69 000 låter mycket. Du är inte säker på om dessa siffror är de som får mönstra?

Hört en liknande men i detta fallet: "S står för Sverige, P för Pakistan och A för Amerika"

Jo, du pratade nog med mig. Efter larmet sprang jag först upp till höjden sedan till vänster (ert höger). Får passa på att tacka för ett bra agerande från er sida. Ni fick beröm av blågul. De sa att ni var några utav de bättre figuranter som använts utan att spåra ut totalt.

Jaså så det var dig vi mötte. Ska säga att nåra av er överagerade en aning, började ta tag i vapen och utr. Detta resulterade i en utskällning av blågul i stil med: "hade detta varit på riktigt så hade han (soldaten) slagit ner dig. Angående sjukvårdmomentet i Malmö om det nu var OSS ni mötte. Så kan man inte utanför en postering i en krigshärjade zon ge alltför utförlig sjukvård. Vi gav kamrathjält fort, men inte mer än så. I ett U-land kan man räkna med sjukdomar som AIDS mm. Så vi var förbjudna att använda oss av utr. som bårmattor, patienttäcken mm. Med risken att det kan komma blod på dessa och sedan användas av våra egna skadade. Sen kan man inte ta hand om vilka som helst då det i ett krigshärjat land ofta finns många sjuka och skadade. Om de kommer till oss i vår chekpoint och inser att man där kan få hjälp har man snart hela staden där med sina sjuka och skadade. Det vi gjorde var att ge kamrathjälp och larmade landets ambulans då den fortfarande var tillgänglig. Då vi inte fick ta i ambulans stoppade vi bilar på gatan och lastade in de skadade. Men jag tvivlar på att det var oss ni mötte då vi efteråt fick beröm för vårt uppträdande vid skadeplatsen.

Bästa minnet från slutövningen var klart när vi var grupperade i Staffanstorp ca 2mil utanför Malmö. Vi hade slagit läger ganska centralt och posteringen var stark och förstärk med en QRF där jag själv ingick. Vi hade precis hygienat, käkat och lagt oss på plats med den utr som QRF:n medgav (uniform, kängor,kroppsskydd). Då en av posterna blåser högt i sin visselpipa. Snabbt som satan slänger man på sig utrustningen i den mån som är möjlig. Jag som gruppchef skrek på mina soldater och vi var alla ute ur tältet och på plats efter ca 2min. Väl på plats möte vi av en hop på ca 30 ungdomar som skriker glåpord och går mot vår förläggnigsplats. Vi inser snabbt att QRF:n på 6man inte kommer att räcka till. Så stora delar av kompaniet väcks och stormar ut mot folkmassorna. Vi bildar kedja och försöker mota bort de framåtrusande folkmassorna. De skriker att de inte vill ha oss i området och drar fram tomater och ägg och kastar i mångtal. Jag själv träffas av ett ägg i magen och ett mitt i huvudet. I situationen tände jag till rejält några sekunder och ville springa fram och omhänderta vederbörande, men efter sekunders betänketid inser jag det roliga i situationen och fokuserar på uppgiften vi hade. Nu börjar folkmassan tända till rejält och springer okontrollerat runt och försöker ta sig in i vår förläggning. Några ser möjligheten att ta sig igenom skogen på vår vänsterflank. De springer i tiotal mot skogen och vi förstärker snabbt upp på andra sidan. Dom han dock inte komma särsklit långt då de tjuter till och lyser i skogen som på ett nyårsfirande. De hade sprungit rätt in i vår larmminering och aldrig har jag sett så många springa såpass fort ut ur skogen igen. Det var en rolig syn att se den taggade folkmassan bli så paff och överraskad. Efter 30-60min (svårt med tidsuppfattningen i den hektiska situationen) börjar folkmassan skingras efter att vi i kedja drivit iväg dem och de inser att de inte kommar att lyckas ta sig in. På det stora hela var CC07 en helt ok övning enligt min uppfattning. Jag hade dock hoppats på en maffigare slutstrid i den industrilokal vi befann oss vid. Två pansarskytte kompanier i en och samma byggnad var lite väl mycket och det gavs eldförbud hejvilt pga de kraftiga krutgaserna.

Du tror inte att stab/grk-kompaniet kan tänkas vilja ha några logement också? Självklart, men med färre vpl = mer plats. Sen kanske inte alla trycks in i samma kasern.

Vad jag tror disponerar IA ganska många logement första tiden då det inte finns några värnpliktiga i kasern. Sen fram emot januari då de nyinryckta kommer så blir det till att trängas à la ormgrop?

P4/2 psk-kompani använder följande: 1:a gul 2:a blå 3:e röd 4:e grön

The landlord Riktigt bra med Will Ferrell.

Borde vara ca 15 strf90 på kompaniet, således 15 förare och ca 4-7 Vc befattningar. Edit: fingerfippel

Jo, här är Ska även finnas en TopUN (parodi på Top Gun) någon som har den?

Ni kommer få en bra tid i Skövde. Kommer själv ihåg när man tog sina första stapplande steg genom grindarna, helt ovetande om vad som komma skall. Upp tidigt, springa fram och tillbaka, hämta utrustning (sjukt mkt man ska ha plats för i skåpet), inventera, märka upp persedlar, brak, morgonfys, lång kö till frukosten, äta i ledet för att sedan springa tillbaka till logementet för att städa, få omvisitation, putsa kängor, skoskav... Det låter nästan lite romantiskt när man tänker tillbaka på det Bit ihop dom första veckorna och ta en dag i taget. Ses i Skövde! //Krp Svensk

Eller mono-goggle på hjälmen och en laserpek på vapnet. Då kan du sikta med mono-gogglen framför ögat och slipper bära med dig två mono-goggles.