strand

Givetvis krävs det att både ens psyke och fysik är i god form. Men om man ska peka på den egenskap som är viktigast skulle jag nog säga att psyket är det som är mest essentiellt. Det är ingen hemlighet att operatörer i specialförband och liknande utsätts för stora påfrestningar och det gäller att man kan hålla sig lugn i dom mest skarpaste lägen man kan tänka sig. Man måste ha en stark vilja och kunna klara av saker som stress och pressade situationer med bra resultat. Inte heller får man glömma att man måste klara av saker som många människor tar för givet dvs man kommer inte långt om man har höjdskräck, rädd för att vistas i trånga utrymmen (klaustrofobi) eller fobier av andra slag etc. Kanske låter banalt men ta detta parallellt med att klara stress och press bra samtidigt som man ska klara av allt fysiskt. Tror det ligger väldigt mycket i ens psyke också på så sätt att man måste kunna klara av att kontrollera sina känslor och impulser. Tex så känner nog alla soldater av rädsla och fruktan, även elitsoldater. Den uttrycks i olika grader givetvis, mer för andra mindre för andra, men den finns nog alltid där. På samma sätt känner ju alla människor av brist på mat och sömn. Det som skiljer en härdad operatör i SF kontra en medelmåttig soldat är väl det att operatören har lärt sig kontrollera sina känslor och impulser mycket bättre än soldaten kan. Det är inte precis som att elitsoldaten saknar känslan för rädslan, han känner sig förmodligen också rädd i vissa skarpa situationer men eftersom han har lärt sig att tygla rädslan (likväl som hunger och trötthet) kan han fortfarande klara av sina uppgifter trots att han befinner sig i en svår situation. Fysiken är som sagt också viktigt, men får man inte bukt på sina impulser så spelar det ingen roll hur bra fysik man har. En annan grej som också bidrar till varför psyket ses som lite viktigare är nog för att fysiken går att träna upp mycket lättare än vad man kan träna sitt psyke. Det tar längre tid och vissa saker kan man nog inte ens träna upp, antingen så har man vad som krävs eller inte.

Satt typ 10-15 min hos psykologen, gick ju hur bra som helst. Det är vad man gör det till

Efter man har mönstrat så träffar man ju en yrkesvägledare som hjälper en att söka valbara tjänster. Har man då uppnått grundkraven så är man alltså preliminärt antagen. Och det är väl det slutgiltliga beskedet som kommer i december. För om tjänsten har 55 platser med 100 sökande så måste man ju ta dom 55 bästa, även om alla 100 uppnår grundkraven. Jag blev dock lite förvånad när jag gjorde testerna mot pilot. För på hemsidan står det att man får besked via brev efter ett par veckor. Men vi fick veta direkt på plats om vi hade gått vidare eller inte. Även om jag inte klarade testerna så tycker jag att det var jävligt skönt att få veta det, eftersom man då slipper gå runt och hoppas på något. Lika bra att få det överstökat så att man kan gå vidare

Jag vet, därför skrev jag eventuellt. Mitt mål är ju först och främst att genomföra GMU + KMU och bli SO, och bara det är ju ett högt mål. Så nog är jag allt införstådd i att det minst sagt är långt till KJ/SOG och att man kanske egentligen inte ska ha det som mål. Men jag vill ändå veta vad som är en bra väg att gå, jag har ju sett att det skrivs att man kan vara officer med taktisk/operativ inriktning, SO, eller ta sig dit via andra vägar (tex att först vara soldat/sjöman på amfibie innan man blir KJ)

Om man har som mål att eventuellt komma med i KJ och/eller SOG i framtiden, hur bör man då gå tillväga? Medelåldern för iaf SOG ligger väl någonstans runt 30 år +-. Detsamma borde gälla för KJ. Jag är i dagsläget 19 år gammal och kommer göra GMU 1 2013. Så säg då i runda slängor att jag har ca 10 år på mig. Hur kan jag lägga min tid så att jag har störst chans att få komma med i något av dessa förband? Jag har sökt till SOU i riktning mot skytte-/spaningsgruppbefäl. Jag antar att detta är en bra väg att gå. Jag har också sökt något i stil med markstrid, skyttesoldat på K 3 i andrahandsval. Nu är det ju inte ens säkert att jag får platsen mot SOU som jag har sökt, men förutsatt att jag gör det. Är det den "bästa" vägen jag kan gå för att bättra mina chanser? Eller borde jag ha valt något inom amfibie istället?

Var och mönstrade förra veckan och hade sökt JAS-pilot i första hand och SO i andra hand. Lyckades ta mig vidare från mönstringen till HR Centrum där man gör testerna mot pilot, men tyvärr höll det inte hela vägen. Men vem gråter för lite spilld bröstmjölk? Inte då jag! Har sökt SOU mot skytte/spaningsgruppchef i första hand då och något inom markstrid på K 3 i andra hand. Är alltså preliminärt antagen så vi får se hur det blir med det, hoppas att jag får göra nu för jag är sjukt taggad på att få lite utmaning i vardagen!

Tänkte bumpa tråden lite med att säga att jag håller på med det obligatoriska projektarbetet som man måste göra sista året på gymnasiet. Eftersom jag gärna vill bli stridspilot har jag givetvis tagit nytta av tiden och istället för att göra något skitprojekt bara för att det är obligatoriskt har jag då varit ganska smart och tänker använda tiden till att lära mig mer om yrket och allt därtill. Inledningsvis har det gått jävligt bra och jag har varit i kontakt med F21 flera gånger om ett besök där. Då mitt projekt går ut på att få en förståelse för hur de svenska stridspiloternas vardag är tyckte jag ju självklart att det bästa skulle vara att få se dem i action med mina egna ögon. Sagt och gjort kontaktade jag F21 och de tyckte likadant. Exakt hur många gånger jag ska vara på F21 vet jag inte riktigt, men jag har varit där en gång och jag kommer nog vara där 1-2 gånger till innan jag är klar med arbetet. Tiden för första besöket på F21 gjordes idag (!) och jag har aldrig varit med om något liknande på länge! Vaknade klockan 5 på morgonen (!) för att hämtas upp av en stridspilot som inte bor så långt ifrån mig. Bor för övrigt precis utanför Luleå om ni undrar varför jag just besökte dem och inte en annan flottilj. Hur som, dagen började med en breifing där mötesledaren gick igenom vädret och schemat för dagen. Efter det fick jag en utbildning/presentation över flygfysiologi dvs. hur höga g-krafter påverkar människan både psykiskt och fysiskt. Detta var då på min begäran eftersom mitt arbete också kommer innefatta en del av de momenten. Hela dagen var jag på 211 stridsflygdivisionen där ca 40 stridspiloter arbetade så det fanns gott om folk att fråga och det var precis vad jag gjorde - piloterna var väldigt lätta att prata med och man ser direkt att de är stridspiloter i en stor samling. Visst, alla var i olika åldrar (de flesta var 35+) och storlekar (allt från 170-190) och de var faktiskt ganska "vanliga". Däremot så har de ett lugn över sig som inte riktigt går att beskriva. Bland allt fikande, kaffesnack och vardagliga saker så fanns det något skarpt över dem. Alla piloter som jag träffade var väldigt skärpta och målmedvetna, något som jag i och för sig redan visste men det var ganska roligt att se. Självklart fick jag också prova utrustningen (bild kommer nedan) som består av hjälmen och g-dräkten (jacka + byxor) som har luftkuddar som får luft i sig så att det blir tryck på benen och bröstkorgen. Med hjälp av g-dräkten kan man klara av 1-2G extra. Så klarar man 7G utan utrustning klarar man alltså 8-9G med dräkten. Utöver det fick jag i samband med presentationen över flygfysiologi prova lite AGM (Anti-G Manöver) som går ut på att man spänner benen, rumpan och bröstkorgen (i stort sett allt) för att sedan ta små, snabba andetag var tredje sekund. Jag frågade honom varför just 3 sekunders mellanrum och det är tydligen det mest optimala. Man har gjort tester och sett att det inte är någon skillnad individuellt sätt utan 3 sekunder mellan de ansträngande andetagen är det optimala och således så man gör. Tar man in luft för ofta (1-2 sekunders mellanrum) minskar blodtrycket och skapar trötthet och tar man in luft för ofta (4-5 sekunders mellanrum) så minskas återflödet till hjärnan. Jag fick också prata med rekryteringsofficern för att få mer info om utbildningen samt lite tips på vad man ska tänka på. Fick mest det vanliga snacket och mycket av det hon sa finns att hitta på Försvarsmaktens hemsida. Det var alltså ingen djupdykning i pilotutbildningen utan mer en översikt över hur man tar sig dit osv. Jag fick också prova att flyga simulatorn som de har. Det finns totalt 3-4 (?) stycken i Sverige där 1 finns på F21, 1 på F17 och 1-2 på F7. Finns väl inte så mycket att säga om den men det var sjukt roligt att prova den eftersom det kändes exakt som att sitta i en gripen (faktiskt!). Sen tog en stridspilot mig ner till hangaren för att låta mig titta på kärrorna. Jag har aldrig sett en JAS 39 Gripen på så nära håll och planet var förvånansvärt ganska stort då det ser ganska litet ut i förhållande till en människa på bilder, men så var alltså inte fallet. Bara hjulen var nästan som ens halva kropp! Fick så klart gå runt och känna på det och han visade mig lite vad allt hette och vad diverse olika saker gjorde. Då jag fick sitta i planet visade han mig de olika displayerna och vad de gjorde. Sist men inte minst så fick jag ta mig en flygtur med SK 60. Egentligen skulle de ha 3 flygpass under dagen (0900, 1200 och 1500) men det första och det sista blev inställt på grund av dåligt väder. På tisdagar så har de även kvällsflygning och även denna blev inställd så jag skattar mig lycklig att vi hann ta en tur med planet efter lunch då vädret för en gångs skull var relativt bra. Vi åkte runt lite i inlandet och jag fick mest kolla på utsikten samtidigt som jag ställde en rad frågor. Jag fick också prova styra och det var galet kul! Till sist så ville jag känna på lite g-belastning så han gjorde några "gungor" (typ looping) med planet och vi kom upp till runt 4G+. Detta är ganska litet med Gripen-mått mätta men jag kunde redan där känna hur det påverkade mig. Jag provade att sträcka fram handen för att se om jag orkade lyfta upp den och det var satans tungt kan jag säga. Det var också jobbigt att andas då bröstkorgen kändes 4 gånger tyngre (vilket den var). Sammanfattningsvis var det en så jävla rolig dag och jag är nu ännu mer sugen på att bli stridspilot. Detta är verkligen vad jag vill söka till! Bild på utrustning: http://data.fuskbugg.se/skalman02/6fa69625_DSC00012.JPG P.S För er som sett serien "Stridspiloterna" som gick på kanal 5 för några år sedan så jobbade tre av dem på F21. Träffade så klart alla!

Exakt vad är det DMT går ut på? Vad är det som testas, och hur bör man reagera? Är det bättre att inte svara något alls istället för att svara trots att man är osäker? Om man svarar när man är osäker på svaret kan det ju visa på att man gör förhastade slutsatser, dvs att man gör handlingar utan något att gå på och det är ju inte alls bra. Å andra sidan visar det ju iofs att man kan fatta beslut och göra svåra val även under press och när man inte har facit i hand så att säga

Bör man göra GMU innan man söker till testerna eller ska man göra det efter? Vad är bäst? Jag tar studenten i juni 2012 och GMU börjar ju i aug/sept medan testerna till stridspilot sker under jan-april. Detta betyder alltså att man hinner göra klart sin GMU innan man gör testerna. Bör man göra det eller ska man satsa på att läsa in några kurser som kan hjälpa en istället? Vad jag förstått så kan man ansöka trots att man inte gjort GMU/vpl och om fallet är att man antas så får man göra någon slags kompletterande utbildning eftersom det är OP (offiersprogrammet) man sedan ska läsa. Något i stil med aspirantutbildningen men den har de inte kvar, och det är därför jag frågar.

Tackar för ditt givande svar. Har börjat träna på mentala problem så som sudoku, IQ-test och allmänt logiska problem. Även har jag börjat med simultaniska spel och liknande där man ska göra flera saker samtidigt under press. Även har jag börjat med att träna upp mina spatiala förmågor samt att jag skaffat en joystick och ska i skrivande stund börja träna på flygsimulatorer. Också Space Fortress tränar jag med, faktiskt väldigt klokt - man tränar sig enormt på det! Angående de fysiska delarna så har jag också börjat träna mer regelbundet. Jag håller i regel alltid i gång och springer/gymmar minst 1 gång i veckan, men jag får sommarlov på fredag och därefter kommer jag följa ett träningsschema med 3-4 träningstillfällen i veckan - allt för att vara förberedd (och må bra). Iofs är de fysiska testerna inte överdrivet svåra, fick själv 14 i beeptestet sist jag gjorde det, men varför chansa? Fysiken är ju något man faktiskt kan göra något åt, så det är ju tråkigt att misslyckas på grund av det. Däremot vet jag inte riktigt med kreatin. Har vanligt proteinpulver (Whey 80) som jag tar, och även Gainer Pro i samband med träning. Vad exakt har kreatin som dessa inte har?

Ser bra ut, tackar innerligt för dessa tips! Ska se till att vara så förberedd som möjligt

Tackar för din post. Trevligt att se att det faktiskt finns sätt att träna upp sig på och förbereda sig. De fysiska delarna (tex beeptest + multitest) är ju det ända man egentligen kan göra något åt. Därför är det så synd när folk misslyckas på den enda saken som de faktiskt kan förändra. Själv tänker jag se till att vara topptrim rent fysiskt. Angående de mentala träningarna så kan man ju träna upp sig till en viss del, finslipa lite så att säga. Att bli radikalt mycket bättre är svårt -- antingen så har man det eller så har man det inte. Skulle inte sitta fel med en flygsimulator där man kan träna och få lite förberedelse. Tänkte köpa en joystick samt skaffa någon flygsimulator men jag vet bara inte vilken. Tips? Vill gärna ha en "bra" simulator som faktiskt kan simulera flygningen verkligt. Kan man ladda ner mods för att få flyga JAS Gripen tro?

Fyll gärna in med information om flygvapnet. Tex. hur man blir stridspilot (uttagningar, tester, utbildning osv).

Svar ja, klart att man fortfarande är i tonåren. Men åren mellan 16-18 är faktiskt två viktiga år, inte sant?

Jag går andra året (snart tredje) på ett naturvetenskapligt gymnasium. Jag har emellertid under dessa två år fått en inblick i hur det känns att hålla på med naturvetenskap och jag känner att det inte är något jag vill fortsätta med i form av universitetsutbildningar. När jag gick i nian och skulle välja gymnasium hade jag flera intressen. Dessa var bland annat historia, litteratur, idrott och naturvetenskap. Eftersom jag inte brann för en framtid som elitidrottare sollades den vägen iväg ganska snabbt och likaså gjorde även mitt intresse för historia och litteratur. Det var dock inte på grund av brist på intresse, snarare tvärtom. Bland annat så kände jag att en naturvetenskaplig grund är bättre att stå på än att ha en litteratur/historisk utbildning i ryggen. Detta går givetvis att diskutera men eftersom jag inte hade någon aning om vad jag ville utbilda mig till, eller jobba med för den delen, så tyckte jag att NV var bättre. Påtryckningar från föräldrar och storasyskon bidrog också till mitt val, vilket låter lite dumt men tyvärr var fallet så. Nu står jag hur som helst här två år senare och har insett att jag inte alls vill hålla på med något inriktat mot naturvetenskap. Istället har jag fått upp ett intresse för det militära livet, något som jag iofs alltid har haft men som på senare tid vuxit till något större. Jag blev redan under mitt första år på gymnasiet intresserad av att utbilda mig till något inom militären i och med den nya struktureringen av försvaret trädde i kraft. Eftersom vi bytt från invasionsförsvar till insatsförsvar (yrkesarmé) uppstod det många möjligheter inom försvaret och jag fick upp ett intresse för diverse olika utbildningar i stil med jägarsoldat/spaning etc. Men i takt med att man blir äldre och får nya erfarenheter och kunskaper ändras även ens drömmar och ambitioner. Numera skulle jag väldigt gärna vilja se mig som stridspilot. Jag vet att vägen dit är oerhört lång och svår, men jag vill ändå se mig där en dag som en av Sveriges JAS 39 Gripen piloter. Är det en fånig liten pojkdröm som är alldeles för abstrakt, eller finns det chans till att bli stridspilot? Vad krävs för att bli stridspilot? Är det ett starkt psyke som dominerar eller är det bra betyg från skolan som tar en långt? Själv skulle jag vilja påstå att jag är stresstålig samt har ett starkt psyke. Kanske inte i världsklass men åtminstone över medel. Betyg däremot har jag inte de bästa. Snittar väl mellan G och VG och undrar därför om betyg spelar en stor roll i vägen till stridspilot? Låt oss säga att jag går ut gymnasiet med minst G i alla ämnen. Därefter söker jag till GMU, klarar rekryttesterna, fystesterna och alla andra intagningstester. Vad ska man göra efter att man gjort GMU och klarat den med godkända betyg? Ska man låta FM få reda på att man vill bli stridspilot eller är det efter GMU som man tar hand om det?