helgkrigaren

Själv har jag haft enorma problem med min ak4'a. Under två års tid så kunde jag i princip inte skjuta mer än två eller tre skott innan det blev eldavbrott. Jag drog tillbaka manöverhandtaget och det var samma visa igen (två, tre skott och sen "klick"). Trots att jag hade lämnat in åbäket på regelbundna kontroller så var det ändå samma problem och teknikerna hittade naturligtvid inget fel. Först i fjol (2011) fick ett befäl se att vapnet inte hade slagit till patronerna tillräckligt. Jag bytte tändstiftet och viola! Helt plötsligt har jag ett vapen som fungerar! Så nog kan "järnspettet" krångla alltid.

Hur bra skyttesoldater tror du att man får på 8 dygn per år? Att öka utbildningstiden med flera dygn tror jag inte är möjligt så länge verksamheten bygger på ren frivillighet. Deltidsarbetande soldater? Kan också bli svårt (och dyrt) då man måste ha ett arbete vid sidan om och det är nog inte många arbetsgivare som är sugna på att anställa personer som kommer vara borta en stor del av arbetstiden. Ett annan problem med Hemvärnet (men det är också dess styrka) är att vi består av alla möjliga olika typer av soldater. Det är alltifrån sjömilitärer (flottister) till jägarsoldater och då gäller det att hitta en gemensam arbetsuppgift som samtliga dessa soldater kan uppfylla, vilket är skydd och bevakning och några arbetsuppgifter till.

Har den "reguljära armén" den förmågan då? Du kanske har noterat att reguljära armén inte har några infanteriförband längre. Det är hemvärnet som har den rollen nu. Om behovet att kasta ut en fiende från ett brohuvud skulle dyka upp så kommer vi att kasta in det vi har mot det, dvs hemvärnet. Med lite tur kanske med understöd av reguljära enheter. Om armén inte kan försvara Sverige ("kasta ut fienden")så är det inget skäl för HV ska ta över den uppgiften istället, bara för att vi är spridda över hela landet. För vem har bestämt att HV ska vara ett renodlat skytteförband? Personligen anser jag att det är bättre att vi övar på någonting som vi kan bli bra på (skydd & bevaking) än att sätta ribban för högt och bara bli halvbra (om ens det).

Nej jag tror inte heller att fem ubåtar räcker för att täcka hela vår ostkust. Men så har heller inte ryssen i dagsläget någon militär överskeppningskapacitet (mig veterligen i.a.f). Om de istället skulle ta civila båtar och försöka smyga sig in mot kusten så tror jag inte att hjälper så mycket med tungt bestyckade ytstridsfartyg eller KA. Men även om Ryssland skulle få militära muskler stora nog att invadera Sverige så måste det finnas en villja och anledning till att ta en sådan här utrikeskpolitisk och militär risk och den finns inte på den säkerhetspolitiska kartan. M.a.o så är inte en rysk upprustning en fara i sig. Det farliga är om detta kombineras med en aggresiv utrikespolitik. Men för att återgå till trådämnet(TÄ). Skulle det dyka upp ett invasionshot mot Sverige så kan det rimligen inte vara Hemvärnets främsta uppgift att "kasta ut" fienden, den uppgiften borde istället ligga på den reguljära armén.

Östersjön är inget skydd, det är en motorväg från S:t Petersburg, Kronstad och Kaliningrad till Sverige. Östersjön kan bara bli ett skydd om vi klarar av att försvara den. Den är en buffertzon precis som all annan terräng. Ja om Ryssland har tillräckliga övskeppningsmöjligheter så är Östersjön en motorväg. Har dem inte det så är havet ett hinder. ...och när ytattackens slagkraftigaste vapen kommer vara 57mm utan ordentligt LV så fungerar Silja Europa som överskeppningsmöjlighet. Jag har lite svårt att tro det faktiskt.... Har man lagt ner vårt ubåtsvapen också i dit framtidtsscenario?

Östersjön är inget skydd, det är en motorväg från S:t Petersburg, Kronstad och Kaliningrad till Sverige. Östersjön kan bara bli ett skydd om vi klarar av att försvara den. Den är en buffertzon precis som all annan terräng. Ja om Ryssland har tillräckliga övskeppningsmöjligheter så är Östersjön en motorväg. Har dem inte det så är havet ett hinder.

Exakt! Visst är det lite märkligt endå att utan att det blivit en debat eller något egentligt beslut har tagits så har försvarets totalt avvecklats, i alla fall i den bemärkelse/uppgift den hade tidigare. Försvarets uppgifter är alltså inte försvar. Det pratas mycket om att folkförankringen till försvaret försvinner med värnpliktens försvinnande. En annan bidragande faktor är just det att försvaret inte är ett försvar för landet. Det gör att "försvaret" blir något man igentligen inte behöver, vilket leder till ytterligare erosion av folkets intresse/vilja att betala för cirkusen. En liknande utveckling(läs avveckling) som skett i Sverige skulle vara otänkbar i vårat grannland Finland. Varför, vad skiljer? Ca 150år sedan senaste krig. Någon måste ju ha fel, Sverige som kommit fram till att den eviga freden är här och att försvaret inte behövs eller Finland som envisas med att vara paranoida och hålla garden uppe. Försvaret böt ju namn från Krigsmaktern till Försvaret just för att påvissa dess funktion i sammhället, att den bara var för försvar av Sverige. Bör den nu inte byta namn till Krigsmakten, eller BFUMP Byrån för utländsk makt projecering eller något dyligt då den inte har någon koppling till den gammla organisationen. Agrell pratar ju i sin senaste bok om just det, att ordens mening har bytt betydelse och det har lett till den utvecklingen som skett utan att det uppstått någon debat. Jag kontaktade HV dagen efter min krigsplacerings order upphörde, just för att jag kände att jag fortfarande hade något att tillföra för försvaret av mitt land. Många som är med drivs nog förutom av att det är kul och kamratskapen av just den viljan att försvara sitt land och sina nära och kära. Tråkigt att HV inte då fokuserar på det som är drivkraften för många, och det jag uppfattar är syftet med HV. HV uppkom på 40talet just som en spontan handling av folk som vill värna sitt land. Jag tror att de flesta Svenskar enu inte är medvetna om att försvaret inte längre är försvaret utan BFUMP, och när det går upp för gemeneman så kommer ingen ville bidra med skattepengar till en sådan onödig sak. För att försöka knyta an till trådens thema lite gran, HV uppgifter har alltså ingen anknytning till försvaret av landet, det är slutsatsen. Håller ingen med om att det borde vara huvuduppgiften? Ex Fi uppgift ta säkra Västerås flygplats luftlandsattningsovning-sakra-flygplats Beredd efter styrketillväxt framrycka mot Arlanda. HV uppgift Förhindra styrketillväxt, fördröj, utför stör anfall mot fi LL. Vad vi behöver, minor spadar och grk samt öva på liknande uppgifter. Enkelt Själv är jag motståndare till den här typen av "infatirisiering" av Hemvärnet. Hv har ingen förmåga att kunna bli ett riktigt bra skytteförband och det finns heller ingen millitär hotbild som motiverar den här typen av inriktning. Att jämföra Sverige med Finland är lite befängt eftersom vårt östra grannland har en MYCKET lång landgräns mot Ryssland. Sverige däremot är mer eller mindre "skyddad" av Östersjön. Om vi tittar på Danmark så har de de gått åt det andra hållet. Där har man offrat hela förmågor för att satsa på operativa förband istället. Nu blev det lite urspårning från trådämnet. Men bara för att den reguljära förvsvarsmakten i Sverige inte längre övar på det "stora kriget" så betyder det inte att vi i HV ska ta över den bollen istället.

Vad sägs om handgemäng och laga befogenhetsvåld? Det kan rymmas inom några timmars träningstid.

Eller så låter man bli att se problem som inte finns, om det är livsviktigt i en diskussion att det framgår att man är sjöman i Svenska flottan så går det bra att säga det, precis som att det går utmärkt att presentera sig som kock i armen eller kapten på Djurgårdsfärjan om man nu är det.... Skulle det vara en lösning? Ja det lär man få göra då. Om inget annat bättre ordval dyker upp.... Men det här får bli mitt sista inlägg i den här tråden eftersom jag har fått skrivit det jag tycker samt att jag har inget mer att tillföra.

Civila lastfartyg tillhör en marin eller flotta är något av en motsägelse, då alla fartyg som tillhör en sån organisation är statsfartyg. Vidare kan man dra erfarenhet från världskrigen att samtliga fartyg som var flaggade i ett av de krigförande länderna också var legitima mål för den andra sidans krigshandlingar. Det var intressant. Menar du då att det är fullt tillåtet att torpedera alla fartyg som tillhör fiendelandet oavsett om det är ett örlogsfartyg eller en fiskebåt?

Det här är ju löjligt. Om man drar allt till sin spets så blir det jävligt rörigt. Försvaret har kockar - om jag läser i tidningen kock dödad i attack. Jaha var det på stureplan eller i affeland? Shit vi borde kallade militärkockkrigarsoldater så att det inte blir missförstånd. Försvaret har kaptener - det har ju även flottan och inte minst den civila flottan - även flyget både civilt och militärt. Kapten dödad i adenviken. Oj var det en fartygskapten? var han mil eller civil. Var det rent ut av en vanligt kapten från armén som tjänstgjorde som KSP-skytt på fartyge? Vi måste nog styra upp det så det heter flotistkrigarekaptensoldat, armékrigarekaptensoldat och civilbåtskapten så att det inte blir svårbegripligt. Dessutom är väl kapten från början en manlig grad - allt från den tiden det inte fanns kvinnor inom yrken där kapten figurerade. Kaptenissa borde det väl heta då bland kvinnor, eller? eller varför inte hitta på ett nytt mer könsneutralt ord för kapten och major mfl som alla generellt förknippas med män..... Man kan dra allt till meningslösa diskusioner - det här är enligt mig inte ett ämne som blir roligare och intressantare ju längre man drar det.... /m Om det är någon som överdriver och spetsar till det så är det du. Det jag skrev i mitt första inlägg var att flottans personal borde heta sjösoldat eller sjömilitär eftersom det understryker mer att det är personal som är verksam inom FM. Vad är det som är så tillspetsatt med det? Jag har aldrig hävdat att man även borde ändra namn på flygvapnets piloter eller att kockar i armén måste ha ett annat namn så att de inte förväxlas med marinens motsvarighet o.s.v. Jag har heller aldrig hävdat att trådens ämne är något allvarligt problem. Det känns som att du försöker bygga upp en halmdocka som jag ska försvara vilket är en ojyst debateringsteknik. Och till sist: Ja, den här tråden har spårat ur för länge sen.

Ibland (rätt ofta) räknas civila båtars besättning som kombatanter. J.K Nilsson Varför då eller i vilket sammanhang då? Är det civila lastfartyg i marinen du tänker på?

När spelar det någon roll då? I media kanske? Fast ärligt talat så var mitt inlägg nr:23 mera en fråga än ett rent påstående (det var därför jag skrev KANSKE och inte ÄR) som jag inte har lust att försvara till varje pris. Men jag tycker ändå att det är lite märkligt att den militära flottan har valt att ha samma namn på sin personal som på den civila flottan. På samma sätt som att en civil- eller högskoleingenjör inte är samma sak som en ingenjörssoldat.

Nu var det ett mycket hypotetiskt scenario som jag målade upp. Men som du nämner så kommer förmodligen media skriva "svenska militärer" på sina löpsedlar (får man hoppas, men kvällspressen är ju inte kända för att göra djupa efterforskningar ) Men om det skulle stå "svenska sjömän" istället så hade det varit lika rätt. Inget jätteproblem förvisso. Men än då. Nej på....vattennivå så spelar det ingen roll att båda kombatanter eller icke-kombatanter har samma namn.

Ok. Sorry ifall det inte framgick tydligt nog. I media kan denna generella yrkestitel leda till en viss begreppsförvirring. För vem gjorde vad? Du kan föreställa dig en löpsedel där det står typ: -"Svenska sjömän tilldelas medalj efter en lyckad räddningsinsats". Då kan man fråga sig om rör sig om militära eller civila sjömän. Eller ännu värre: -"Svenska sjömän dödade efter ett angrepp". Då kan man ställa sig samma fråga även där. "Så här har det alltid varit" brukar inte vara ett bra argument. Men i princip håller jag med dig.

Arméns ingenjörstrupper kallas för ingenjörssoldater och därmed kan de inte förväxlas med t.ex. civilingenjörer. Då är det inget problem med att ha ingenjör som ett generellt begrepp. Men ordens innebörd brukar förändras med tiden och ingejör är inget undantag. Idag är det nog många som förknippar det yrket med en högskoleutbildad tekniker snarare än med en grönklädd soldat. Som sagt är sjöman ett generellt begrepp. Det kan nog diskuteras också. Men det hör inte hit. /K

Visa mig någon på ett av flottans fartyg i krig, som inte är kombattant, förutom eventuell präst ombord. Jag skrev väll inte flottans fartyg och dess besättning är ickekombatanter? Men personal på civila fartyg är det och de kallas också för sjömän. Var detta bra svar nog?

Nej det tycker jag inte. Men därmot kan det ibland vara vara lämpligt att skriva soldat efter ordet ingenjör (ingenjörsoldat) för att ytterligare betona betona att det är ett truppslag i Armén.

Det finns viktigare saker att diskutera ja (mycket viktigare t.o.m). Men jag förstår inte min tråd skulle vara något problem i detta forum. Om du tycker att det är trollfasoner för att jag startar en tråd med en ganska alldaglig fråga så får det stå för dig.

Jag kanske inte var tydlig nog. Det jag menar är att sjöman är ett generellt begrepp. En artellrimatros är en sjöman också, men framförallt så är han/hon en kombatant på ett örlogsfartyg. Eftersom det är viktigt att skillja på kombatant och ickekombatant enligt Genevekonventionen så kan det kanske vara lämpligt med ett annat ordval för flottans personal. Om inte annat för att undvika missförstånd.

Jag är lite osäker på om jag är inne på rätt forumdel. Om inte annat så får denna tråd flyttas till lämpligare domäner. Jag tänkte här ställa en lite en lite skum fråga. Varför heter flottans personal sjömän för? Jag tycker att det ordvalet är lite missvisande eftersom det dels finns kvinnor i organisationen, men också för att sjöman är ett generellt begrepp. Personal på civila fartyg är lika mycket sjömän som på örlogsfartyg. Ibland används ordet flottister och det är väll okej under vardagliga former. Men personligen anser jag att det är lite för banalt som ett officellt begrepp. Därför borde en lämpligare benämning kunna vara sjömilitär eller rent av sjösoldat för det säger mer vad dessa personer sysslar med.

Att anställda får gå från Astra-Zeneca är billigare än att vi får en kollapsad sjukvård p.g.a att läkemedelskostnaderna löper amok, för att hårddra det lite. Om industrier inte kan stå på egna ben är det nästan alltid bättre att de får lägga ner och låta strukturomvandlingen ha sin gång. Att kommuner, landsting och myndigheter är kortsiktiga är inte så konstigt. De har ju sina budgetar att hålla och de kan inte ta en massa samhällsekonomiska hänsyn. Om våra riksdagspolitiker har högre ambitioner så får de skjuta till mera pengar. Ett sätt för Försvarsmakten att spara pengar vore om de kunde köpa upp de fastigheter de verkar i och på det viset slippa betala ockerhyror till Fortifikationsverket (på samma sätt som universiteten får betala hyror till Akademiska hus). Det är dyrt att skära ner, men våra politiker har inte varit villiga att skjuta till mera pengar utan de har valt osthyveln istället, vilket inte har varit lönsamt i längden. När vi köper någonting utomlands så stoppar inte dessa länder pengarna i madrassen, utan de konsumerar också, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna exportera till dom. Det är därför som frihandel lönar sig i längden. Men vid vapenköp av miljarklassen tycker jag vi kan ställa krav på motköp.

Bristen på Helikoptrar beror på avsaknaden av en central ledning för helikoptrar. J.K Nilsson Och det betyder?

Det är fördelar och nackdelar med allt. Det hade varit intressant om man hade gjort en ordentlig utredning om det här. Känner du till om något sådant (en utredning alltså) har gjorts? Visst är det väll bra om pengarna stannar i Sverige och det kan ge "spill over"-effekter. Men problemet är att vår stora materielkostnad går ut över förbandsverksamheten. Vad hjälper det om vi har hypermoderna krigsmaskiner om vi inte har resurser till att öva med dem? Det är därför jag är kritisk till att använda försvaret som ett förtäckt industristöd. Vi kan ta sjukvården som ett exempel. Där har man lagt fram riktlinjer om att apoteken ska köpa den billigaste generikan (läkemedel vars patent har gått ut). På det viset har man kunnat pressa ner läkemdelskostnaderna så att man kan lägga pengarna på riktig sjukvård istället. Samma resonemang borde även gälla försvaret. Men problemet är att det inte finns någon riktig verksamhetsidé om vad vi ska ha försvaret till. Ja, kanske det. Mina misstankar säger mig att helikoptrar har varit lågprioriterat eftersom vi inte har någon sådan industri. Jag tror definitivt att Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna kommer att finnas kvar om tio år. Inte minst för att vi är en relativt billig styrka som täcker hela landet. Men jag skrev aldrig att vi borde tillföras splitterskyddade fordon, men ett annständigt terrängfordon borde inte vara för mycket begärt (nej jag räknar inte en civil minibuss med fyrhjulsdrift som ett sådant fordon). Sen förstår jag inte riktigt varför du tror att jag vill skrota flygvapnet? Vart skrev jag att jag vill det? Det jag menar är att kvantitet vs kvalité är en svår avvägningsfråga. En strv 122 är bättre än strv 121. Men ínte mot två tre stycken samtidigt. Samma resnomang borde även gälla i luften.... Att hundra JAS-plan kanske i luften kanske är bättre än hälften så många f22 Raptor. Nej jag har inte läst rapporten så igenligen borde jag inte uttala mig så mycket om den. Men jag tillåter mig ändå vara lite skeptisk. Att JAS skulle ha betalat sig 2,6ggr låter ganska mycket. Jag undrar vad författaren räknar som "spill over"-effekt och hur långsökt han har varit. Har han även försökt räkna på andra brancher och områden? Jag tror inte heller att man bara ska hälla över pengar på högskolorna utan mål eller projekt. Men problemet är att våra resurser är begränsade och då måste man tillslut ställa krav på resultat. Det är ingen lätt fråga det här eftersom många anser att kunskap har ett egenvärde. Ambitiösa mål kan vara rätt under lågkonjuktur för att få fart på ekonomin, men det är inget långsiktigt sätt att skapa flera arbetstillfällen eftersom det tar för mycket resurser. För övrigt: Är det någon mer än jag som kännar att det borde startas en ny tråd om vår försvarsindustri?

Till att börja med vet jag inte riktigt vilket av mina inlägg du skriver till. Det är svårt att säga att man valde fel i början av 80-talet när man startade JAS-projektet eftersom det var ett helt annat världsläge. Men icke desto mindre blev den som sagt försenad och dyrare än vad det var tänkt. Och då kommer frågan om det var ekonomi eller prestige som gjorde att man valde att fullföllja projektet till varje pris. Men det förklarar inte varför man köpte in mer än dubbelt så många JAS-plan än vad man behövde. Även om "ville hålla garden uppe". Man borde väll ha fattat att det är ganksa dyrt att flygplan i malpåse. Däremot håller jag med om att vilken flygplansmodell som helst hade orsakat kritik från allmänheten.