Försvarsmakten: Norrmän på stridsfordon 90-kurs

[RSS-Bot]

<section>Just nu pågår en chassi-kurs för Stridsfordon 90 på FMTS i Halmstad. Inget ovanligt i det, men det är första gången som deltagarna kommer från Norge. Det norska försvaret har en variant av det svenska stridsfordonet som där kallas CV9030 stormpanservogn.

â Det går mycket bra och jag hoppas på fler kurser här, säger den norska instruktören Emil Aarhus.</section><section><p>När en chassi-kurs för CV9030 i Norge fick ställas in, hörde norrmännen av sig till FMTS och förhörde sig om det var möjligt att genomföra motsvarande utbildning här istället. Och det var det. Inte för riktigt lika många som norrmännen först önskade, men för åtta norrmän varav två är instruktörer genomförs nu utbildningen i Halmstad. Inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet NORDEFCO har norrmän tidigare gått teknisk utbildning i Halmstad på Stridsvagn 122, Leopard.  Ett annat system som både Sverige och Norge använder.</p>

<p>â Det är en mycket bra utbildning vi får, säger Joachim Wikan från panserbataljonen. FMTS är en skola just för teknisk utbildning, så instruktörerna är och lokalerna är i toppklass.  Utbildningen i Sverige är en vecka längre än i Norge, så vi får lära oss mer här än vi skulle ha gjort hemma.</p>

<p> </p>

<h3>Likheter och olikheter</h3>

<p>De svenska och norska stridsfordonen är inte identiska. Där finns faktiskt ganska många skillnader. Mest olika är fordonens torn, men kursen de går är en chassi-kurs så det spelar inte någon roll. Fast det finns ändå skillnader som till exempel fordonens band, dieseltankar och motorer. För att kunna jämföra har därför norrmännen tagit med sig en norsk vagn också. De övriga fem fordonen som utbildningen genomförs på är svenska.</p>

<p>Emil Aarhus är en av de norska instruktörerna som går utbildningen:<br /> â Det är väldigt nyttigt att få utbyta erfarenheter, det blir ett mervärde i utbildningen att få med sig hur svenskarna både arbetar och hur undervisningen här går till. <br /> â Och språket har inte vållat några bekymmer heller, fortsätter han, trots alla tekniska fackord och att dokumentationen här är på svenska.<br /> â Jag tackar Emil i Lönneberga för det, säger Joachim Wikan med ett leende. Jag tittade mycket på Emil som barn och har lärt mig bra svenska tack vara det.</p></section><section></section>

 

Läs mer...