32LvTropp Posted March 23, 2012 Report Posted March 23, 2012 Ja, som rubriken säger, hur uttyds stgr, exempelvis i 10,5 cm stgr m/40-74 SL ? Gäller marina granater/projektiler. Quote
01/B3 Posted March 23, 2012 Report Posted March 23, 2012 Stålgranater Från Sjöartilleriets grunder: Stålgranater (stgr) äro i första hand avsedda för beskjutning av opansrade eller med svagt pansar skyddade fartygsmål eller mål i land. Stålgranater tillverkas av seghärdat stål. Godstjockleken är avsevärt mindre än hos halvpansargranater. Sprängladdningen - av trotyl - uppgår till 7 à 8 % av projektilvikten. Stålgranaterna äro i regel försedda med en kapp, vilken gängas fast till projektilens främre del. Kappen, vars uppgift är att vi anslaget skydda tändröret, är av härdat stål. Till kappen är fästad en hätta. Kapp och hätta bilda en enhet, som benämnes spets. Tändrörets känslighetsinrättning, vilken utgöres av en eller flera bakom varandra placerade träpinnar, är anbringade i spetsen. Vid anslag även i mycket litet motståndskraftiga mål intryckas träpinnarna, som utlösa tändröret. Stålgranaterna bringas till krevad medelst känsliga spetsanslagsrör. Dessa kunna ha ögonblicklig eller fördröjd verkan (kort samt i vissa fall, lång fördröjning). Känsligheten i tändrören är sådan, att tändning erhålles i c:a 2 mm plåt eller 10 cm trävirke (ävensom vid nedslag i vattnet). Stålgranater äro vanligen försedda med lösa spårljus inskruvade i projektilens bottenskruv. Då stålgranaten bringas till krevad, erhålles sprängverkan, som framför allt utgöres av skrotverkan samt - särskilt vid krevad i slutet rum - av tryckverkan, varjämte i vissa fall även brandverkan erhålles. Är stålgranaten apterad med ögonblicksrör, erhålles krevad omedelbart vid anslaget. I fartygsplåt uppslites genom tryckverkan och skrot ett hål, vars diameter uppskattningsvis kan anges till omkr 7 à 8 dm med 15,2 cm stgr i 15 mm plåt. Bakom plåten erhålles skrotverkan och splitverkan. Är plåten så tjock, att projektilen icke förmår uppspränga ett hål i densamma, inskränker sig skadegörelsen till skrot- och splintverkan framför plåtytan. Är stålgranaten apterad med rör med kort fördröjning, erhålles krevad efter inträngning i målet. Vid krevad innanför plåten erhålles förutom skrot- och splitverkan även stark tryckverkan samt gift- och brandverkan. Stålgranater, apterade med rör med lång fördröjning, användes endast mot mål i land för erhållande av studsbrisad. Sådan inträffar i regel, om anslagsvinkeln är mindre än 15°. Vid större anslagsvinklar erhålles i regel inträngning. För studsbrisad lämplig mark är jämn och hård mark (eller is). Studs erhålles vid ovanstående betingelser även i vissa fall mot vattenytan. Beträffande val av tändrör vid beskjutning av sjömål bör ihågkommas att, ögonblick användes mot pansrade fartyg, vilkas motståndskraft är sådan, att genomslagning icke kan erhållas med tillgängliga pansargranater, halvpansargranater (eller stålgranater med kort fördröjning) och att kort fördröjning användes mot opansrade fartyg. Vid beskjutning av landmål väljes ögonblick, då målet utgöres av materiel, oskyddad trupp m m. kort fördröjning, då målet utgöres av lättare befästningar, byggnader, pansrade fordon m m samt lång fördröjning, då målet utgöres av oskyddad trupp och markbeskaffenheten är sådan, att studs kan påräknas. 4 Quote
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.