Dessa eviga dörrknackare

[Vc_90]

Tyvärr har jag två sådana här dårar på jobbet. Och ja, de är lika dumma i huvudet i "verkligheten".

 

Bara en liten grej, de kallar sig själva för "äkta kristna", fast de i praktiken är så långt ifrån kristendomens värderingar och människosyn man kan komma.

[Vamtiin]

Men då måste jag berätta vad som hände en kamrat för ett tag sedan...

 

Han skulle iväg och spela airsoft, och hade M90 rakt igenom - såg ut som en äkta svensk soldat. KSP 90 Bertil som beväpning. Så han drar på sig det där, hänger på sig vapnet så det hänger OK - och då ringer det på dörren, han är ensam hemma.

"Helvete? Vad ska jag göra nu?!" tänker han, slänger upp KSP:n på ryggen och öppnar dörren, där står en dörrförsäljare.

Försäljaren: Uhm... *tittar konstigt på honom*... Bor du här..?

Kamrat: Ja.

Försäljaren:.. Äger du huset..?

Kamrat: Nej, det gör mina föräldrar.

Försäljaren: Är de inne?

Kamrat: Uhm... Nääe.

Försäljaren: När kommer de hem då?

Kamrat: Vet inte riktigt..

Försäljaren: Okej... Men... Jag kanske kommer tillbaka! *vänder helt om och går snabbt ut från gården*

 

[J.K Nilsson]

Jag ska själv åka på mission nästa måndag i 2 år. Jag kommer säkert knacka en del dörr. Är folk inte intresserade kommer jag inte tvinga på dem saker. Jag kommer behandla de jag möter med respekt och hoppas bli bemött med respekt själv.

Nej det är inte respekt att missionera. Det är att utgå i från att den du möter har en sämre tro än dig själv och du i din självgodhet tar på dig rätten att påtala detta. Att du sedan kan visa respekt när du får ett "försvinn" rättfärdigar inte den initiala respektlösheten.

 

J.K Nilsson

[i1394]

Jag ska själv åka på mission nästa måndag i 2 år. Jag kommer säkert knacka en del dörr. Är folk inte intresserade kommer jag inte tvinga på dem saker. Jag kommer behandla de jag möter med respekt och hoppas bli bemött med respekt själv.

Nej det är inte respekt att missionera. Det är att utgå i från att den du möter har en sämre tro än dig själv och du i din självgodhet tar på dig rätten att påtala detta. Att du sedan kan visa respekt när du får ett "försvinn" rättfärdigar inte den initiala respektlösheten.

 

J.K Nilsson

 

@ J.K Nilsson - kan man säga samma sak till politiker i valtider, FM-folk som missionerar sin åsikt om att lumpen är bra och folk som värvar medlemmar till Amnesty?

Respekt åt båda hållen är ordet! Själv brukar jag säga att när jag lämnar blod räddar jag liv och botar sjuka, och att en långhårig man prakiserade livräddning för 2000 år sen...då slutar deras värvning!

[elisson]

för ett år sen gick jag på stan innan jobbet.. skulle jobba eftermiddagspass. då kommer det fram två personer och ger mig en liten lapp där det stog"VÄRLDEN KOMMER GÅ UNDER!" som stor rubrik. tänkte inte mer på det, men när jag kom till jobbet vinkades jag in på chefens kontor och fick då veta att jag var en av dem som skulle få sparken.

 

Jehovas sprider en farbannelse. lustigt sammanträffande

[Helmersson]

Hehe, det här måste vara en av dom mest roligaste trådarna på detta forum (bortsett från elisson´s inlägg - lider med dig).

 

Varför knackar dessa typer aldrig på min dörr? Här är det bara tv-pejlare och småbarn som säljer kakor och jultidningar...

[903Lew]

Lew bor högst upp i ett hus utan trappor. Jehovas i den här stan verkar vara antingen lata eller feta och har således aldrig brytt sig om att besöka mitt lilla boende. Hemma i Stockholm har det dock i perioder varit svåra mängder dörrknackare, jag tror det har att göra med den utomordentligt väl fungerande hissen.

[lampros]

Angående att få besök av mormoner: kanske inte vad man drömmer om. Men säger man att man är ointresserad så lär deras policy vara att bara backa och ge sig av. "Att inte tränga sig på någon."

 

(Jag är som ni förstår inte mormon. Och dörrknackare gillar jag inte. Dock äger jag ett ex av "Mormons Bok" som jag köpte på Sirius Loppmarknad, intressant läsning ställvis... som en parafras på Bibeln.)

[helgkrigaren]

Efter att ha läst igenom ett par sidor så tycker att jag många här på tråden har en djävligt respektlös inställning till andra människor. Visst kan det vara irriterande med dörrknackare och telefonförsäljare. Men det är ingen ursäkt att bete sig som ett svin. Försök istället att sätta er in i deras perspektiv. En religös dörrknackare gör bara det han/hon tycker är rätt och viktigt. En försäljare gör bara sitt jobb.

[AdamKalleTre]

Lew bor högst upp i ett hus utan trappor. Jehovas i den här stan verkar vara antingen lata eller feta och har således aldrig brytt sig om att besöka mitt lilla boende. Hemma i Stockholm har det dock i perioder varit svåra mängder dörrknackare, jag tror det har att göra med den utomordentligt väl fungerande hissen.

 

 

Lite OT: det ska nog till väldigt engagerade dörrknackare för att ta sig till översta våningen i ett hus utan trappor. Att klättra upp till femte våningen är trots allt ingen barnlek!

 

[Ra145]

Vi har en på jobbet som är jehovas vittne.

Mycket trevlig kille för övrigt.

Har många roliga episoder att berätta från dörrknackningar.

T ex när en snubbe bad honom att dra åt helvete och han svarade tillbaka:"Vad ska jag i ditt kök att göra?"

Snubben såg ut som en fågelholk...var helt oförberedd på det svaret.

Sedan stängde han bara dörren.

För övrigt så har han aldrig försökt snacka om sin tro med mig....undrar varför?

[pajohansson]

Efter att ha läst igenom ett par sidor så tycker att jag många här på tråden har en djävligt respektlös inställning till andra människor. Visst kan det vara irriterande med dörrknackare och telefonförsäljare. Men det är ingen ursäkt att bete sig som ett svin. Försök istället att sätta er in i deras perspektiv. En religös dörrknackare gör bara det han/hon tycker är rätt och viktigt. En försäljare gör bara sitt jobb.

Om mitt jobb är att konstant stå och peta dig på axeln, tycker du fortfarande att det är ok?

Att folk gör sitt jobb betyder inte att de gör rätt, hela deras arbetsuppgift kan vara fel.

 

En självmordsbombare gör också vad han tycker är rätt och viktigt, tänk på det.

[Vargas]

Efter att ha läst igenom ett par sidor så tycker att jag många här på tråden har en djävligt respektlös inställning till andra människor. Visst kan det vara irriterande med dörrknackare och telefonförsäljare. Men det är ingen ursäkt att bete sig som ett svin. Försök istället att sätta er in i deras perspektiv. En religös dörrknackare gör bara det han/hon tycker är rätt och viktigt. En försäljare gör bara sitt jobb.

Om mitt jobb är att konstant stå och peta dig på axeln, tycker du fortfarande att det är ok?

Att folk gör sitt jobb betyder inte att de gör rätt, hela deras arbetsuppgift kan vara fel.

 

En självmordsbombare gör också vad han tycker är rätt och viktigt, tänk på det.

 

Nu tycker jag att du gör en orättvis och skev liknelse. En självmordsbombare har åtminstone vett att upphöra med sitt beteende efter ett tag.

[903Lew]

Lew bor högst upp i ett hus utan trappor. Jehovas i den här stan verkar vara antingen lata eller feta och har således aldrig brytt sig om att besöka mitt lilla boende. Hemma i Stockholm har det dock i perioder varit svåra mängder dörrknackare, jag tror det har att göra med den utomordentligt väl fungerande hissen.

 

 

Lite OT: det ska nog till väldigt engagerade dörrknackare för att ta sig till översta våningen i ett hus utan trappor. Att klättra upp till femte våningen är trots allt ingen barnlek!

 

 

Brittisk byggnadskonst lämnar lite att önska.

 

I min ungdom jobbade jag en sommar som teleförsäljare, ett mycket tungt och dränerande jobb. Dock hade jag full förståelse för att folk blev småsura på mig, vem skulle bli glad om Slitz ringer mitt i middagen/Champions League/ VM-kval? Jag tog det hela som en del av jobbet och blev istället glad när någon var trevlig. När någon telefonförsäljare idag ringer upp önskar jag dem mest en fin dag, försöker de fortfarande pracka på mig något ber jag dem att ligga med en get (det är ohövligt att insistera när jag sagt 'nej').

 

Dörrknackare är i min värld ett annorlunda släkte. De är övertygade om att min religion är skit och att deras är den enda vägen till frälsning. Eftersom de rankar mig som dum i huvudet och oförmögen att söka upp deras 'sanna väg' så tar de sig friheten att missionera i dörröppningen till mitt hus. Detta gör mig sur och förbannad, speciellt om de jävlarna inte kan ta ett enkelt 'nej, jag har min egna Gud' (har hänt). Över huvud taget är aktivt missionerade år 2009 jävligt stökigt, har inte Jesus/Tom Cruise/Oden/Polygamikerna i Utah internet?

 

Förresten, i Texas får man ju skjuta folk som är på ens mark bara för att, har de stora problem med diverse dörrknackning där?

[Status quo]

Efter att ha läst igenom ett par sidor så tycker att jag många här på tråden har en djävligt respektlös inställning till andra människor. Visst kan det vara irriterande med dörrknackare och telefonförsäljare. Men det är ingen ursäkt att bete sig som ett svin. Försök istället att sätta er in i deras perspektiv. En religös dörrknackare gör bara det han/hon tycker är rätt och viktigt. En försäljare gör bara sitt jobb.

 

 

1. Du behöver inte jobba som försäljare och gör du det kan du ju förstå att folk inte blir glada på dig. Jag tror inte heller att kronofogden känner sig så uppskattad i sitt jobb, men det är knappast någon som tvingat honom/henne att jobba som det.

Dessutom, vill jag ha något, finner jag själv en försäljare, och köper bästa vara utefter pris och kvalitet. En försäljares uppgift är att hitta mig och övertyga mig att jag vill ha deras produkt. Dessutom sker telefonförsäljning på sådant sätt att man inte ska kunna tacka nej: "Hej jag ringer från ett underklädesföretag och vi tänkte erbjuda dig ett par gratiskalsonger och nu undrar jag vad du har för storlek". De frågar inte ens om jag vill ha skiten eller om jag är villig att betala frakten och den fortsatta premunerationsavgiften. Något som jag tycker är svinigt beteende.

 

2. En Religös person som SÖKER upp mig för att sprida sitt budskap är ute och cyklar. Om jag vill ansluta mig till deras religion så kommer jag kontakta dom. Att dessutom ge sig på personer som är minderåriga för att övertyga dessa om att deras väg är rätt att gå borde i min mening vara olagligt. Detta har hänt vid två tillfällen i min familj. Jag när jag var 14 och min syster när hon var 12. det är så jävla IG att det finns inte.

[helgkrigaren]

Efter att ha läst igenom ett par sidor så tycker att jag många här på tråden har en djävligt respektlös inställning till andra människor. Visst kan det vara irriterande med dörrknackare och telefonförsäljare. Men det är ingen ursäkt att bete sig som ett svin. Försök istället att sätta er in i deras perspektiv. En religös dörrknackare gör bara det han/hon tycker är rätt och viktigt. En försäljare gör bara sitt jobb.

 

 

1. Du behöver inte jobba som försäljare och gör du det kan du ju förstå att folk inte blir glada på dig. Jag tror inte heller att kronofogden känner sig så uppskattad i sitt jobb, men det är knappast någon som tvingat honom/henne att jobba som det.

Dessutom, vill jag ha något, finner jag själv en försäljare, och köper bästa vara utefter pris och kvalitet. En försäljares uppgift är att hitta mig och övertyga mig att jag vill ha deras produkt. Dessutom sker telefonförsäljning på sådant sätt att man inte ska kunna tacka nej: "Hej jag ringer från ett underklädesföretag och vi tänkte erbjuda dig ett par gratiskalsonger och nu undrar jag vad du har för storlek". De frågar inte ens om jag vill ha skiten eller om jag är villig att betala frakten och den fortsatta premunerationsavgiften. Något som jag tycker är svinigt beteende.

 

2. En Religös person som SÖKER upp mig för att sprida sitt budskap är ute och cyklar. Om jag vill ansluta mig till deras religion så kommer jag kontakta dom. Att dessutom ge sig på personer som är minderåriga för att övertyga dessa om att deras väg är rätt att gå borde i min mening vara olagligt. Detta har hänt vid två tillfällen i min familj. Jag när jag var 14 och min syster när hon var 12. det är så jävla IG att det finns inte.

 

 

Så du är hellre arbetslös och lever på socialbidrag än att jobba som telefonförsäljare? Tror du det är någon slump att det mest bara är ungdommar som jobbar där? Tänk dig själv att behöva gå till arbetet varje dag och behöva utstå en massa trakasserier och rena hot. Stressigt lär det vara också. Det tror fan att dessa firmor har en hög personalomsättning, för det är få som vill jobba där igentligen. När det gäller religösa personer (som Jehovas vittnen) så är de ofta ditkommenderade av försammlingen. Ett vittne MÅSTE "gå i tjänsten" (knacka dörr), annars kan den personen i värsta fall bli utesluten. Försök se dom som offer istället för någon sorts ondskans hantlangare. Men så länge vi lever i en marknad så kommer företag och organisationer marknadsföra sig. Det vi kan göra är att reglera detta. Men att förbjuda all form av reklam är inte vare sig möjligt eller önskvärt.

[903Lew]

På samma sätt som alldeles för blyga människor inte bör söka sig till porren bör inte människor med ömma känslor söka sig till försäljaryrket. Teleförsäljare kan vara mycket ekonomiskt gångbart (om man är bra) eller helt enkelt ett bra extrajobb en sommar för att finansiera svårartat avancerade studier i Bacchi väg. Vissa försörjer sig heltid på yrket och även om det inte är helt kul att utstå spott och spe kan jag tänka mig att liknande behandling även möter Polis, fogden och andra människor som står långt ner på statustrappan.

 

Att dock jämställa telefonförsäljare (legitimt yrke) med religiösa dörrknackare (holier-than-thou-folk) som stör ens hemfrid och ser dig som en idiot är fel. Att försöka sälja någon en prenumeration på Bamse är inte en invasion av någons privata svär, att försöka få någon att börja vörda Tom Cruise är just det.

[lampros]

Religiösa dörrknackare är verkligen ett gissel.

 

Även för mig. Som är åt det privatreligiösa hållet.

 

Och just där ligger problemet! För kommer Jehovas eller Mormoner och jag försöker vara bussig och säga att jag förstår det här med Gud och Jesus, då kommer de i nästa sekund att slå ner på mig och säga att jag tillber dem på fel sätt, endast deras sätt är det rätta.

 

Så är det. Jag är inte paranoid i detta.

 

Ger man dem lillfingret tar de hela handen.

 

Så även om man sympatiserar med kristna som går runt och sprider budskapet, så kan man inte släppa Jehovas innanför dörren.

 

Jag är för tolerans, jag gillar andra religioner av vad slag det vara må, jag är öppen för idéutbyte. Men religiösa fanatiker som knackar på måste avvisas. Vänligen men bestämt.

 

Det finns bättre sätt att missionera än att knacka dörr. Dörrknackningen har ju i huvudsak en INRE funktion, den är till för att stärka leden. Kadrerna må gå runt och knacka dörr till klent resultat (få värvningar, få sålda ex av Vakttornet Vakna) - men då får de av höga vederbörande höra: "Se så hårt det är, se så alla är emot oss - men vi är de enda som har sanningen, vi ska segra i slutändan!"

 

Dvs vad som än händer är bra. Får man värvningar är det bra, men får man inga är det också bra. Snacka om "Tomgångsmessias"...

[Frykis]

Jag bode och pluggade ett tag i Jämshög utanför Olofström i Blekinge, Olofström är väldigt JH tätt. Iallafall är de väldigt aktiva, för de knackade på dörren minst 1 gång i månaden, och oftast fler.

 

Hur som, skolprästen på Jämshögsfolkhögskola berättade att han en dag på väg till jobbet öppnade dörren nästan i ansiktet på den vanliga JH herren som brukade komma. När herren ser prästkragen ler små surt och fråga om frun i huset möjligen är hemma. Magnus som prästen heter säger glatt: Ja då och vänder sig in i huset och ropar på sin fru. Hon kommer, även hon i klädd för att gå till jobbet. När herren ser detta ler han, önskar dem en bra dag och går. Även frugan är präst.

[Status quo]

Så du är hellre arbetslös och lever på socialbidrag än att jobba som telefonförsäljare? Tror du det är någon slump att det mest bara är ungdommar som jobbar där? Tänk dig själv att behöva gå till arbetet varje dag och behöva utstå en massa trakasserier och rena hot. Stressigt lär det vara också. Det tror fan att dessa firmor har en hög personalomsättning, för det är få som vill jobba där igentligen. När det gäller religösa personer (som Jehovas vittnen) så är de ofta ditkommenderade av försammlingen. Ett vittne MÅSTE "gå i tjänsten" (knacka dörr), annars kan den personen i värsta fall bli utesluten. Försök se dom som offer istället för någon sorts ondskans hantlangare. Men så länge vi lever i en marknad så kommer företag och organisationer marknadsföra sig. Det vi kan göra är att reglera detta. Men att förbjuda all form av reklam är inte vare sig möjligt eller önskvärt.

 

 

Nej men jag skulle inte vilja jobba som YOFF om jag tyckte illa om att vara utomhus, jag skulle heller inte jobba som ambulanssjukvårdare om jag mådde illa av blod. Trakasserier är vad jag anser telefonförsäljning vara, så varför ska jag behöva utstå det för att den personen som ringer upp mig inte ska behöva utstå det? Förövrigt är jag med i NIX så jag har löst problemet på ett smidigare sätt, men jag minns ändå hur vissa dagar kunde vara då det ringde 4-5 samtal från olika som ville pracka på mig allt möjligt.

 

Att man "måste" gå och knacka dörr som Jehovas borde ju isf bara ge dess utövare en anledning att tänka lite på om de verkligen valt rätt tro, och om det isf inte bara är någon ploj för att kontrollera om man är värdig. Och utför man något man "måste" som man egentligen inte måste, och inte tycker om det, har man ett alternativ, och så länge de väljer fel alternativ, dvs komma och knacka på min dörr, så har de förverkat sin rätt till ett trevligt bemötande. Dock så har jag allt som oftast vänligen avvisat dessa, men ibland kokar det extra i blodet.

[Laqez]

JV är inte så avskydda av mig. Inte Mormor, förlåt, Mormoner heller...

 

Som varande en liten bibeltok så grottar jag gärna ned mig i analyser av texter och deras tillkomst och avsedda "publik", mm. Detta har gjort mig till en religiös variant av Möparna. (RÖP?!?) Detta får till följd att när jag öppnar dörren och ser JV eller motsv. så tänker jag inte "Ack, ve!" utan "LUNCH!"

 

Således har jag under min ungdom i min första lägenhet släppt in JV och serverat kaffe + kakor och med glatt hjärta lyssnat på deras åsikter. Efter att ha plöjt igenom allt material de ville skiljas från, kontrollerat mot Den Heliga Skrift, mm. och bunkrat upp med (enligt mig) väl underbyggda invändningar så avtalade jag ett nytt möte. När de inte riktigt kunde bemöta mina invändningar så avvek de (obs. jag var extremt artig!). Härvid flög F*n i mig och jag placerade listan med invändningar och Bibelreferenser mm. i benfickan och haffade dessa medelålders JV på stan och försökte vänligt fortsätta samtalet. Efter en tid bytte de sida när vi möttes på vägen... Eftersom Laqez inte är som andra så gick jag då hem till dem och ringde på. "Hej, ni är Jehovas Vittnen. Vill ni diskutera er tro?". De såg såpass obekväma ut att jag lät dem vara sedan den dagen.

 

Behöver nog hjälp...

 

/L

[helgkrigaren]

Så du är hellre arbetslös och lever på socialbidrag än att jobba som telefonförsäljare? Tror du det är någon slump att det mest bara är ungdommar som jobbar där? Tänk dig själv att behöva gå till arbetet varje dag och behöva utstå en massa trakasserier och rena hot. Stressigt lär det vara också. Det tror fan att dessa firmor har en hög personalomsättning, för det är få som vill jobba där igentligen. När det gäller religösa personer (som Jehovas vittnen) så är de ofta ditkommenderade av försammlingen. Ett vittne MÅSTE "gå i tjänsten" (knacka dörr), annars kan den personen i värsta fall bli utesluten. Försök se dom som offer istället för någon sorts ondskans hantlangare. Men så länge vi lever i en marknad så kommer företag och organisationer marknadsföra sig. Det vi kan göra är att reglera detta. Men att förbjuda all form av reklam är inte vare sig möjligt eller önskvärt.

 

 

Nej men jag skulle inte vilja jobba som YOFF om jag tyckte illa om att vara utomhus, jag skulle heller inte jobba som ambulanssjukvårdare om jag mådde illa av blod. Trakasserier är vad jag anser telefonförsäljning vara, så varför ska jag behöva utstå det för att den personen som ringer upp mig inte ska behöva utstå det? Förövrigt är jag med i NIX så jag har löst problemet på ett smidigare sätt, men jag minns ändå hur vissa dagar kunde vara då det ringde 4-5 samtal från olika som ville pracka på mig allt möjligt.

 

Att man "måste" gå och knacka dörr som Jehovas borde ju isf bara ge dess utövare en anledning att tänka lite på om de verkligen valt rätt tro, och om det isf inte bara är någon ploj för att kontrollera om man är värdig. Och utför man något man "måste" som man egentligen inte måste, och inte tycker om det, har man ett alternativ, och så länge de väljer fel alternativ, dvs komma och knacka på min dörr, så har de förverkat sin rätt till ett trevligt bemötande. Dock så har jag allt som oftast vänligen avvisat dessa, men ibland kokar det extra i blodet.

 

Jag passar på att svara lite sent här.

Tänk om livet vore så enkelt att man kunde välja bort alla arbeten som inte faller en i smaken. Så är det dock inte riktigt för alla i verkligheten. Låt oss säga att du 20 år och har varit arbetslös ända sedan gymnasiet. Du får nu ett jobberbjudande från en telefonförsäljarfirma. Om du inte tar det erbjudandet så misster du ersättningen från arbetsförmedlingen (vad nu det skulle vara?) och får söka dig till soc. Vad hade du gjort i den här situationen? Hade du hellre gått arbetslös utan ersättning? Eller hade du svalt stoltheten och tagit det arbetet?

När det gäller religösa diton så är det inte många människor som aktivt väljer sin tro. De flesta ärver den från sina föräldrar. Det går sällan övertyga religösa människor med logiska/rationella argument eftersom deras tro bygger på ett känslomässigt plan samt lite hjärntvätt. Därför kan det vara väldigt svårt för dessa människor att överge sin relgion och den religösa organisation. Fråga vilken f.d sektmedlem som helst.

Däremot håller jag med om att telefonförsäljare och religösa dörrknackare kan vara jävligt störande. Men det är din människosyn jag inte riktigt tycker om.

 

JV är inte så avskydda av mig. Inte Mormor, förlåt, Mormoner heller...

 

Som varande en liten bibeltok så grottar jag gärna ned mig i analyser av texter och deras tillkomst och avsedda "publik", mm. Detta har gjort mig till en religiös variant av Möparna. (RÖP?!?) Detta får till följd att när jag öppnar dörren och ser JV eller motsv. så tänker jag inte "Ack, ve!" utan "LUNCH!"

 

Således har jag under min ungdom i min första lägenhet släppt in JV och serverat kaffe + kakor och med glatt hjärta lyssnat på deras åsikter. Efter att ha plöjt igenom allt material de ville skiljas från, kontrollerat mot Den Heliga Skrift, mm. och bunkrat upp med (enligt mig) väl underbyggda invändningar så avtalade jag ett nytt möte. När de inte riktigt kunde bemöta mina invändningar så avvek de (obs. jag var extremt artig!). Härvid flög F*n i mig och jag placerade listan med invändningar och Bibelreferenser mm. i benfickan och haffade dessa medelålders JV på stan och försökte vänligt fortsätta samtalet. Efter en tid bytte de sida när vi möttes på vägen... Eftersom Laqez inte är som andra så gick jag då hem till dem och ringde på. "Hej, ni är Jehovas Vittnen. Vill ni diskutera er tro?". De såg såpass obekväma ut att jag lät dem vara sedan den dagen.

 

Behöver nog hjälp...

 

/L

 

 

Om du vill slippa Jehovas vittnen så säg att du är en avfälling så skyr de dig som pesten. JV får inte umgås med avfällingar nämligen.

[Apone]

listan med invändningar och Bibelreferenser mm.

DEN skulle jag gärna vilja se!

[Laqez]

listan med invändningar och Bibelreferenser mm.

DEN skulle jag gärna vilja se!

 

Har den inte kvar, dessvärre. Dessutom är det riskabelt att ge sig in i en diskussion med en missionär utan att ha bra på fötterna, jfr med att komma hit med en lista standardargument om varför FM bör läggas ned. Hur länge skulle en sådan besökare "överleva"?

 

Själv uppskattar jag senap till när jag slukar ateister.

 

/L

[SG OLSSON]

Sist Hänvisade jag till att religion inte är förenligt med varken mao eller Lenin och jag därmed inte kunde hantera deras önskemål under den gällande femårsplanen

[Laqez]

Kom på en sak som en bekant råkade ut för.

 

Den bekante satt på uppfarten och mekade med gräsklipparen. JV infann sig och frågade om de fick berätta lite om sin syn på saker. Den bekante svarade att visst fick de det om de inte misstyckte att han fortsatte meka med gräsmördaren. Detta hade de inget emot.

 

Samtal vidtog.

 

Den bekantes far som har ett mäktigt horn i sidan till troende i allmänhet och missionärer i synnerhet fick syn på dessa mörksens hantlangare som försökte förleda hans säd och avkomma varför han raskt placerade sig framför dessa orosmoment och förklarade med hög stämma: "Hörni! I det här landet har vi religionsfrihet! Det betyder att vi inte vill ha sådana som er här!!"

 

Mycket förvirrade missionärer avlägsnade sig från tomten.

 

/L

[Rara Avis]

Aaah dessa missionärer... en ständig källa till nöje och irritation.

 

Detta skedde för några år sedan. Undertecknad var nyseparerad sedan några dagar tillbaka, prylseparerandet var klart, det stora flyttlasset hade gått, den en-namnade namnskylten skruvats upp på dörren och i trapphuset och jag dansade runt i min halvtomma lägenhet och tyckte att friheten var fantastisk när *pling plong* det ringer på dörren. Samtalet gick till ungefär som följer:

- Heeej, vi kommer från Rikets Sal och vi undrar om du skulle vara intresserad av en liten pratstund om livet? undrar två försiktigt leende, kostymklädda unga herrar.

 

Stopp! Paus! Dra i handbromsen!

1. Skulle jag som ensamstående, ung och förmodat försvarslös kvinna vara särskilt smart om jag släppte in två män? Nej.

2. Borde man inte tycka att det inte är en smula misstänkt att det var första och enda gången de ringde på när man precis fått ett namn mindre på namnskylten? Jo!

 

- Mjae, nej inte egen..

- Menar du att du inte vill nå inre frid och innerlig glädje?

- Det handlar kanske inte om det i just mitt fall...

- Vad handlar det om, alla vill väl vara lyckliga?

- Men jag skulle aldrig kunna byta kyrka. Min familj skulle förkasta mig för gott. Ja, ni har säkert hört talas om hur sådant fungerar...

Deras leenden bleknar.

- Får vi i alla fall lämna en liten skrift åt dig att läsa?

- Det får ni väl men det vore slöseri eftersom jag inte kommer läsa den.

- Ja tack ändå.

- Tack, tack. Ni kanske kan prova på grannen här intill, hon är mer inne på det här med frikyrklighet. föreslår jag och stänger dörren. Jag hör genom dörren att de går raka vägen ut och har aldrig setts till igen.

[Pluton24]

*BUMP*

 

Kom en som stoppade min kompis på gatan.

 

J=Jehovas

K=Kompis

 

J: Hej vi undrar om du vet vad Jehovas vittne är?

K: Ja visst men....

J: Då ska vi visa dig lite grejor. *drar fram en bok och bläddrar mellan olika bilder och berättar om olika grejor och sådan

J: Han kommer bestraffa alla som gjort ont här i världen. Och när dagen kommer får vi följa med (och bestraffa eller??? )

K: Jaha

J: Och nu är det ännu enklare att ha Jehovas vitten med dig på arbetsplatsen (vad detta har med saken att göra?)

K: Jag tror inte att...

J: Jo men visst är du intresserad. Vad jobbar du med??

K: Jag är präst i Svenska Kyrkan (vilket är sant)

 

Jehovas vittne går då bara iväg. Säger inte hej då eller något utan vänder på klacken och går. Min kompis misstänkte att det inte var Jehovas vittne som attackerade honom utan någon som försökte efterlikna dom.

[speculatores]

När de gäller telefonförsäljare så beror mitt bemötande på hur artiga de är. Ju mer pådrivande de är ju oartigare är jag. de flesta respekterar argumentet att man har haft problem tidigare och är där med ovilig att beställa något på telefon.