Jump to content

Finskt p-skott ???


Grenadjär

Recommended Posts

  • Replies 129
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Visst har dom gjort det, men det betyder inte att Light Anti-tank Weapon inte används. Norrbaggarna har den där pansarpjäsen, amerikanska rangers använder den tydligen fortfarande och jag kan tänka mig att flera internationella förband använder den då den är lättare än AT4/M136/Pskott 86 för olika göromål som inte är allt för bepansrade.

Edited by Sg Toll
Link to comment
Share on other sites

http://www.mil.fi/maavoimat/kalustoesittely/00046_sv.dsp

 

På den sidan nånstans i mitten står det lite om Lätta Pansarskottet(KES, Kevyt kErtaSinko).

Används av de flesta vapenslag som närpansarvärn och för att öka eldkraften inom gruppen. 2 skyttar per grupp eller nåt motsvarande tror jag att är ganska standard.

Link to comment
Share on other sites

Det är en M 72 LAW - jänkarnas raketgevär modell 1960-någonting.

 

http://www.fas.org/man/dod-101/sys/land/m72.htm

visst använde vi det där vapnet i Sverige en gång i tiden ? för jag tycker att det påminner väldigt mycket om gamla Pansarskott m68 :)

Nej.

Pskott m/68 skiljer sig utseendemässigt främst genom att det inte är utdragbart samt att det är lätt koniskt i bakkant (utblåset).

Flera kort på pskott m/68 finns här:pskott m/68

 

EDIT:ändring. efter att ha läst igenom hela tråden jag länkade till så ser jag att det finns kort på pskott m/68 som inte är halvdana utan bra.

Edited by Axial
Link to comment
Share on other sites

Pansarskottet på hans rygg är en 66 Kes 88. Jag har för mig att det är en M72A5 LAW. Det finns även en tidigare modell av M72 LAW i finsk tjänst heter 66 Kes 75. Man ser enklast skillnad på 66 Kes 88 och 66 Kes 75 genom det svarta locket i rörändan som finns på 66 Kes 88, men som inte finns på 66 Kes 75.

Link to comment
Share on other sites

Används av de flesta vapenslag som närpansarvärn och för att öka eldkraften inom gruppen. 2 skyttar per grupp eller nåt motsvarande tror jag att är ganska standard.

Det stämmer. Andra stridsparet i en normal sju man stark skyttegrupp är pansarvärnspar, och är utrustade med 66 Kes 88 eller 66 Kes 75. Vanligtvis så bär de två stycken per man.

Link to comment
Share on other sites

Vad används den till?

Om du åsyftar 66 Kes 88 och 66 Kes 75, så används de främst som lätta pansarvärnsvapen men även som allmäna förstärkningsvapen. De fungerar utmärkt för att exempelvis slå ut ryska pansarbilar och andra lättare pansrade fordon. Däremot så är de inte så roliga att använda mot tungt bepansrade stridsfordon i fronten eller mot moderna stridsvagnar, men det har man å andra sidan 112 RsKes APILAS och pansarvärnsrobotar till. En sak att tänka på när man jämför 66 Kes 88 och 66 Kes 75 verkan med Pskott 86 verkan, är att både 66 Kes 88 och 66 Kes 75 är mycket lättare vapen än Pskott 86.

Link to comment
Share on other sites

Å andra sidan är den vanligaste erfarenheten från Krig att det är verkan som är avgörande inte hur behagligt det är att bära omkring på vapnet.

Du kan bära två stycken 66 Kes 88 istället för ett Pskott 86. Om då verkan från 66 Kes 88 är tillräckligt bra för de mål du har i åtanke, så kan du med dem slå ut dubbelt så många mål som med Pskott 86. Om inte vikten spelade någon roll, så skulle förmodligen Pskott 86 ha en grövre kaliber än vad det har. 112 RsKes APILAS har ju exempelvis en kaliber på 112 mm, vilket har en direkt positiv inverkan på dess RSV jämfört med Pskott 86. Å andra sidan så är APILAS betydligt tyngre och osmidigare än både 66 Kes 88 och Pskott 86. Om inte vikten spelade någon roll, så skulle förmodligen inte heller svenska försvaret bytt handeldvapenkaliber från 7,62 NATO till 5,56 NATO, då den förstnämnda har avsevärt bättre räckvidd och verkan än den senare. Soldater är bara människor, och någonstans måste man kompromissa när man börjar lasta materiel på dem. I följande presentation framgår att SOCOM är intresserade av både nya varianter av M72 LAW och AT-4, just därför att de har olika fördelar respektive nackdelar.

 

SOCOM Shoulder Fired Munitions

Gary Pacella, ARDEC

NDIA International Armaments Technology Symposium & Exhibition

June 14 - 16, 2004

 

http://www.dtic.mil/ndia/2004armaments/Day...d_Munitions.pdf

Link to comment
Share on other sites

Javisst 66:an kan vara bra för specifika förband men för ett generellt arméförband i brigadorganisation är 86:an överlägsen. Den klarar visserligen inte stridsvagn i front men klarar i sida äldre 66:an hade ju rykten om att inte klara en M113:a i sida.

Steget över 86:an skulle ju vara frontpenetration men det blir som sagt fruktansvärt tungt och knappast lämpat för rörlig strid.

Link to comment
Share on other sites

Javisst 66:an kan vara bra för specifika förband men för ett generellt arméförband i brigadorganisation är 86:an överlägsen.

Jag instämmer och skulle hellre bära ett eller två Pskott 86 än två 66 Kes 88. En vanligt förekommande kombination i finska försvaret är annars en 112 RsKes APILAS, en 66 Kes 88 och en Telamiina 65 77 (bandmina) per dedikerad pansarvärnare. Jägarbataljonernas pansarvärnsplutoner hade på min tid plutonsstabd samt fyra grupper om sex man vardera med just den beväpningen. Som pansarvärnare så är minorna i mina ögon extremt viktiga, då skott mot stillastående fordon är så extremt mycket enklare än skott mot rörliga fordon. Vi hade även tillgång till Pohjamiina 87 94 (bottenmina), som är avsedd för att med RSV penetrera botten i strv och strf. En kombination av Pskott 86 och SPIKE SR eller MBT LAW (NLAW) vore rätt så intressant i mina ögon. Jag skulle helt klart vilja ha ett rödpunktsikte eller liknande, samt bra förmåga att skjuta i mörker i form av laserpek eller ljusförstärkare, till Pskott 86:orna.

 

Den klarar visserligen inte stridsvagn i front men klarar i sida äldre 66:an hade ju rykten om att inte klara en M113:a i sida. Steget över 86:an skulle ju vara frontpenetration men det blir som sagt fruktansvärt tungt och knappast lämpat för rörlig strid.

 

Jag undrar hur bra Pskott 86 i praktiken fungerar mot moderna strf i front och moderna strv i sida? Jag tänker då på de verkliga halvsunkiga träffar som stressade soldater oftast får till, och inte de perfekta träffar som vapentillverkare brukar få till i sin propaganda.

Link to comment
Share on other sites

Jag undrar hur bra Pskott 86 i praktiken fungerar mot moderna strf i front och moderna strv i sida? Jag tänker då på de verkliga halvsunkiga träffar som stressade soldater oftast får till, och inte de perfekta träffar som vapentillverkare brukar få till i sin propaganda.

Jo - det tål att funderas på.

 

Dock påstår ju Bofors att man har 300+ mm i penetration på 86:an...så även en ganska sunkig träff borde ge resultat i stridsfordon, oavsett attityd. MTLB har väl typ 20mm pansar - BMP 3 har vaddå? 50-100 mm i front?

 

Att som soldat alltid ha en mina med som reglementerad utrustning är fan ingen dum idé... Har ni dom i ryggsäcken eller är det "i handen bär" som gäller?

Link to comment
Share on other sites

Att som soldat alltid ha en mina med som reglementerad utrustning är fan ingen dum idé... Har ni dom i ryggsäcken eller är det "i handen bär" som gäller?

På bröstet på stridsbälte m/85 så finns det två stycken hållare för rökhandgranater. På samma ställe finns även två metallkrokar (en på vardera "hängslet") avsedda för att bära bandminor. Det fungerar acceptabelt att hänga en bandmina i vardera kroken och väl att hänga en bandmina i båda krokarna. I det senare fallet så bärs (den enda) bandminan centrerad på bröstet och övre delen av magen. Tanken är att man ska ha händerna fria för att på så vis snabbt kunna öppna eld med sitt stormgevär.

Link to comment
Share on other sites

Har du någon bild på bandminan?

Mått och viktuppgifter?

Telamiina 65 77 (Bandmina 65 77)

 

Totalvikt: 10 kg

Mindel: 9,5 kg TNT

Detonator: 60 g Hexatol

Utlösningsmekanism: Trycktändning 77

Utlösningskraft: 1500 - 3000 N

 

Minan består av följande delar:

 

1. Gängad plugg.

2. Trycktändning.

3. Detonator.

4. Tryckplatta.

5. Mindel.

 

Bild:

 

http://www.mil.fi/maavoimat/joukot/porpr/tela.jpg

 

Den stora klumpen är mindelen. Den stora inre cirkeln är tryckplattan. I mitten på tryckplattan så ser man den gängade pluggen. Trycktändningen passar in i ett hål i toppen av detonatorn. Detonatorn med trycktändningen passar sedan in i ett hål i tryckplattan/mindelen under den gängade pluggen. Detonation sker genom att den gängade pluggen krossas och trycktändningen aktiveras genom ett tryck nedåt.

 

Övningsminorna är gula.

 

Edit:

 

Källa för texten:

 

Varusmiehen käsikirja

1994

Edited by A2Keltainen
Link to comment
Share on other sites

Någon bild på stridsbältet?

Stridsbälte m/85:

 

http://www.mil.fi/laitokset/talv/equipment1_en.dsp

 

De tidigare nämnda krokarna syns inte tydligt på bilden, men på det högra bältet så sitter de strax under rökhandgranathållarna som syns strax ovanför midjelåset. De två L-formade krokarna som syns tydligt i toppen på den vänstra bilden, är två andra krokar som är avsedda för att hålla fast stormgeväret vid stridsbältet när man har det hängandes vid sidan.

 

Tillhörande persedelpåse:

 

http://www.mil.fi/laitokset/talv/equipment3_en.dsp

 

Tillhörande ryggsäck:

 

http://www.mil.fi/laitokset/talv/equipment2_en.dsp

 

Om du vill veta mer, så prova att söka här på SoldF med mig som angiven skribent och med;

 

stridsbälte m/85

 

som söksträng.

Link to comment
Share on other sites

Låter inte så bekvämt att springa runt med två såna på bröstet. ;)

Två stycken är verkligen ingen höjdare varken vad gäller vikt eller allmän otymplighet, men en fungerar utmärkt.

 

Kallas dom bandmina för att dom slår mot bandet på stridsfordon?

 

Ja, de är konstruerade för att klippa av bandet på både strf och strv. Jag vill se det band som inte går sönder av att få 9,5 kg TNT sprängt direkt under sig. Det är ju dessutom inget som hindrar en från att lägga flera bandminor på varandra eller lägga ett standard 20 kg:s TNT-block direkt under en bandmina.

Link to comment
Share on other sites

Det är ju dessutom inget som hindrar en från att lägga flera bandminor på varandra eller lägga ett standard 20 kg:s TNT-block direkt under en bandmina.

Vilket väl kallas "extra laddning" om jag inte minns helt fel. Effekten efter en bandmina och en dylik är iaf smått imponerande.

Angående bärande av bandminor har jag också sett dem fastspända mot ryggen på stridsbältet, även med tillhörande persedelpåse.

Med nya stridsbältet(kustjk-varianten) har man betydligt mindre möjligheter att bära med sig bandminor samt granater(81mm) vilket resulterat i att iaf lätta grk-plutonerna använt båda stridsbältena tillsammans(dock den nya utan flytmaterialet).

Link to comment
Share on other sites

Som pansarvärnare så är minorna i mina ögon extremt viktiga, då skott mot stillastående fordon är så extremt mycket enklare än skott mot rörliga fordon.

Eftersom KA inte hadde p-skott då jag gjorde lumpen fick vi öva lite på det här med minkrig. En grupp kunde ha upp till 10-12 minor.

 

Vi satte ihop dem med remmar så att en hängde på magen och en på ryggen. Tändarna i fickan. Vi använde även minspröt på sommaren då det antogs att en BMP:a eller Mt-Lb var känslig även för detonationer under vagnen.

 

Stridssättet skulle användas vid fördröjningsstrid och vid fi motanfall.

Link to comment
Share on other sites

det antogs att en BMP:a eller Mt-Lb var känslig även för detonationer under vagnen.

:D Det kan vi nog UTGÅ ifrån!! :D

 

(jag har åkt som skytt i Pbv 401 och känt stenar glida längs bottenpansaret när man kör i stenig terräng. Kändes ungefär som att få fotmassage)

Link to comment
Share on other sites

Nu talat vi inte illa om Pbv401 här va B)

 

Den är totalt okänslig för allt ju

 

Seriöst så tror jag inte något fordon kör vidare om en strvmina smäller rakt under vagnen. Någon form av effekt får man. Frågan är bara hur mkt.

 

Sen är det ingen brist på minor heller, har man tid så lägger man en "dubbelmacka" varvid den fientliga vagnen nog slår en volt.

 

Fj Fjun, Farb:are

Link to comment
Share on other sites

Seriöst så tror jag inte något fordon kör vidare om en strvmina smäller rakt under vagnen. Någon form av effekt får man. Frågan är bara hur mkt.

Instämmer. Det finns strv-minor som inte använder sig av RSV och som inte väger mer än cirka 5 kg. Jag undrar hur stor verkan en sådan har vid detonation rakt under strv mot de strv som har bäst pansar i golvet? Om jag satt i en strv, så skulle jag för övrigt hellre se att en Telamiina 65 77 utlöstes under mig, än att en Pohjamiina 87 94 utlöstes under mig. Eller för att uttrycka sig i termer av svensk fältarbetsmateriel; om jag satt i en strv, så skulle jag hellre se att en Stridsvagnsmina 5 utlöstes under mig, än att en Stridsvagnsmina 6 utlöstes under mig. Alla lär suga hårt, men Pohjamiina 87 94/Stridsvagnsmina 6 lär suga hårdast. För de ej insatta, så är det senare ungefär som att få en träff av ett pansarskott rakt uppåt i golvet.

Link to comment
Share on other sites

För de ej insatta, så är det senare ungefär som att få en träff av ett pansarskott rakt uppåt i golvet.

Nu vet jag inte exakt vad man kan jämföra strvmin 6 verkan med men man brukar ju säga att diametern är avgörande för en RSV-laddnings verkan.

 

Alltså är det snarare d<84 mm vs. gud-vet-hur-stor...

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...