RSS-Bot

I måndags blev det svenska skyttekompaniet beskjutna med finkalibrig eld, inga svenskar soldater skadades. Senaste i juli hamnade det svenska skyttekompaniet i strid i samma operationsområde, cirka 8 mil från Gao. Kompaniet är nu tillbaka på camp Estelle i Gao. – Detta visar återigen att Malistyrkan löser sin uppgift att störa terrornätverken i östra Mali och skydda civilbefolkningen. Våra operationer genomförs i områden där våldsbejakande extremister har stor kontroll och det är just där vi behövs som mest. Rätt beslut togs och jag är stolt över agerandet från både soldater och officerare, kårandan och vi som förband har stärkts, säger kontingentschef Christofer Lennings. Det svenska bidraget ingår i den multinationella snabbinsatsstyrkan MINUSMA Mobile Task Force. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2022/10/soldat.jpg Läsa hela inlägget här >>

I måndags blev det svenska skyttekompaniet, som ingår i den multinationella snabbinsatsstyrkan MINUSMA Mobile Task Force, beskjutna med finkalibrig eld. Inga svenskar soldater skadades.Skyttekompaniet är nu tillbaka på camp Estelle i Gao. Senaste i juli hamnade det i strid i samma område. – Detta visar återigen att Malistyrkan löser sin uppgift att störa terrornätverken i östra Mali och skydda civilbefolkningen. Våra operationer genomförs i områden där våldsbejakande extremister har stor kontroll och det är just där vi behövs som mest. Rätt beslut togs och jag är stolt över agerandet från både soldater och officerare, kårandan och vi som förband har stärkts, säger kontingentschef Christofer Lennings. Det svenska bidraget ingår i den multinationella snabbinsatsstyrkan MINUSMA Mobile Task Force. Läs hela inlägget här >>

Det amerikanska hangarfartyget USS George H.W. Bush i Adriatiska havet underställs Nato. Stridsflyg lyfter mot den europeiska kontinenten för att understödja Natos stridsgrupper på marken. Detta är förutsättningarna för Natos återkommande Neptune Strike, som syftar till att försäkra allierade om stöd, avskräcka motståndare från angrepp och försvara alliansen. Och den här gången väntade svenska jägarsoldater i terrängen och svenska Gripenplan i luften.Svenska jägarsoldater ur K 3 i Karlsborg fick under måndagen chansen att öva på att leda in Natos stridsflyg över polskt territorium. Från positioner på marken pekade soldaterna ut mål som Natoledda flygstridskrafter sedan bekämpade. – Varje gång vi övar med Nato på det här sättet ökar vi vår förmåga att verka tillsammans. Vi har redan i dag en mycket hög grad av interoperabilitet med Nato. Som medlemmar kommer vi vara en netto-bidragsgivare till alliansens avskräckning från dag ett, säger generallöjtnant Michael Claesson, Försvarsmaktens insatschef. Ur Natos synpunkt är Neptune Strike en så kallad ”vigilance activity” och syftet är att försäkra allierade länder om stöd, avskräcka en motståndare från angrepp och öva på att försvara alliansen. Neptune Strike är en naturlig del av Natos militära koncept DDA: ”Deter and Defend” (avskräcka och försvara) som vägleder alliansens styrkegrupperingar i Europa. – Vad man gör här, är att överföra befälet över en amerikansk hangarfartygsstyrka till Nato för att koordinera den maritima förmågan med förmågan att slå mot mål i Europa. Genom att delta övar Försvarsmakten på att samverka med Nato, samtidigt som vi visar vår villighet att delta i Natos avskräckning. Att vi deltar i aktiviteter av det här slaget kommer förstås bli allt vanligare när vi blir medlemmar i alliansen, säger Michael Claesson. Flygvapnet deltog i torsdags genom en övad offensiv operation mot en fingerad motståndares tillgångar. Övningen genomfördes i polskt luftrum och bestod av polska, svenska, tyska, amerikanska, franska samt italienska enheter. – I övningen genomfördes lufttankning, luftstrid och bekämpning av mål på marken samt samverkan med markförband. Det är ett komplext scenario som ställer höga krav på vår förmåga tillika förmågan att samverka under planeringen. Övningen gick bra och fram mot kvällen landade vi slutligen hemma på Ronneby igen, säger en flygförare från 172:a stridsflygdivisionen. Neptune Strike pågår 14-28 oktober 2022 och är den åttonde delen av Project Neptune, vilket är ett mångårigt projekt som syftar till att harmonisera överförandet av amerikanska maritima och amfibiska resurser till STRIKFORNATO. Läs hela inlägget här >>

Alla vet hur viktig logistiken är för att militära operationer ska kunna utföras och vara uthålliga. Arbetet sker konstant och i bakgrunden. För att utveckla och förbättra förmågan till säkra logistikförsörjningar måste man även öva den internt vilket kan vara svårt att få tid till. Men under en vecka i oktober kunde Marinbasens förmåga prövas, prövas och prövas igen. Mängder av friktioner för leveranserna utmanade den övande personalen om och om igen. Haverier, skador och dödsfall inom personalen. Ja, helt enkelt en rejält utmanande vecka för alla yrkeskategorier i förbandet, civil som militär.Marinbasen stödjer övriga marina förband med en stor bredd av uppgifter. Det görs kontinuerligt, både under övningar och vid lösandet av skarpa uppgifter. Förbandet är likt övriga marinen ständigt insatsberett. Samtidigt ger det litet tidsutrymme att som förband ta det där extra klivet framåt. Förbandet befinner sig också i en utvecklingsfas där hela den marina logistiken håller på att förändras i och med byggandet av två nya marina basbataljoner. Därför var det extra lyckat att få en hel vecka att öva ostört inom förbandet där även kommande organisations arbetssätt kunde prövas. bild Utöver att träna hela ledningskedjan övades olika förbandsdelar efter sin förmåga, just där de hade sin förbättringspotential. För civila specialister inom Marinverkstäderna låg fokuset på att skriva taktiska signaler inom verkstäderna. Lastbilsförare tränades i att hantera situationen som uppstår om man med sitt lastbilsekipage hamnar i diket med flaket fullt av ammunition. Hur gör man då, måste man lasta av först innan man drar loss lastbilen eller vad gäller? Ett annat exempel som tränades var eldöverfall vid logistiköverföring samtidigt som det fanns känslig hängande last i kranen som till varje pris måste skyddas. Hur hanterar man den situationen? – Då vi är ett stående förband som ständigt löser skarp uppgift så blir övningsplaneringen extra utmanande eftersom det krävs mycket komplicerade övningsmoment för att kunna utveckla förbandet. Övningsledningen har gjort ett utmärkt arbete med rejäla utmaningar för personalen. Det viktigaste i detta är att tillåta att ett moment misslyckas så att de övade sedan har möjlighet att göra om tills det har blivit ett nöjaktigt resultat, säger Håkan Lindberg, Marinbasens förbandsförvaltare. Sjukvård, en viktig komponent i taktiken Under övningens alla dagar genomfördes olika sjukvårdsmoment inom de flesta förbandsdelarna. Vid ett tillfälle hamnade en fingerad medarbetare i havet och fick räddas av sina kamrater. Återupplivningsförsök utfördes men personens liv gick inte att rädda. Här fick både besättning och staben i land träna på hur man hanterar ett dödsfall, självklara saker kan tyckas men likväl viktigt att öva. Andra situationer som uppstod var att man hamnade i strid där skadade fick tas omhand samtidigt som beskjutningen fortsatte (TOS). För att göra det mer realistiskt användes tamponeringsattrapper, bröstkorgsattrapper samt skarpa NPA/nästuber (kantareller). – Vi måste öva så realistiskt som möjligt för att vara väl förberedda att ta hand om skadade och sjuka. Det är viktigt att komma ihåg att sjukvården är en del i striden och inte en fristående del, det är en viktig komponent i taktiken. Det var kul att se under övningen att det är så stort engagemang för sjukvården och hur alla vill att den ska fungera. Nu ska vi fortsätta utbilda och förbättra sjukvården på bred front och för vi finns till för alla, säger Jennie, sjukvårdsofficer i Marinbasens Logistikkompani. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att återkomma med förslag på hur det svenska systemet för fungerande samexistens mellan försvarsmakt och kraftigt utbyggd vindkraft kan förbättras.Myndigheten lämnar i sitt underlag tre förslag som både skulle innebära större förutsägbarhet i tillståndsprocessen, en snabbare utbyggnad av vindkraft och en tryggare energiförsörjning för samhället: en utvecklad planeringsprocess en utökad statlig planering, dialog och koordinering och en statlig styrning av vindkraftsutbyggnaden. Försvarsmakten fick 2020 i uppgift av regeringen att ”analysera jämförbara länders och grannländers erfarenheter av fungerande samexistens mellan försvarsmakt och kraftigt utbyggd vindkraft inom samma geografiska område”. Försvarsmakten fick även i uppdrag att ”återkomma med förslag på hur det svenska systemet kan förbättras i det avseendet”. För att lösa uppgiften bad Försvarsmakten om stöd från Statens energimyndighet och en gemensam beställning gjordes till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om att ta fram ett kunskapsunderlag gällande samexistens mellan försvarsintressen och vindkraft. FOI har under 2020-2022 genomfört ett omfattande arbete i frågan och redovisade i april 2022 rapporten Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft. Rapporten har utgjort ett av flera viktiga underlag när Försvarsmakten formulerat förslag på hur det svenska systemet kan förbättras. – Eventuella förändringar av det svenska systemet bör ske i syfte att förstärka betydelsen och förutsägbarheten av myndigheters olika planeringsunderlag, såsom de statliga havsplanerna. Försvarsmakten bedömer att detta skulle leda till en ökad samexistens mellan försvarsintressen och kraftigt utbyggd vindkraft, säger Anton Arnesson på Högkvarterets ledningsstab. Behovet av en trygg energiförsörjning är viktig såväl i fred som kris och krig. Störningar och avbrott i energiförsörjningen kan leda till allvarliga konsekvenser för såväl den enskilde som för viktiga samhällsfunktioner, däribland Försvarsmaktens och övriga totalförsvarets verksamhet. Baserat på bland annat Svenska kraftnäts konstateranden, ser Försvarsmakten risker ur totalförsvarssynpunkt med att en alltför stor del av den svenska energimixen utgörs av icke-planerbar elproduktion. Myndigheten vill därför betona vikten av att Svenska kraftnät och Energimyndigheten, utifrån sina respektive ansvarsområden, fortsatt följer utvecklingen kring effekterna av en minskad andel planerbar elproduktion och lämnar förslag på adekvata åtgärder som säkerställer en trygg energiförsörjning. – För att de förbättringsförslag som föreslås ska kunna genomföras krävs att berörda myndigheter kan hantera information och underlag som omfattas av försvarssekretess. Annars riskerar den önskvärda förutsägbarheten att minska eftersom sekretessklassad information då lämnas utanför planeringen, säger Anton Arnesson. Försvarsmakten lämnar i redovisningen även myndighetens bedömning kring Villkorade tillstånd och kompensatoriska åtgärder, Hinderbelysning och Tekniska perspektiv. Läs hela inlägget här >>

Detonator är en återkommande ammunitions- och minröjningsövning i Cekule, Lettland. Under två veckor agerar det Lettiska nationalgardet värdar för denna internationella övning där fler än 100 soldater från sju nationer deltar.Platsen där Detonator genomförs har varit ammunitionsförråd i nästan 100 år och tre nationer har förvarat ammunition över två världskrig. I området ligger än idag en stor mängd oexploderad ammunition och man använder platsen för övning i skarp röjning av ammunitionsobjekt. Syftet förutom röjning av ammunition är att tillsammans stärka ammunitions- och minröjningsförmågan samt att utveckla det internationella samarbetet. Genom samarbete och överspridning av kunskap och erfarenheter avseende tekniker, metoder och taktiskt uppträdande stärker de deltagande nationerna sina egna förmågor. Men ännu viktigare är att vi tillsammans stärker förmågan och interroperabiliteten mellan länder. - Sverige var den nation som först deltog som internationell partner, vilket vi är stolta över. Att delta vid denna övning ger både ovärderliga kontakter och utvecklar ammunitionsröjningsförmågan. Därmed får vi till något så ovanligt som att kombinera färdighetsträning med ett viktigt internationellt ställningstagande, det är i synnerhet viktigt nu under Rysslands pågående krig i Ukraina, säger Fabian Lindberg, chef ammunitionstekniskaavdelningen, Swedec. Under Detonator 2022 har fler än 100 ammunitionsröjningsspecialister från Lettland, Belgien, Danmark, Estland, Tyskland, Litauen och Sverige röjt 1381 explosiva objekt. Från Försvarsmakten deltog personal från Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum - Swedec och Stockholms amfibieregemente – Amf 1. Läs hela inlägget här >>

Väsentliga lönesatsningar görs nu för gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) samt flygförare. Det står klart efter en överenskommelse mellan Försvarsmakten och fackliga parter. Satsningen inkluderar dessutom ekonomiska resurser för att möta det lönearbete för samtliga personalkategorier som genomförts på respektive organisationsenhet inom ramen för 2022 års lönerevision. – Detta är en avsevärd satsning utöver det vanliga som Försvarsmakten nu genomför. Satsningen görs för att tydligt prioritera de personalgrupper som vi initialt behöver förstärka med anledning av det allvarliga omvärldsläget, det höga trycket på förbanden och den beredskap som ska upprätthållas, säger ställföreträdande personaldirektör Fredrik Ståhlberg. – Vi har dessutom avsatt ekonomi för att så långt som möjligt tillgodose de behov av lönemedel, bland annat för trebefälssystemet, som organisationsenheterna framfört, där arbetet med lönemålbilden fortsätter, säger Fredrik Ståhlberg. Del av större satsning Lönesatsningen är en del av den förstärkning inom personalområdet som överbefälhavaren aviserat i dagordern den 18 augusti. Konkret innebär åtgärden bland annat en lägstalön för GSS på 22 000 kronor inklusive resurser för en adekvat lönespridning. Även arbetet enligt flygvapenchefens inriktning för flygförarlöner ingår. – Jag vill också lyfta fram den goda förhandlingsandan som varit mellan arbetsgivaren och samtliga fackliga parter, säger Fredrik Ståhlberg. Läs hela inlägget här >>

För första gången på nästan tre år har Försvarets Fältartister äntligen kommit tillbaka ner till Mali och berikat Malistyrkan med tre dagars fantastiska musikupplevelser. Fältartisterna består av professionella musiker med uppgift att stödja Försvarsmakten med personalvård i form av musik och artisteri. De spelar för svenska soldater och sjömän både hemma i Sverige och på insatser men på grund av pandemin har utlandsspelningar varit svåra att till de senaste åren. Vi i Mali16 är extra glada att Fältartisterna kunde komma och besöka oss de här dagarna, något som varit lika uppskattat för artisterna själva. – Det har varit så fantastiskt roligt och ärofyllt att få spela för soldater på en insats igen, säger Maria Almlöv som är fältregissör och ordförande i Försvarets Fältartister. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2022/10/dsc4946.jpg Under den sista kvällens konsert var hela Camp Castor inbjudna och med sång och musik stärktes banden till våra internationella partners ytterligare. Efter en smula övertalning kom också kontingentschefen och stabschefen slut upp på scenen och sjöng med i lite klassisk AC/DC till rungande hejarop från publiken. – Musiken skapar en fantastisk gemenskap, det har den alltid gjort och kommer alltid att göra, Maria Almlöv. Läsa hela inlägget här >>

I mitten av oktober beordrade Försvarsmaktens insatschef en oanmäld beredskapskontroll av sina marina förband. Beredskapskontroller är insatschefens verktyg för att inspektera underställda chefers förmåga att upprätthålla tillgänglighets- och beredskap.snus Under denna beredskapskontroll fick 5:e amfibiebataljonen ur Älvsborgs amfibieregemente uppdraget att hastigt transportera sig från Göteborg för att fälla kontrollerbart minsystem i inloppet till Ystad hamn. Syftet med mineringen är kunna bekämpa fientliga ytgående farkoster och fientlig undervattensverksamhet i området. Hemvärnet från Militärregion Syd var även på plats och stöttade med bevakning av amfibieförbandens grupperingsplatser. 5:e amfibiebataljonen är ett sjörörligt förband som verkar där hav möter land med vapensystem som bekämpar mål på, under och över ytan. – På det här sättet stärker och utvecklar vi vår förmåga att snabbt kunna verka med våra vapensystem i hela vårt närområde, säger bataljonschefen, överstelöjtnant Johan Wallin. Försvarsmakten växer och ökar förmågan. De närmaste åren kommer myndigheten att vara delaktig i en utveckling som innebär stora förändringar - som både motiverar och förpliktar. Läs hela inlägget här >>

Svenska instruktörer utbildar för närvarande ukrainska rekryter i Storbritannien. De svenska officerarna är på plats som en del av det utbildningsstöd som beslutats av regeringen. Rekryterna från Ukraina är frivilliga och genomgår grundläggande soldatutbildning - och de kommer direkt från sina civila yrken.Ukrainska soldater utbildas på många olika platser i Storbritannien - och på en av dessa är det svenska instruktörer på plats. Den utbildning som bedrivs av svenskarna kan bäst beskrivas som en komprimerad grundutbildning för soldater. Den är fem veckor lång och sker på ett naturskönt övningsområde i de norra delarna av landet. På platsen finns också dansk och finsk personal i rollen som utbildare. Ukrainare var nyss civila Ett ukrainskt kompani som just nu utbildas består av 200 frivilliga rekryter, det är en grupp där ålder och bakgrund varierar. En har arbetat som advokat, en annan drev sin egen pr-byrå, men vad de alla har gemensamt är viljan att försvara sitt hemland. – De svenska instruktörerna är mycket kunniga, det är till stor hjälp att få ta till sig deras erfarenheter och kunskaper. De är lyhörda men också tuffa och alltid respektfulla och jag känner mig priviligierad att få vara del av den här utbildningen, säger en ukrainsk rekryt, som av säkerhetsskäl inte uppger sitt namn. Grundläggande utbildning På onsdagen var svensk media inbjuden att bevaka ett av övningsmomenten. Momentet som visades upp bestod av att svenska instruktörer öppnade eld mot olika objekt: Bildörrar, fyllda sandsäckar, träd, en mur samt ett förberett värn. Syftet var att visa var det är möjligt för en soldat att ta skydd från olika typer av vapen – Det är inte som på film, att du kan ta skydd bakom en bildörr. Det räcker inte med ett lager sandsäckar utan du måste ha minst tre lager för att kulorna inte ska gå igenom, förklarar en av de svenska instruktörerna. Insatsen kan förlängas Svenskarna tjänstgör i perioder om två månader till en början. Den svenska insatsen sträcker sig till den 31 december, men kan komma att förlängas. – Jag skulle själv gärna fortsätta. För det vi ger rekryterna här får en tydlig effekt när de kommer hem till sitt hemland, säger instruktören Matilda från Skaraborgs regemente, P4. Marcus Blixt, kapten, är kompanichef och arbetar till vardags på Skaraborgs regemente i Skövde. – Jag känner att vi gör ett bra jobb och kan ge ett viktigt bidrag och vi är väldigt duktiga på att utbilda soldater. Samtidigt är allvaret påtagligt här, de här soldaterna kommer definitivt att få användning av vad de lär sig här, säger Marcus Blixt. Totalt 60 svenskar deltar i den utbildningsinsats som Storbritannien leder. Sverige bidrar med officerare från Skaraborgs regemente, P4, Livregementets husarer, K3, och Norrlands dragonregemente, K4. Bas lik övningsskjutfält Den svenska personalen på plats bor på den bas där grundutbildningen genomförs. Det är vackra omgivningar med ett böljande landskap där den brittiska väderleken gör sig påmind. Blåst och regn drar ofta in över området. Basen har en standard som liknar ett svenskt övningsskjutfält som Trängslet eller Villingsberg. Det handlar om inkvartering i logementen för soldaterna och enklare rum för officerarna. Träningsanläggning, matsal och uppehållsrum med pingisbord finns på området. De ukrainska rekryterna utbildas i att använda olika typer av vapen, men också i folkrätt och krigets lagar. Läs hela inlägget här >>

– Vid varje genomförd övning ska vi ha dragit lärdomar som gör oss ännu starkare och bättre rustade för att lösa vår uppgift, att försvara västkusten och Sverige, säger övningsledare Fredrik Hesselman. Under elva dagar till sjöss och på land har 250 soldater vid Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, under varierande väderförhållanden genomfört en höstövning. Övningen, där främst personal ur Femte amfibiebataljonen och 17:e bevakningsbåtkompaniet deltagit, har innehållit allt från att logistikflödet fungerar, bordning av fartyg, placera ut minor till att spana efter ubåtar för att kunna försvara västkusten och Skandinaviens största hamn från angrepp. – Vädret påverkar vår planering och vi vill få ut mesta möjliga av varje övning. Med vindar upp till stormstyrkor och våghöjder därefter krävs det att vi har flera alternativa övningsmoment och färdvägar är planerade i förtid. Det mesta har vi genomfört enligt plan och vi är nöjda, säger överstelöjtnant Fredrik Hesselman som varit övningsledare. Hesselman är ställföreträdande chef för Amf 4. Övningarna har endast skett med lös ammunition. De flesta moment har genomförts under dagtid och en stor mängd båttrafik har förekommit utefter västkusten. Ett förband som var med var 17:e bevakningsbåtkompaniet. De övade bland annat på att ta sig ombord på Stena Danica när fartyget var i inloppet i Göteborg. Här använde soldaterna små snabba så kallade RIBB-båtar, lade till vid fartygets långsida och klättrade kvickt upp i en vajerstege för skrovet till däck. Samarbetet fungerar bra mellan bordningsstyrkan och med Stena Line och Kustbevakningen då de övade på deras fartyg vid olika tillfällen. Det blåste bra den här dagen, ungefär 16 sekundmeter i byarna, och det regnade från sidan. Det gör övningen ännu svårare. Att soldaterna har tung utrustning på sig är ytterligare en utmaning. De behöver bland annat bära med sig vapen, sjukvårdsutrustning, verktyg och kommunikationsutrustning uppför den smala vajerstegen. Nedför går det snabbare och är säkrare, eftersom de firar sig ner med rep. Stena Danica är ett stort fartyg så det blev en hög klättring under vågor och vind, som är ganska kännbara för de som genomför klättringen. Den här typen av övningar, så kalla bordning, handlar om att ta reda på status på det bordade fartyget, om de är en statsaktör eller inte. Det grundar sig i att man kan vara ovetande om vad det är för tillhörighet på fartyget eller att man misstänker att de inte är det de utger sig för att vara. Att öva på att borda ett fartyg handlar om att se till så att svenskt territorium inte kränks. – Det är värdefullt för oss att få en möjlighet att borda fartyg på det här sättet och tack till Stena som låter oss borda fartyg när Försvarsmakten vill öva några gånger om året. Bordningar är en del av försvaret av Göteborgs hamn. Ett stort tack vill jag även rikta till alla myndigheter, kommuner, företag och organisationer som vi samverkar med och som gör det möjligt för oss att genomföra dessa övningar utefter hela västkusten, säger Hesselman. Amf 4 kommer att vara ett än vanligare inslag i skärgårdsmiljön framöver. Övningar är en förutsättning för att vi ska kunna utbilda ny personal och upprätthålla Sveriges försvar. Att öva i en realistisk och verklighetsnära miljö är viktigt för utvecklingen av amfibieförband. – Vid varje genomförd övning ska vi ha dragit lärdomar som gör oss ännu starkare och bättre rustade för att lösa vår uppgift, att försvara västkusten och Sverige, säger övningsledare Fredrik Hesselman. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten växer och är i färd med att skapa en armédivision, något som Sverige inte haft under ett antal år. Överste Rickard Johansson har utsetts till chef för Första divisionen (1.divisionen) – och befordrades till brigadgeneral under en ceremoni vid arméstaben i Enköping.Det var i samband med den senaste armékonferensen som arméchefen Karl Engelbrektson befordrade överste Rickard Johansson, som dessutom är chef för Markstridsskolan, till brigadgeneral. Rickard – Att få den här uppgiften och den här befattningen är inte bara hedersamt utan även fyllt med en stor portion ansvar. Med det omvärldsläge vi har nu, där det tonar upp sig mörka moln vid horisonten, måste jag i värsta fall vara beredd att axla ett enormt ansvar, säger arméns nya divisionschef, och fortsätter: – Detta är någonting som jag värderar i stort sett varje dag jag går till jobbet, och som jag levt med vid mina insatser. Jag ska kunna leva i konsekvenserna av mina beslut. Riksdagen har i försvarsbeslutet för 2021-2025 beslutat att antalet armébrigader ska öka från två till fyra. En brigad rymmer cirka 5 000 personer, och innehåller alla de vapensystem och förmågor som behövs för att armén ska kunna slå tillbaka en fiende på svensk mark: stridsvagnar, artilleri, luftvärn, ingenjörsförband, ledning/samband, logistik/transporter och underrättelser. För att kunna leda flera armébrigader krävs en högre ledningsnivå: Divisionen. Divisionschefen är brigadgeneral, och stöttas av divisionsstaben (ca 90 personer). Under vårens kommande storövning Försvarsmaktsövning Aurora 23 ska Första divisionen ha en initial förmåga att leda brigaderna. Förmågan ska vara fullt utvecklad 2025. Arméchefens val att divisionschefen Rickard Johansson dessutom ska vara chef för MSS bygger på sambandet mellan Markstridsskolans uppdrag att utveckla divisionen och divisionschefen uppgift att leda den i krigsorganisationen. – Chefen för Markstridsskolan kan i det här fallet både vara en kravställare och ha ansvar för att följa upp utfallet. Med andra ord mandat att såväl kunna peka på vad som behöver rättas till under den pågående utvecklingsfasen, som att skicka styrkommandon in i arméstaben eller ut till förbanden om att justera saker och ting för att nå de krigsmålsättningar som armén satt upp, säger arméns nyutnämnda divisionschef, brigadgeneral Rickard Johansson. Läs hela inlägget här >>

Färre skadade, färre kränkningar och ett högt helhetsomdöme. Det är några av resultaten av årets undersökning bland värnpliktiga utbildningsomgången 2021-22. Undersökningen ger sammantaget en positiv bild av värnpliktsutbildningen.Det samlade helhetsomdömet landar för 2021-22 på 3,8 på en femgradig skala, vilket är i nivå med föregående år. Och andelen som skulle rekommendera värnpliktsutbildningen till andra är hög, 82 procent. Knappt en fjärdedel (24 procent) av de värnpliktiga uppger i enkätundersökningen att de blivit utsatta för kränkningar under utbildningsåret 2021-22. Det är en minskning från föregående år då motsvarande siffra låg på 28 procent. Minskningen är störst hos kvinnor och kvinnor med utomnordisk bakgrund. – Även om det inte är någon stor nedgång visar det att vi är på rätt väg. Men jag vill understryka att det inte är acceptabelt att en av fyra upplever kränkningar, och att vi naturligtvis fortsätter vårt arbete för att komma till rätta med det genom ett aktivt ledarskap på alla nivåer, säger överstelöjtnant Jacob Michaëlsson, chef för rekryteringssektionen på Försvarsmaktens personalavdelning. Samtidigt konstaterar han att drygt sju av tio (72 procent) är nöjda med Försvarsmaktens hantering av rapporterade händelser när det gäller kränkningar, vilket även det är något högre än tidigare. Också betyget för befälens ledarskap är fortsatt högt: 3,9 på en femgradig skala. En annan försiktigt positiv trend är antalet skadade, som minskat från tidigare år. Drygt fem av tio (52 procent) uppger att de skadats under utbildning, mot nästan sex av tio (58 procent) i föregående värnpliktskull. Något fler än tidigare siktar på ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten efter utbildningen, 50 mot 48 procent 2020-21. Andelen av dem som inte planerar att fortsätta direkt efter utbildningen, men kan tänka sig att göra det ”någon gång i framtiden” har ökat mer, från 45 procent föregående år till 52 procent i år. – Man upplever också att Försvarsmaktens vägledning för en fortsatt karriär inom myndigheten har stärkts jämfört med tidigare, säger Jacob Michaëlsson. Nästan 4 000 värnpliktiga svarade på enkäten som genomfördes av Sifo-Kantar, vilket motsvarar 77 procent av alla värnpliktiga i kullen. Läs hela inlägget här >>

I början av oktober var Röjdykardivisionen i Karlskrona för att öva förbandet. Huvudsyftet var att träna på grundläggande förmågor som att söka efter och oskadliggöra minor i vattnet och på land. Men för marinens dykare var det en övning i sig att bo och leva i förläggning i skogen. 2 – Vi övar på att vara i fält och uppträda med helt förband för att bland annat kunna integrera med logistikförband som verkar på land. I våra grundläggande förmågor ingår klassisk minröjning men också att söka efter farligheter på land, EOD-förmåga. Vi har hela spektrat, säger övningsledare och divisionschef Martin Blomqvist. Under övningen är ett scenario att dykarna ska säkra en hamn så att fartyg kan förtöja för att fylla på ammunition och förnödenheter. Farliga föremål kan finnas både på land och i vattnet och en smart fiende har dessutom gjort sprängladdningarna svåra att hitta. – Vi utbildar både i vattnet och på land. Ett av målen med den här övningen är att bredda nya dykares förmågor. Vi har många nyanställda och för flera av dem är det här den första övningen utanför hemmabasen i Skredsvik, säger Blomqvist. En av de nyanställda dykarna är Olle, som genomförde röjdykarutbildningen förra året. Han har precis provat på att söka efter farliga explosiva föremål på en kaj tillsammans med en mer erfaren röjdykare. – Det är roligare att dyka, men det här är en kontrast mot vardagen, säger Olle. Från havet till öknen och tillbaka igen Från början var röjdykarna ett helt marint förband med uppgift att röja sjöminor. När Försvarsmakten ökade sitt internationella bidrag i framförallt Afghanistan och senare Mali växte behovet av ammunitionsröjning på land. Grundkunskapen om ammunition och explosiva ämnen hade de redan så omställningen från vatten till öken låg nära till hands. 3 - Ammunitionsröjning på land är en förmåga som vuxit fram med tiden och anpassats efter behov. Det finns en grund och sen får behoven styra när det gäller utbildningsspår, vi blir klokare hela tiden, säger Blomqvist. Under röjdykarutbildningen lär sig eleverna att dyka och röja sjöminor. Som anställd kan den som genomgått grundutbildningen sedan välja att läsa till kurser i EOD för att lära sig att röja ammunition på land. Som specialistofficer inom röjdyk ingår utbildning som ammunitionsröjningsledare med ett antal påbyggnadskurser. - Vi är ett flexibelt förband och nu ska vi ta med erfarenheter från utlandsmissionerna och se hur vi kan dra nytta av det hemma i Sverige för marinen. Säkra hamnar och inlopp Ett sätt att ta tillvara på erfarenheterna från öknen är förmågan att verka och integrera med andra förband på land. För att göra det fullt ut krävs även förläggningstjänst, det vill säga att bo i tält i terrängen, vilket flottister inte är helt vana vid. – Vi är vana att verka i mindre grupper ombord marinens fartyg eller från militära camper vid utlandsmissioner, vi ska även kunna uppträda som helt förband och det är just det vi träna på nu, säger övningsledaren Blomqvist. Christoffer har en bakgrund från Försvarsmaktens medicinska centrum, FömedC, men har jobbat vid röjdykardivisionen sedan ett år tillbaka. – För mig är det marina nytt och det känns bra att kunna bidra. Vi reser tälten tillsammans men vi i logistikgruppen ser till att driften fungerar. Vi lär oss av varandra hela tiden, säger Christoffer. 1Läs hela inlägget här >>

I Mellanöstern pågår FN:s äldsta uppdrag - Untso, vars uppgift är att övervaka vapenstilleståndet mellan Israel och Syrien, samt fredsavtalen mellan Israel, Egypten och Jordanien. Sverige bidrar med sex officerare till den operativa styrkan. En av dessa är Louise Burenius som inte ångrar att hon tog uppdraget som militärobservatör. Här berättar hon varför.För Louise har tjänsten som militärobservatör varit rolig, lärorik och utmanande, framförallt för att hon träffat människor och haft diskussioner som hon nog aldrig hade haft i yrkesrollen hemma. ​ Det är dock inte första gången Louise gjort utlandstjänst. - I mitt första uppdrag tjänstgjorde jag som vaktchef i en militär EU-stab med placering i södra Spanien. Uppdraget var att skydda World Food Programs (WFP) fartyg från pirater utanför Somalias kust. Observationsuppdraget inom ramen för Untso går ut på att övervaka vapenstilleståndet mellan Israel och Syrien, och att rapporterar eventuella överträdelser av avtalet. - Vi utför uppdraget genom att bemanna observationsposter (OP), längs hela operationsområdet. Där jobbar man en vecka åt gången, tillsammans med en eller två kollegor från annat land och turas om att hålla utkiken över den demilitariserade zonen (AOS-Area of separation). Vi genomför även mobila patruller för att inspektera försvarspositioner och militär materiel. Patrulleringen innebär också att vi ser större delar av operationsområdet och att vi till viss del interagerar med lokalbefolkningen. Enligt Louise är den största utmaningen också det som är mest stimulerande med uppdraget. - Vi kommer från totalt 27 olika nationer, vilket har sin charm, men är stundtals utmanande. Det händer att vi har olika synsätt på hur vi bör prioritera uppgifter eller omhänderta en eventuell konflikt. Samtidigt är det en fantastisk möjlighet att jobba med så många olika nationaliteter. Föreställ dig våra middagsdiskussioner: Vi går från att diskutera hur de arbetar med att mäta och utveckla glädjeindex i Bhutan, till traditioner i Chile, och allt detta gör vi tillsammans på en plats som har så mycket spännande historia. Det är häftigt! Louise rekommenderar alla som vill utvecklas som individ och professionellt att söka utlandsuppdraget. - Jag fick tipset från min dåvarande chef som gjort utlandstjänst flertalet gånger. Det lockade mig att få utmana mig själv i en främmande kontext, något annat än det hemtama. Något jag inte har ångrat en sekund! Jag har lärt mig hur det är att arbeta i olika gruppkonstellationer och att arbeta i en så stor och komplex organisation som FN. Erfarenheten har gett mig bättre självkännedom och har fått mig att inse hur lyckligt lottade vi är som bor i Sverige. Läs hela inlägget här >>

Inom ramen för försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force, JEF, genomfördes operationen Baltic Striker 22 över södra Östersjön och Ravlunda skjutfält. Målsättningen var att Södra militärregionen med stöd av svenska krigsförband och förband från samarbetspartners inom JEF skulle bekämpa ett fientligt landstigningsföretag längst Skånes ostkust. Övningen som genomfördes under onsdagen var första gången som brittiska stridsflygplan bekämpar mark- och sjömål genom svensk ledning inom ramen för JEF. – Svenska markförband underställda Södra militärregionen ledde in brittiska attackflyg av typen Eurofighter Typhoon för att bekämpa mål både på marken och till sjöss. Samtidigt skyddades de brittiska stridsflygen från hot i luften av svenska JAS 39 Gripen, säger överste Per Nilsson, chef för Södra militärregionen. Baltic Striker 22, som leddes av Södra militärregionen och insatsstaben, är en av flera operationer den senaste tiden inom ramen för försvarssamarbetet JEF. Syftet med operationen har varit att stärka interoperabiliteten mellan förband inom JEF. För att uppnå detta krävs att människor, metoder och system från olika nationer fungerar effektivt ihop för att nå ett slutmål – i det här fallet bekämpning av ett landstigningsföretag. – I den här operationen kombinerades alla tre och dessutom på olika nivåer, från planering till verkanseld och från högre stab ner till soldat. Vi strävar hela tiden att bli bättre, men operation Baltic Striker 22 visar att vi här och nu, tillsammans inom JEF, kan genomföra komplexa operationer med lyckat resultat. Tillsammans med andra stärker vi vår militära förmåga, säger överste Per Nilsson. JEF är ett brittiskt ramverk för en snabbinsatsstyrka vars syfte är att kunna agera vid kriser. Sverige anslöt till samarbetet år 2017 och ingår idag som en av tio nationer. Styrkan kan agera självt vid kriser eller ihop med Nato. Läs hela inlägget här >>

I veckan samlade överbefälhavaren totalförsvarets högsta chefer för att diskutera det allvarliga säkerhetspolitiska läget och försvaret av Sverige. Det svenska Natomedlemskapets betydelse för totalförsvaret stod också på agendan. – Nu är det skarpt läge. Vi diskuterade naturligtvis en rad olika saker, men självklart var det allvarliga omvärldsläget och försvaret av landet i fokus, säger överbefälhavare Micael Bydén. Alla de myndigheter som var på plats har till uppgift att tillsammans driva fram ett robust totalförsvar enligt en väl utstakad plan. – Försvarsmakten går före med initiativ som bygger relationer och förtroende, och som ska göra det enklare att göra det vi nu står inför, säger Micael Bydén. Det 40-talet myndighetschefer som deltog i den gemensamma planeringen fick också ta del av Försvarsmaktens skarpa försvarsplaner. – Det här är ett mycket viktigt tillfälle där det militära försvaret kan möta civila myndigheter. Vi behöver förstå och gå i takt i ett lagarbete med höjd för olika scenarier, där energiområdet är oerhört relevant, säger Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten. Sven-Erik Österberg, landshövding i Stockholms län, håller med om att det är oerhört viktigt med samverkan mellan myndigheterna. – Vi ska bli bättre på att hantera de saker vi inte vill ska hända. Länsstyrelsen har en uppgift att se till att samhället kan fungera så gott det går om det värsta händer och att våra medborgare ska känna trygghet i orostider, säger han. Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, beskrev också läget i närområdet som det allvarligaste sedan 1980-talet. En situation som de menar liknar det kalla kriget, men med betydligt färre spelregler. Hotbilden är breddad och alltmer komplex. – En ytterligare eskalation kan inte uteslutas och det kan gå väldigt snabbt, säger chefen för Must, generalmajor Lena Hallin. Överbefälhavaren betonade att Försvarsmakten löser sina uppgifter. Dygnet runt, året om. – Sverige ska försvaras varje dag och det är det militära och civila försvarets samlade förmåga som är krigsavhållande. Det krig som pågår i vårt närområde kommer att pågå under en längre tid och vi behöver alla agera därefter. Varje aktör i samhället bör överväga att tidigarelägga åtgärder som kan stärka totalförsvaret, säger Micael Bydén. Läs hela inlägget här >>

Det finns inget som är så bra att det inte kan bli bättre. Så resonerar Försvarsmaktens medarbetare inom området förplägnad. Därför arrangeras årligen ett möte som rör fältförplägnad där både användare och leverantörer deltar med syfte att utveckla området. I mitten av september hölls årets möte på Sjöstridsskolans Intendentursektion i Karlskrona. Robin Pettersson från Högkvarteret är materielområdesansvarig, MOA, för allt som rör fältförplägnadssystemen, det vill säga produkter och system inom mat, dryck och hygien i fält. Tillsammans med logistik- och intendenturkollegor i Försvarsmakten och FMV arrangerade han ’Brukarmöte i fältförplägnad’ tidigare i höstas. Drygt 100 personer deltog på mötet som avhandlade allt från komplexa transportsystem av hela fältkök, ner till små förbättringar för exempelvis vattenförsörjning. - Under dessa dagar har vi avhandlat stort som smått. Vi har bland annat jobbat med idé- och konceptutveckling av framtida beredskapslager, och även fått se ett nytt tappställ som minskar svinnet vid påfyllning av vattenflaskor ute i fält, säger Robin Pettersson. Transport av livsmedel Det mest intressanta denna gång verkar modifieringen av koktraktorkärran vara. Det är ett gammalt system som fått ny fräsch utrustning för att motsvara nu gällande krav på livsmedelshygien, exempelvis med kylförmåga. Men framförallt har kokkärran fått ett nytt chassi vilket gör det möjligt att dra den efter bil eller lastbil i 80 km/h istället för 30 som är gränsen för den äldre modellen. - Förbanden lämnar in sin gamla kokkärra och får ut en ny som dessutom kompletteras med en extra kyl- och förrådskärra med tillbehör. Detta gör att en kokgrupp har tillgång till allt, utan behov av tillförda speciallösningar. Dessutom kan koket lätt följa med och försörja sitt kompani i fält och omgruppera snabbt och smidigt, berättar Robin. Arbetet utförs på Markverkstäderna i Boden och Skövde. Planen är att alla vagnar ska vara modifierade under 2026. Viktigt med input från alla inblandade Strax intill en stor kok-container förevisas ett nytt portabelt flerbränslekök som snart finns ute hos jägarförbanden. Det kan exempelvis användas för att smälta snö som sen blandas med frystorkad mat. Till skillnad från den version som soldaterna har idag, är förmågan att uppnå värme i kokkärlen markant förbättrad. Genom ett lager veckad plåt runt kanten blir den upphettade ytan mångdubbelt större. Det spar bränsle vilket i sin tur minskar den totala tyngden på packningen som en soldat behöver bära. Robin Pettersson är nöjd när han tittar ut över ett område fullt med utrustning som förevisas. – Att kunna vara på en plats som Sjöstridsskolan står till tjänst med är jättebra. Här finns både utrymme för förevisning, utbildning och möten. Det är dessutom viktigt att vi får in skolornas åsikter och erfarenheter och att de är tidiga med att implementera förändringar i utbildningen, säger Robin Pettersson. Läs hela inlägget här >>

I vad som känns som ett osäkert omvärldsläge, kan du lita på att marinen har full koll. Dygnet runt, årets alla dagar övervakar Sjöinformationskompaniet läget i vårt närområde, så att vi kan leva i ett fritt, tryggt och demokratiskt land. personalen gäller det att alltid vara först på bollen, här får ingenting gå fel. - När det står i media om utländska örlogsfartyg som rör sig i vårt närområde, har vi vetat det sedan länge, berättar örlogskapten Jesper Stolpe, stabschef på Sjöinformationskompaniet, Muskö. Att arbeta på Sjöinformationskompaniet På Sjöinformationskompaniet, som ingår i Marinbasen, arbetar en stab, en undervattensspaningscentral, två sjöinformationsplutoner samt Marinens radio. Arbetet handlar om att bevaka havet och de tusentals fartyg som dagligen rör sig i vårt närområde. Det gäller att så snabbt som möjligt kunna urskilja vilka fartyg som potentiellt kan utgöra fara eller hot eller som uppträder annorlunda. – I kris eller krig behöver vi vara ännu mer noga med vilka fartyg som är vilka och vi arbetar med att klä på fartygen kompletterande information, säger Jesper Stolpe, stabschef för Sjöinformationskompaniet. Som medarbetare på Sjöinformationskompaniet är du alltid insatt och tidigt med när utländska örlogsfartyg är i vårt närområde. Kompaniet arbetar även med att stödja den marina ledningscentralen med främst sjölägesinformation, men även med sambandsresurser, vilket är av oerhörd vikt för att marinstaben ska kunna leda de marina förbanden. 1 Följer det som händer i verkligheten För att göra detta används fasta och rörliga sensorer, på och under ytan. Många uppgifter som samlas in delges våra partners såväl nationellt som internationellt. Man får även uppgifter från andra aktörer för att tillsammans skapa en gemensam lägesbild. Vid sjöräddningsinsatser ska kompaniet stödja sjöräddningledaren på Joint Rescue Coordination Center med exempelvis sambandsresurser och lägesbilder. Sjöinformationskompaniet arbetar även nära Kustbevakningen och olika internationella aktörer. Sverige och Finland har exempelvis ett bilateralt avtal, Sea Surveilliance Co-operation Finland-Sweden (SUCFIS) om utbyte av sjölägesinformation i Östersjön. Det finns även ett större samarbetsavtal, Sea Surveilliance Co-operation Baltic Sea (SUCBAS) som undertecknades år 2009. Detta avtal gäller samarbete med Finland, Estland, Litauen, Lettland, Tyskland och Polen. Det skapar ytterligare en dimension och en mer heltäckande bild av vad som sker i Östersjön. Året om och dygnet runt I ett allt mer oroligt omvärldsläge är Sjöinformationskompaniet den första varningsklockan. Tillsammans arbetar marinens fartyg, staber och förband, dygnet runt, årets alla dagar för att kunna vara den livsviktiga, aktiva länk som försvarar Sveriges territoriella integritet. Det man idag läser i tidningarna om utländska örlogsfartyg som rör sig i Östersjön är för kompaniets personal gamla nyheter. Läs hela inlägget här >>

Efter ett års studier har eleverna på Fortifikationsprogrammet tillägnat sig så mycket kunskaper inom infraområdet i allmänhet, och anläggningsområdet i synnerhet, att de nu blir en mycket viktig kompetensresurs i Försvarsmakten. I augusti 2021 startade 14 elever den ettåriga utbildningen till fortifikatörer vid Militärhögskolan Karlberg. Fem av dessa är specialistofficerare och nio officerare. För en tid sedan fick alla 14 ta emot utbildningstecknet för fortifikation i en examensceremoni i rikssalen på Militärhögskolan Karlberg och kan därmed titulera sig fortifikationsofficer.Kursen är delad mellan specialistofficerare och officerare. Utbildningen är anpassad för de två kategorierna kopplat till de uppgifter de avses att lösa vid sina nya organisationsenheter. De 14 eleverna kommer från samtliga försvarsgrenar inom Försvarsmakten och har erfarenheter från olika tjänsteområden. Detta har bidragit till en bra gruppdynamik och en lärande miljö. Gemensamt för eleverna är intresset för infrastruktur och skyddskomponenter för att skapa ändamålsenliga anläggningar och lokaler för Försvarsmaktens behov. I programmet ingår cirka 20 kurser, bland annat byggteknik, byggmekanik, juridik, ledning styrning ekonomi, skydds- och anläggningsteknik, objektledarutbildning med flera. Utbildningen har bedrivits på Militärhögskolan Karlberg, men även på andra förband, civila utbildningscenter och ute i fält vid ett flertal anläggningar. Bunker 1-1 Kennet Persson är en av de 14 som examinerades från kursen: – Det var mycket matematik inledningsvis så första halvåret var tufft för mig eftersom det var länge sen jag satt vid skolbänken och räknade, och det gäller även teknikområdet. Men efter det har det inte varit några större problem och kursen tycker jag har varit väldigt bra. Jag har lärt mig mycket och jag känner mig väl förberedd för mitt kommande uppdrag. För de som behöver finns en preparandkurs i matematik. Den är tre veckor lång och ger de studerande möjlighet att repetera upp tidigare matematikkunskaper. Studierna avslutas med en studieresa inom kursen omvärldsbevakning. Denna gång gick resan till Berlin där tre olika bunkeranläggningar från DDR-tiden studerades. I bunkrarna kunde man studera olika fortifikatoriska lösningar från den aktuella tidsepoken under kalla kriget. Bunker1 De befattningar som eleverna kommer att bemanna finns inom Försvarsmaktens högkvarter, försvarsgrensstaber samt på Anläggningsenheten på Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS). I förekommande fall och om så är lämpligt kan fortifikationsofficerare även placeras vid Lokalplaneringsenheten (LplE). Läs hela inlägget här >>

Klockan 17.00 fredagen den 7 oktober inträffade en allvarlig olycka på Livgardet. Det var en anställd soldat som träffades av ett vådaskott under förberedelser inför en insats.Soldaten, en 25-årig man, fördes till sjukhus med ambulanshelikopter, men hans liv gick inte att rädda. Närmast anhöriga är underrättade om dödsfallet och är på väg till sjukhuset där de möts av berörd enhetschef och regementschef. Nu fokuserar vi på att ta hand om de anhöriga och de närmaste kollegorna, som har berövats en familjemedlem och kamrat. Det är en djupt tragisk händelse, som utreds av polis. Normalt sett utreder även Försvarsmakten tillsammans med Statens haverikommission denna typ av händelser för att man ska få svar på hur det kunde hända. Det finns inga fler fysiskt skadade. Läs hela inlägget här >>

– I´ve got your back! ropar den brittiske rangern och bär en svensk jägare som markerats skadad i säkerhet. I en unik övning i norra Norrland har Sverige och Storbritannien knutit tätare vänskapsband och vässat sina förmågor i snabbinsatsstyrkan JEF.Sedan 2017 är Sverige med i Joint Expeditionary Force (JEF) – ett brittiskt ramverk för en snabbinsatsstyrka vars syfte är att kunna agera vid kriser. Tio nationer deltar i dag i samarbetet och styrkan kan agera självständigt eller ihop med Nato. Under drygt en veckas tid har därför brittiska rangers övat tillsammans med jägarsoldater vid Norrlands dragonregemente. – Det unika i denna övning är att vi för första gången integrerat svenska och brittiska soldater i samma grupp. På så sätt har vi fått ett mycket effektivt kunskapsutbyte på kort tid, säger överste Teddy Larsson, regementschef vid Norrlands dragonregemente och fortsätter: – Jag är imponerad över professionalismen hos båda nationernas soldaterna och hur de direkt skapade en sammanhållning i gruppen och ett bra samarbetsklimat. Små enheter med lång uthållighet Precis som Norrlandsjägarna är brittiska Ranger regiment vad som brukar kallas ryggsäcksförband. Soldaterna verkar i små grupper och bär med sig allt de behöver för att utföra sina uppgifter på områden som behärskas av motståndaren. De har förmåga att vistas bakom fiendens linjer under lång tid och där bedriva spaningsverksamhet och slå ut motståndarens viktigaste resurser – till exempel funktioner för logistik, ledning och samband. Under veckan har förbanden tillsammans övat störstrid och spaning, men också moment inom sjukvård och avancerade förflyttningar i den subarktiska terrängen. För de brittiska soldaterna har miljön varit en ny bekantskap. – Vi i tredje bataljonen har haft en väldigt bra övning tillsammans med jägarbataljonen. Det var en fantastisk möjlighet för oss att få lära oss att verka i den här miljön av de som är experter och vi ser fram emot att förhoppningsvis få återvända för vinterutbildning, säger kapten Patrick Howard vid Ranger regiment. Ser fram emot fler samarbeten Övningen besöktes under onsdagen av chefen för arméns planeringssektion, Stephan Sjöberg, och den brittiske försvarsattachén Martin Moore. – Det här är en av flera bilaterala- och JEF-övningar som är planerade för i år, och att arbeta tillsammans med en jämbördigt avancerad styrka som ju den svenska armén är ger utmärkta möjligheter att lära av varandra och att förstärka vår interoperabilitet. Det är ett sant nöje att verka tillsammans med likasinnade och vi ser fram emot fler möjligheter att få samarbeta, säger Moore. Läs hela inlägget här >>

Klockan 07.30 på onsdagsmorgonen gick den svenska kontingenten på plats i Rovaniemi in i den årliga finska försvarsövningen Ruska, en övning som med tanke på rådande omvärldsläge kommer bli allt viktigare i framtiden.– Vi har övat tillsammans med våra finska vänner i många år nu men aldrig under en liknande situation som vi nu ser i vårt närområde. Att vi övar tillsammans för att försvara Finland skickar viktiga och tydliga säkerhetspolitiska signaler. I år är dessutom både Finland och Sverige på väg in i Nato, något som få hade trott för bara ett år sedan, säger Erik Stålhandske, chef för den svenska kontingenten. Norrbottens flygflottilj och andra delar ur flygvapnet har varit med i Ruska varje år sedan 2016 med undantag för pandemiåret 2021. I år fördjupas samarbetet ytterligare då den 211:e stridsflygdivisionen och det 31:a flygunderhållskompaniet underställs det finska flygvapnet på ett mer integrerat sätt än tidigare år. – I år sitter lednings- samt flygdelarna tillsammans med den finska ledningen och flygunderhållsdelarna arbetar tillsammans enligt ett gemensamt baskoncept. Här kan vi öva tillsammans för att hitta eventuella friktioner som kan lösas i framtiden, säger Erik Stålhandske. 3 700 deltagare För de finska förbanden drog övningen igång redan i slutet av förra veckan då drygt 2 400 finska reservister ryckte in vid sina respektive förband. Ruska är den största övningen för finska flygvapnet och sammanlagt deltar cirka 3 700 personer på både försvarande och anfallande sida. Sverige är enda gästande nation under övningen och de svenska delarna bestående av ett hundratal personer har varit på plats i Rovaniemi sedan i måndags. Övningen pågår till och med den 8 oktober. Läs hela inlägget här >>

Under torsdagen avbröts Försvarsmaktens stöd till Kustbevakningen vid gasledningen. Detta då undersökningen på platsen bedömdes klar av de myndigheter som lett den och stödbegäran återkallades därmed.Försvarsmakten stöd har i huvudsak bestått av fartyg och personal ur marinen med specialkompetens för att jobba under vattnet. Minröjningsfartyg och HMS Belos är de som tillsammans med Kustbevakningen undersökt området. – Jag är mycket nöjd med det samarbete som funnits mellan de olika ansvariga myndigheterna, såväl iland som ute till sjöss i området. Jag uppfattar också att de är nöjda med det stöd vi lämnat, säger överste Anders Åkermark, chef för operationsavdelningen på Marinstaben Marinen återgår nu till ordinarie verksamhet, exempelvis den ständigt pågående sjöövervakningen. Läs hela inlägget här >>

Värnpliktiga flygmekaniker för stridsflygplanet Jas 39 Gripen har länge funnits i flygvapnet. Det har däremot inte varit lika självklart att utbilda soldater för Transportflygskvadronen på F 7. Nytt sedan utbildningsåret 21/22 är att det efter ett uppehåll på 30 år åter utbildas värnpliktiga hjälpmekaniker till transportflygplanet Tp84 Hercules. Först genomför de värnpliktiga GMU (Grundläggande Militär Utbildning), därefter gör de en befattningsutbildning som hjälpmekaniker Tp84. Befattningsutbildningen börjar med en tre veckor lång fordonsutbildning, där får de värnpliktiga förarbevis för lätt personterrängbil, personbil och truckutbildning. Därefter genomgår de en tre veckor lång teknisk utbildning, de får lära sig alla delsystem i flygmaskinen så som, el, hydraulik, motorlära, jetmotorlära, propeller, aerodynamik och motmedelssystem. För att slutligen gå sju veckor praktiskt där de roterande går med en vecka på varje tropp. Efter avslutad utbildning kan de titulera sig som hjälpmekaniker Tp84, därefter kan de läsa vidare och bli flygtekniker. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2022/10/20220309-vikrin01-reportage-hjalpmek-001-2500px.jpgFoto: Viktoria Rinaldo/Försvarsmakten Fördelarna med utbildningen är många, verksamheten har länge varit väldigt tekniker-tung. Nu kan man istället jobba mer effektivt genom att ha mekaniker som skruvar och tekniker som är mer som en arbetsledare, som tar ansvar över mekanikerna. – Vi kan börja arbeta som de gör mer på civilt flygunderhåll, och det kommer hjälpa oss på transportenheten väldigt mycket då vi har brist på tekniker, säger kurschefen översergeant Mathias Ljung. Tidigare har man haft svårt att rekrytera till tjänster som är specifika för F 7, så som tekniker Tp84 och lastmästare. – På stridsflyg-sidan har de haft fler sökande, och det är tack vare att de har haft värnpliktiga, när vi nu återuppstartat hjälpmekanikerutbildningen för våra värnpliktiga kommer det inte bara leda till enklare rekrytering, men även till att vårt krigsförband blir bättre, säger kurschefen Mathias Ljung. ”Det har varit en vinning för hela kompaniet” – Kurschef Mathias Ljung Ett lyft även för teknikerna Men det var inte bara att återuppta utbildningen på en handvändning. Eftersom att det inte fanns särskilt mycket underlag kvar från den tidigare utbildning som bedrevs för många år sedan har de fått börja om och göra en helt ny utbildning. Det har varit svårt att hitta dem i organisationen. – Vi tekniker har ju utbildat varandra innan, men vi har aldrig utbildat några som inte har någon bakgrund inom flygunderhåll. Att få utbilda de värnpliktiga har varit ett lyft även för teknikerna menar Mathias. – När man går i den vanliga ”produktionssnurran” hinner man inte läsa in sig på nåt område, men för att kunna lära ut om hydrauliksystem måste teknikerna ta sig tid att läsa igenom hydraulik, för att kunna plocka ut de viktigaste delarna som är relevanta att lära sig för en mekaniker, då känner vi att det har varit en vinning för hela kompaniet, säger han. Två befattningsutbildningar med olika fokus http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2022/10/20220309-vikrin01-reportage-hjalpmek-004-2500px.jpgFoto: Viktoria Rinaldo/Försvarsmakten På stridsflyg-sidan sidan har man haft soldater länge, men på senare tid är det sen värnplikten återinfördes igen. Alla rycker in som flygmekaniker och får en gemensam teoretisk och praktisk grund, men beroende på hur praktiken går, specialiseras soldaterna i olika befattningar, samma befattning som de senare kommer krigsplaceras i. Där skiljer sig utbildningen på Jas-sidan mot transport-sidan. Transporten utbildar en soldat med bred övergripande kunskap, medans Jas-sidan utbildar en mer specialiserad soldat. Utbildningen börjar med en teoretisk grundläggande teknisk utbildning som ganska fort övergår till hur det fungerar i ett Jas-plan. Teoripassen varvas med praktik där soldaterna först lär sig om till exempel ett hydraulsystem teoretiskt, för att sen gå ut i hangaren och få titta på hydraulsystemet och göra de åtgärder som ingår i deras befattning. Utbildningen går sedan över till ett praktiskt skede där gruppen nu indelas i olika krigsplaceringar. En flygplanssoldat praktiserar mer tanka, fylla syrgas och kontroller på flygmaskinen mellan flygpass. En laddgruppssoldat får djupare träning i hängning av last, medans en flygammunitionssoldat får utbildning i hur ammunitionen görs i ordning från leverans till hängning. ”Även en liten människa kan påverka ett stort skeende genom att ta rätt beslut” Kapten Erik Svensson som är kurschef för befattningsutbildningen, hoppas att utbildningen ska ge soldaterna en möjlighet till en annan bild av Försvarsmakten. Att de tar åt sig av vikten av god kamratskap och att stötta varann. – Att förstå att även en liten människa kan påverka ett stort skeende genom att ta rätt beslut, säger Erik. De värnpliktiga används i skarp verksamhet, varje dag Emma blev kallad till värnplikt som hjälpmekaniker Tp84, hon har efter utbildningen sökt specialistofficersutbildning till flygtekniker. – Jag tänkte inte göra det från början, men jag har så roligt här på transporten, både med personalen och min grupp, och jag känner att jag vill göra något jag tycker är kul, och just nu är det att meka med flygplan, säger Emma. Många av de värnpliktiga vill nu ha ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten genom att vidareutbilda sig eller ta anställning. Gustav gjorde också värnplikt som hjälpmekaniker Tp84 och vill nu vidareutbilda sig. – Det är någonting jag kollat mycket på, här på kompaniet som antingen lastmästare eller flygtekniker. ”Jag känner att jag vill göra något jag tycker är kul, och just nu är det att meka med flygplan” – Emma, värnpliktig hjälpmekaniker. Hjälpmekanikerutbildningen skiljer sig från andra befattningsutbildningar inom Försvarsmakten, hos transportskvadronen används de värnpliktiga i skarpa situationer varje dag. De är med och kontrollerar motorer, byter ut utrustning och så vidare, så länge en tekniker har koll på dem så får de göra allt. På det sättet skiljer sig hjälpmekanikerutbildningen från många andra befattningsutbildningar. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2022/10/20220309-vikrin01-reportage-hjalpmek-002.jpgFoto: Viktoria Rinaldo/Försvarsmakten – Relationen mellan befäl och värnpliktig är mer som kollegor, det är viktigt eftersom befälen måste kunna lita på att soldaten vågar säga till om något skulle gå fel. Om den värnpliktige gör fel och inte vågar säga till, kan vi tappa ett plan, säger kurschefen Mathias Ljung. Det är ingen tvekan om att utbildningen har varit uppskattad från flera håll. – Det roligaste har varit att hålla på med flygmaskinen, det är ju det vi är här för, skruva och vara med på riktigt. Men också sammanhållningen som har varit på kompaniet, både mellan oss värnpliktiga och mellan värnpliktiga och tekniker. Jag tycker att vi har blivit välkomnade på ett väldigt bra sätt. Alla har varit väldigt engagerade i vår utbildning, det har varit väldigt roligt, säger Gustav, värnpliktig hjälpmekaniker Tp84. Text: Viktoria Rinaldo Läsa hela inlägget här >>