RSS-Bot

Nu tar Försvarsmakten nästa steg i utvecklingen av den nya paradhjälmen. Just nu genomförs de sista designstudierna och hållbarhetsberäkningarna, och en färdig prototyp samt bild på hur hjälmen kan se ut finns på plats. – Det är en helt ny och unik produkt vi tar fram och vi har prioriterat att den blir säker och så korrekt utseendemässigt som möjligt, säger major Hans Augustin.Utvecklingen av en ny och säker paradhjälm för ridning har pågått med full kraft sedan sommaren 2023. Den nya hjälmen ska användas vid parad till häst, till exempel beriden vaktparad och beridna eskorter. Arbetet med paradridhjälmen går nu in i nästa fas och det finns en godkänd prototyp som är framtagen för att vara en långsiktigt hållbar lösning. När detaljkonstruktionsarbetet är färdigt påbörjas tillverkning med tester och verifiering. – Hjälmen kommer vara på plats och färdig att använda tidigast våren 2025 – men då gäller det att allt går i lås. Målet har varit att skapa en hjälm som kan hålla in i framtiden, säger major Hans Augustin, regementsceremoniofficer vid Livgardet och projektledare för projekt Paradridhjälm. Säker och lik originalet Under det gångna året har alla inblandade arbetat hårt för att skapa en ny hjälm som uppfyller alla tillämpliga säkerhetskrav men också är så lik original-paradhjälmen som möjligt och är så korrekt som möjligt i utseende och utformning. – Det här är en komplicerad process. Det är en helt ny och unik produkt vi tar fram och vi har prioriterat att den blir bra och rätt. Vi är mycket nöjda med den produkt vi nu går vidare med, säger major Hans Augustin. Under arbetet med utvecklingen av en ny hjälm har många avvägningar behövt göras. Bland annat gjordes inledningsvis undersökningar som ledde fram till slutsatsen att den gamla paradhjälmen inte går att bygga om så att den blir tillräckligt säker för ridning enligt Arbetsmiljöverkets krav. Ridhjälmsstandard Under hösten har utvecklingsarbetet kretsat kring teknisk specifikation och ritningar – alltså konstruktionsarbete med systemmålsättningar och tekniska beskrivningar. Det genomfördes en teknisk utredning kring vad hjälmen ska klara av och inte. – Många frågor kring hjälmens utformning har varit i fokus. Till exempel har en utmaning varit hur frågan om hjälmens pik och plym ska lösas på ett säkert sätt för att inte riskera skada vid fall från häst, säger Hans Augustin. Under processen har Försvarsmakten också fört dialog med Arbetsmiljöverket för att se till att hjälmen får rätt typ av säkerhets- och ridhjälmsstandard utifrån kraven som är ställda, och en standard som är anpassad för verksamheten den ska användas för. – Det finns många parametrar att ta hänsyn till i den här processen och för att få en så bra hjälm som möjligt som är säker och kan hålla över lång tid har vi velat vända på alla stenar, säger Hans Augustin. Pik och plym Den nya hjälmen kommer vara lik originalet. Den kommer ha sin kännetecknande silverfärgade yta samt detaljer i guldpläterad metall i form av riksvapnet, bataljbandet och lagerkransen på samma sätt som tidigare. Även pik och plym är lika originalhjälmen. Den har rotationsskydd (Mips-teknologi) precis som en vanlig ridhjälm, vilket gör att nya hjälmen blir något större än tidigare, men annars mycket lik. – Den nya hjälmens formspråk kommer vara sådant så att folk känner igen sig. Nu ska vi fortsätta arbeta för att förhoppningsvis ha hjälmen på plats till nästa vår, men då gäller det att processen går som på räls, precis som tänkt, säger Hans Augustin. Läs hela inlägget här >>

Historiskt släktskap, med symbios in i framtiden. Så kan seminariet ”Hemvärnet i omdaning” sammanfattas, där rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede och arméchef Jonny Lindfors medverkade. – Vi har ett symbiotiskt förhållande. Både Armén och Hemvärnet står sig slätt om vi bara fokuserar på oss själva, säger arméchefen. Hemvärnet utvecklas hela tiden, började rikshemvärnschefen med att slå fast. – Medelåldern på de cirka 22 000 hemvärnssoldaterna är bara 44 år, vilket är viktigt att ha i åtanke. Samtidigt är det lika viktigt att vi omhändertar den erfarenhet som finns hos våra äldre hemvärnssoldater, säger Laura Swaan Wrede. Hon pekade också på att stridskraften nu tillförs ny och modern materiel, till exempel RPAS-system och nya eldhandvapen. Att Hemvärnet bara skulle verka i Sverige var också ett påstående som rikshemvärnschefen sköt i sank. – Under snart ett år har instruktörer från Hemvärnet övat ukrainare i grundläggande soldatkunskaper i den brittiskledda utbildningsinsatsen Interflex, med mycket goda resultat och lovord från britterna, säger Laura Swaan Wrede. Utbildningsinsatsen Interflex var också ett exempel som arméchefen lyfte fram. – Armén inledde utbildningen hösten 2022, men när vi skulle börja utbilda ukrainska mekaniserade förband, så övertog Hemvärnet Interflex. Där ser jag ett konkret gott exempel på vår symbios, säger Jonny Lindfors. Han lyfte fram det skadliga i synen och tankesättet att Armén och Hemvärnet skulle vara rivaler i samma domän. – Vi konkurrerar inte utan löser olika uppgifter, på olika platser. Hemvärnets unika styrka är lokalkännedomen och snabbheten, det Armén kommer fokusera på är att försvara Sverige och sina allierade mer österut. I en ny Nato-kontext är svenskt territorium det djup av försörjning som en fiende vill slå emot, vilket både vi och Hemvärnet kommer behöva förhålla oss till. Ingen stridskraft eller försvarsgren har ett egenvärde i sig självt, men tillsammans blir vi ett verktyg i att försvara Sverige, säger arméchef Jonny Lindfors. Läs hela inlägget här >>

Efter att varit tillförordnad chef på försvarsstabens ekonomi och verksamhetsstyrningsavdelning det senaste året är Ellen Rova nu officiellt utnämnd till Försvarsmaktens ekonomidirektör.Ellen Rova har arbetat i Försvarsmakten i drygt två år efter att tidigare jobbat ett decennium med regeringens styrning av försvarsområdet på Ekonomistyrningsverket. – Jag ser fram emot den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens styrning och organisation för att möta omvärldsläget inom ramen för integration inom Nato. Mitt jobb är att skapa förutsättningar för verksamheten att lösa sina uppgifter på bästa sätt, säger Ellen Rova. Ellen tar nu över rollen som ekonomidirektör efter Helena Thunander-Holmstedt som är rådgivare till chefen för Försvarsstaben. Ellen som ursprungligen kommer från Dalarna, bor centralt i Stockholm, är gift och har två små flickor på sex och nio år. Läs hela inlägget här >>

Uniform på jobbet-dagen är en dag när aktiva inom Hemvärnet, som vill och kan, bär uniform på sin civila arbetsplats.Uniform på jobbet-dagen är en viktig och gemensam aktivitet för Hemvärnet. Den syftar till att bidra till försvarsvilja, folkförankring och synliggöra Hemvärnet som en viktig del i försvaret av Sverige. – I dessa tider är det viktigare än någonsin, säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede. Hemvärnet är en del av Försvarsmakten, vars uppgift är att verka över hela konfliktskalan – från insatser i fred och i kris till väpnad strid i krig. Hemvärnssoldater har civila arbeten som de lämnar under ett par veckor per år för att vara en viktig del av Sveriges försvar. Uniform på jobbet-dagen genomförs årligen onsdag vecka 16. I år är det den 17 april. Det innebär att du, under dagen, kanske möter personer i försvarsmaktens uniform på din arbetsplats eller i ditt flöde på sociala medier under hashtagen #uniformpåjobbetdagen. Vem kan bära uniform på Uniform på jobbet-dagen? Uniform på jobbet-dagen är ett frivilligt åtagande för hemvärnssoldater att få bära uniform på sin civila arbetsplats efter att ha fått tillstånd från sin arbetsgivare. Läs hela inlägget här >>

Luftvärnsregementets nya luftvärnshall är ett bygge som inte liknar något annat. När den är klar kommer den att vara den största byggnaden i Fortifikationsverkets bestånd. Om allt går vägen står hallen klar 2026. Det är ett avancerat byggprojekt där många svåra moment ska klaras av. Allt på området är stort. Det är stora ytor, stora maskiner och stora mängder av allt material som används. Det blir också långa avstånd att röra sig över under en arbetsdag. – En av killarna som jobbar här sa nyss till mig att han går sju kilometer per dag när han jobbar här, säger Magnus Gustafsson som är Fortifikationsverkets upphandlade byggledare för projektet. 200 meter lång korridor Han visar runt på området tillsammans med byggentreprenören NCC:s projektchef Jörgen Olin. De inleder med att peka ut de två halvmeterhöga betongfundament som markerar byggnadens huvudentré. – Här står vi i entrén, säger Magnus Gustafsson och pekar på fundamenten. – Tittar vi framåt här, vid raden av armeringsjärn, ser vi den ena av de båda korridorerna som går genom hela byggnaden på bottenvåningen, säger han och tillägger att varje korridor är 200 meter lång. – Eftersom det kommer att finnas två likadana korridorer på övervåningen blir det totalt 800 meter korridorer i byggnaden, lägger Jörgen Olin till. Som en annan planet Luftvärnsregementets nya luftvärnshall är ett bygge som inte liknar något annat. När den är klar kommer den att vara den största byggnaden i Fortifikationsverkets bestånd. Byggnadens storlek och komplexitet märks även under byggtiden, och ett besök på byggarbetsplatsen kan närmast liknas vid att förflyttas till en öken eller en fiktiv rymdmiljö. Byggnaden kommer bland annat att innehåll kontor, utbildningssalar och materielhallar. Totalt blir det åtta materielhallar som har sammanlagt 96 portar. Svårt moment kräver gigant När byggnaden är klar kommer den att innehålla många tusen meter rör och ledningar. Bara strömförsörjningen i hallarna består av 7,6 kilometer rör. Det gäller givetvis att allt hamnar på exakt rätt plats, annars blir det problem när stommarna ska lyftas på plats. – Är det något moment jag kan känna lite oro inför är det just när stommarna ska monteras. Då måste allt klaffa och det är en utmaning, säger Jörgen Olin. Monteringen kommer att kräva en lyftkran som beskrivs som gigantisk. Det är cirka 600 stomelement som ska lyftas på plats och de kan vardera väga upp till 20 ton. Många experter behövs Som mest under en dag kan upp till 150 personer vara på plats och jobba på området och under hela byggtiden kan det handla om så många som 700 personer som har varit involverade på ett eller annat sätt. Magnus Gustafsson och Jörgen Olin säger att byggets storlek i kombination med de många komplexa speciallösningarna gör projektet svårt att jämföra med något annat. Det enda de spontant kan likna det vid i komplexitet är bygget av stora sjukhus. Inflyttningen som är planerad till hösten 2026. Läs hela inlägget här >>

Mindre drönare ställer nya tekniska och taktiska krav på flottans fartyg. Under den finska marinövningen Freezing Winds övar fartygen tillsammans på att bemöta angrepp från drönare.Ett lätt regn faller över Skärgårdshavet och över ett större antal örlogsfartyg som samlats för Freezing Winds 23 i slutet av november. Det är den första finska marinövningen med internationellt deltagande sedan landet blev Nato-allierad. På halvdäck på det stora finska minläggningsfartyget FNS Uusimaa klargör två officerare en mindre fastvingedrönare för målflygning. Det drar ihop sig till det som på marint militärt övningsspråk kallas GUNEX, skjutövning. Svenska korvetter och finska robotbåtar cirklar runt Uusimaa. – Finland är vår närmaste försvarsstrategiska partner. Vi delar också en speciell operationsmiljö, i form av skärgård och undervattensterräng. Det är bara vi i hela världen som har den här miljön. Det är en självklarhet att Sverige och Finland ska jobba tillsammans för att utveckla vår förmåga i den här miljön, säger örlogskapten David Forslund, fartygschef HMS Gävle. FC Gävle Ett koncentrerat lugn Vid luftstridskonsolerna nere i stridsledningscentralen ombord den svenska korvetten HMS Gävle råder ett koncentrerat lugn. Luftförvarsofficern och luftförsvarsbefälet studerar de stora skärmarna vid sina konsoler. Skärmarna är fullproppade med data, presenterade i olika tabeller, kartor och listor. Fingertopparna rör sig snabbt mellan tangentbordet framför dem och alla de paneler med knappar och styrkulor som tar vid där stolarnas armstöd slutar och fortsätter upp vid tangentbordets sidor. På kort tid ska de upptäcka målet, etablera kontakt med eldledningsradar, laser och optisk kamera för att sedan med hjälp av dessa leda in och bekämpa målet med 57-millimeterspjäsen, fartygets allmålskanon. Drönaren gör effektiva undanmanövrar Drönaren ser ut som ett litet flygplan, med ett vingspann på runt en meter, och gör effektiva undanmanövrar för att undvika att bli träffad. Nu är det upp till besättningarna ombord på fartygen att se till att den misslyckas. – Alla fartygen har fått instruktioner att sikta på ett visst avstånd bredvid målet. På det sättet kan alla deltagande fartyg genomföra hela momentet flera gånger med samma drönare. Eldledningsradarn ger inmätning på projektilerna om de träffar eller inte, säger sergeant Caio Consonni, luftförsvarsbefäl på HMS Gävle. Korta kommandon utbyts mellan vaktchefen och luftförsvarsbefälet, LFB, genom de inre systemet, alltså de headset som bärs av alla i stridsledningscentralen och bryggan. Drönaren är i luften och har påbörjat sin första löpa. Vaktchefen: ”LFB, avslå inkommande drönare i bäring 180.” Luftförsvarsbefälet: ”Uppfattat, LFB klar, på mål.” Han vrider om säkringsnyckeln och trycker ner pedalen monterad under konsolen på durken. Luftförsvarsbefälet: ”Skott kommer. Färdig. Färdig. Salva.” Tryckvåg Tryckvågen får vattnet närmast fartyget att lyfta Bam, bam, bam, bam, bam. Tryckvågen får vattnet närmast fartyget att lyfta när projektilerna i överljudsfart slungas ur det utsvängda eldröret mot drönaren. Den kalla novemberluften fylls av krutrök och ånga. Några sekunder senare reser sig tre höga vattenpelare när projektilerna slår i vattnet vid horisonten. Under övningen används barlastad ammunition. Det är en fast projektil, en gigantisk gevärskula. I ett skarpt scenario med en angripande drönare skulle man också kunna välja att använda 3P-ammunition, en sorts programmerbar sprängammunition som exploderar i närheten av målet i ett regn av små tunga metallkulor, vilket dramatiskt ökar chansen att träffa en till ytan liten angripare. Allmålspjäsen kan användas för att bekämpa mål i luften, på ytan och även mot markmål. För närstrid är korvetterna utrustade med kulsprutor på signalbryggan. Under luftförsvarsstrid bemannas de av vapentekniker och signalmatroser, som iklädda kroppsskydd och hjälm möter angriparen utan vare sig eldledningsradar, lasersikten eller kamerastöd. Istället får de lita till uppgifter om målets riktning och bäringsdragning som luftförsvarsbefälet läser i deras headset, sin egen syn och förmåga att hantera vapnet. De möter också målet på betydligt kortare avstånd, omkring några hundra meter till ännu närmare. Drönare – Under den här övningen är vi beordrade att skjuta rakt på drönaren. På det här avståndet innebär det att vi kommer att träffa precis bakom den, säger Alexander, vapentekniker och menig av första graden. Ett flertal anfall Fartygen går i formation på rad i vattnet och bekämpar drönaren med kanon respektive kulsprutor beroende på vilket avstånd den passerar. Under övningen hinner drönaren simulera ett flertal anfall. – Vi övar sällan mot drönare, så det är ett bra tillfälle för oss att få möjlighet att öva mot den här typen av mål, säger kapten Fredrik Sundqvist, sekond och vaktchef på HMS Gävle. För besättningarna på de svenska korvetterna var övningen särskilt givande, eftersom målet är så pass litet och dessutom gör undanmanövrar för att undvika att bli bekämpat. – Det gör den svårare att bemöta än de släpmål som dras av flygplan som vi normalt övar mot. Vi fick också flertalet löpor, så det här var på det hela taget ett bra utbildningsprojekt både för luftförsvararen och för vapenteknikerna som hanterar själva pjäsen, säger kapten Fredrik Sundqvist. ”Stärker vår förmåga att snabbt kunna möta uppkomna förändringar” Flera vapenövningar har genomförts under övningen, med såväl artilleri, torped samt sjömålsrobot. Dessutom utvecklar Sverige och Finland under Freezing Winds 23, processerna kring värdlandsstöd. Genom det stora svenska deltagandet stärker vi relationen och förbättrar samarbetet med våra partners. – Övningen gör det möjligt för svenska enheter att öva tillsammans med Finland och Nato-partners för att snabbt och effektivt genomföra gemensamma marina operationer. Därigenom stärker vi vår förmåga att snabbt kunna möta uppkomna förändringar i säkerhetsläget, säger örlogskapten David Forslund, fartygschef HMS Gävle. Läs hela inlägget här >>

I ett kyligt svenskt aprilväder gör Standing NATO Mine Countermeasures Group 1 (SNMCMG1) sitt första örlogsbesök i Stockholm och Frihamnen sedan Sverige blev allierade. Besöket blir det andra av sitt slag då systerstyrkan SNMG1 gjorde ett besök strax före påsk. Fartygen kommer att ligga förtöjda mellan fredag den 5 april till efter helgen.SNMCMG1 är en av Natos fyra stående fartygsstyrkor, varav två har minröjning som sin huvuduppgift, och kan omedelbart sättas in vid insatser till sjöss. Tillsammans med svenska allierade marina enheter kommer nu Natos försvar i norra Europa, Östersjön och Västerhavet att stärkas. Örlogsbesöket är ett rutinbesök för att fylla på fartygens förråd och vila besättningen. Totalt sju fartyg ingår för närvarande i styrkan. Med det tyska flaggskeppet FGS Donau följer även det nederländska fartyget HNLMS Zierikzee, det franska fartyget FS Aigle, ett estländskt fartyg Ugandi, det belgiska fartyget BNS Crocus, samt norska HNoMS Maloy och finska FNS Vahterpaa. När fartygen ger sig av kommer även det svenska minröjningsfartyget HMS Koster kasta loss med styrkan för en två dagar lång övning med SNMCMG1. Under det kommande dagarna går det ej att besöka fartygen ombord men önskar du dig en glimt av fartygen går det att se på håll från avspärrningarna vid Frihamnen. Läs hela inlägget här >>

I samband med medlemskapet i Nato har regeringen beslutat ge Försvarsmakten en ny instruktion. – Vår huvuduppgift är från och med den 1 april att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato, säger ÖB Micael Bydén.ÖB konstaterar att förändringen är av stor betydelse för Sverige som nation och för landets försvar. – Sverige ingår nu i en säkerhetsgemenskap, men den är inte gratis och den kräver motprestation. Vi ska ha förmåga att agera inte bara för rikets egen säkerhet utan också för den gemensamma säkerheten inom försvarsalliansen. I den nya instruktionen står det band annat att Försvarsmakten ska kunna bidra till att hävda allierade staters territoriella integritet och att kunna delta i Natos aktiviteter för avskräckning och försvar. – Den genomgripande omställningen är att vi går från att ensidigt försöka lösa militära problem som en angripare kan utsätta oss för, till att i stället ta ett delansvar i att leverera militära problem i syfte att avskräcka från angrepp mot alliansens medlemsländer, säger ÖB Micael Bydén. Läs hela inlägget här >>

Våren lyste med sin frånvaro och var för dagen ersatt med ett lätt snöfall. Närvarande var däremot såväl musikkår, gäster som besättningen på det nya signalspaningsfartyget HMS Artemis som idag döptes i Karlskrona. Inom kort kommer besättningen att kasta loss och personalen från FRA, Försvarets Radioanstalt kan leverera underrättelser för Sveriges säkerhetHMS Artemis ersätter HMS Orion som tjänstgjort i drygt 40 år på haven där hon tjänat och skyddat Sverige genom att samla in kvalificerade underrättelser. Det nya fartyget är bättre på alla sätt. Hon är större, bekvämare och framför allt modern. Det märks såväl för besättningen som för FRA:s personal, som är de som genomför själva underrättelsearbetet. Hytter, matsal, gym och arbetsplatserna ombord uppfyller modern standard vilket är viktigt när man är till sjöss under långa tider. 1 Dopet förrättades lämpligt nog av Generaldirektören för FRA, Björn Lyrvall: – Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar. Avtäck namnskylten! Två besättningsmedlemmar avtäckte därmed namnskylten och fartyget var döpt enligt flottans traditioner. Marinchef Ewa Skoog Haslum pratade om en glädjande och historisk dag: – Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, det innebär också att Orion kan pensioneras, efter att i årtionden tjänat Sverige. Läs hela inlägget här >>

Logistikchefen Claes Isoz stod som värd för den första Natokonferensen på svensk mark sedan Sverige blev fullvärdig medlem i försvarsalliansen. Multinational Ammunition Warehousing Initiative (Mawi) bedrivs under Natoparaplyet med Belgien som initiativtagare och ordförande.Syftet med Mawi är att de deltagande länderna på ett mer effektivt sätt ska kunna lagerhålla ammunition för att skapa hög beredskap och därmed minska behovet av transporter. Närheten till ammunitionslager är vital för att förbanden ska kunna verka, samtidigt som det skapar tid för försörjningskedjan att komma igång från hemmanationen. Detta ger en mer robust logistikkedja. Logistikkedjorna ska förstärkas Mawi-konferenser sker två gånger per år, värdskapet skiftar mellan de stater som valt att ingå i Mawi. Diskussionerna under konferensen i Stockholm, som hölls den 19 till 21 mars, fokuserade på att planera och koordinera lagerhållning mellan de deltagande länderna, ge deltagarna möjlighet att ge sin syn på pågående och framtida planer samt nätverksbyggande. – Enkelt beskrivet ska Natoländerna kunna verka tillsammans inom samma arena och med de bästa förutsättningar som kan ges. Erfarenheten har visat att leveranstiderna för ammunitionstransport ökar kraftfullt om man transporterar ammunition från hemnationen. Gemensamma lager i strategiska länder betyder att samtliga nationer kan samförvara ammunition vilket ger kortare leveranstid som resultat, säger brigadgeneral Claes Isoz. Under mötet i Stockholm råder det därmed inga tvivel om vad som stod högst upp på dagordningen. – Vårt främsta fokus för mötet var att fortsätta arbetet med att förstärka logistikkedjorna till de multinationella stridskrafterna på Europas östra flank, betonar ordföranden för Mawi, Karen Van Gendt. Kanada kommer närmare Europa Förmågan att leverera stöd skiljer sig åt beroende på medlemsländernas geografiska läge. Natos medlemmar på andra sidan Atlanten, närmare bestämt i Kanada, har här en särställning i sammanhanget. Kanadas militära närvaro i Europa är mindre än USA:s. Atlantiska oceanen ger med andra ord andra utmaningar än för leveranser inom Europa. – Kanada gick nyligen med i Mawi-projektet i syfte att finna alternativ för möjliga framtida lager för ammunition inom Nato. Som en del av Kanadas åtagande för Enhanced Forward Presence (EFP) i Lettland, Natos östra flank, ger samordningenav lagerhållning med de allierade en utmärkt möjlighet för oss att förbättra vår egen kapacitet. Kanadas geografi, det vill säga avstånd från den europeiska arenan, ger ytterligare möjligheter att stärka befintliga relationer och bygga nya relationer med våra Natoallierade, säger överste Patrick Feuerherm från den kanadensiska försvarsmakten. Sveriges strategiska läge i Norden Logistikchefen Claes Isoz öppnade mötet och hälsade deltagarna välkomna. Mawi representeras från Sveriges sida av Högkvarterets Logistikavdelning. Med hänvisning till det nytillkomna inträdet i Nato hamnade Sverige under konferensens gång ofta i blickfånget för Mawis framtida planer. Detta särskilt kopplat till Sveriges strategiska läge i Norden och för Nato. Belgien, som bär ordförandeskapet för Mawi, utryckte sin uppskattning om det svenska värdskapet under den tre dagar långa konferensen enligt följande: – Att stå värd för Mawi visar den svenska viljan till att bidra. Efter att ha avslutat konferensen för denna gång kan vi konstatera att varje aspekt av mötet var mycket välorganiserad, vilket gav oss möjligheten att uteslutande fokusera på mötets innehåll, säger Mawis sekreterare Yvan Grigorieff. Utöver Sveriges, Belgiens och Kanadas försvarsmakter fanns även representanter från Bulgarien, Tjeckien, Estland, Litauen, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Polen, Rumänien, Slovakien, Spanien och Tyskland samt representanter från Natos högkvarter, Shape och JSEC med på konferensen i Stockholm. Läs hela inlägget här >>

Fartygen i operation Aspides fortsätter att skydda civila handelsfartyg i Röda havet mot attacker från huthirebellerna. Hittills har man skjutit ner både fientliga drönare och ballistiska missiler. Den 13 mars runt klockan 0500-0600 (Djibouti-tid) öppnade den grekiska fregatten Hydra eld med sina kanoner mot två obemannade flygfarkoster, UAV:er, då de hotade den civila sjöfarten. På morgonen 20 mars upptäckte en fransk fregatt en fientlig attackdrönare från huthirebellerna som hotade den civila sjöfarten. En helikopter, som tillhör fartyget och var ute och patrullerade i området, fick omedelbart order att bekämpa drönaren med sina kulsprutor. Franska och tyska fartyg Redan dagen efter var det dags igen. Tidigt på morgonen upptäckte en fransk fregatt tre ballistiska missiler som avfyrats från huthi-kontrollerat område i Jemen - samtliga sköts ner. Något senare samma dag sänkte den tyska fregatten FGS Hessen en obemannad sjögående enhet som också kom från huthi-kontrollerat område i Jemen. – Attackerna mot civila fartyg är ett allvarligt hot även mot Sverige och behöver motverkas. Bland annat påverkar de svensk import och export. Därför är det viktigt att Sverige är med och bidrar till insatsen, säger Carl-Johan Edström som är chef för operationsledningen i Högkvarteret. Skydd för civil sjöfart Den EU-ledda operation Aspides är defensiv och ska skydda civila fartyg i Röda havet mot attacker från bland annat huthirebellerna. Försvarsmakten har tre stabsofficerare på det operativa högkvarteret i Larissa, Grekland. En stabsofficer är ombord på den italienska styrkechefens ledningsfartyg ute i operationsområdet. Läs hela inlägget här >>

Livgardets nya chef, överste Gustaf Dufberg, är ny i rollen som regementschef men han är väl bekant med förbandet. Efter ett år som brigadchef på Norrbottensbrigaden i Boden är han tillbaka på ett av världens äldsta regementen.Från 2018 till 2023 arbetade Gustaf Dufberg på Livgardet, både som ställföreträdande regementschef och chef för Försvarsmaktens internationella centrum Swedint. Trots att han trivdes mycket bra i Norrbotten var erbjudandet att bli Livgardets regementschef oemotståndligt. – Det är första gången jag får återvända till ett tidigare regemente. Det känns verkligen som att jag kommer hem till Livgardet när jag nu återigen får förmånen att bära Livgardets uniform, säger Gustaf Dufberg. Den första tiden i nya rollen ska Gustaf Dufberg fokusera på att sätta sig in i förbandets uppgifter och pågående verksamhet. På sikt är frågor kopplade till beredskap samt tillväxt av material, personal, lokaler och utbildningsanläggningar något som är viktigt för honom. – Även om tillväxten inte går så snabbt som jag önskar så måste vi vara beredda med det vi har i nuläget, säger Gustaf Dufberg. Chefsöverlämning Under chefsöverlämningsceremonin den 27 mars lämnade den avgående chefen, överste Stefan Nacksten, över ansvaret till Gustaf Dufberg. För Stefan Nacksten väntar uppdraget som chef för försvarsstabens infrastrukturavdelning på Högkvarteret. – Att få ha varit regementschef över Livgardet har varit en stor ynnest och jag är väldigt tacksam. Jag vill verkligen tacka alla medarbetare och värnpliktiga på Livgardet, det är mötena med er som gett mig energi. Till min efterträdare Gustaf Dufberg önskar jag stort lycka till och ta varsamt hand om regementets personal och framtida möjligheter, säger Stefan Nacksten. Läs hela inlägget här >>

Ibland får du sova för lite, kanske du inte heller fått i dig tillräcklig energi och arbetsuppgiften är fysiskt krävande. Det kan vara kallt och blött och allt känns lite extra motigt. Ändå behöver du prestera. Men hur ska du agera för att fungera så bra som möjligt i en sådan situation? Och kanske ändå viktigare, hur ska du undvika att hamna i den typen av situationer? Det och mycket annat innefattas i begreppet fysiskt stridsvärde.Kadetterna på officersprogrammets 231:a kurs har precis genomfört kursen fysiskt stridsvärde på 7,5 högskolepoäng, en av många kurser kadetterna genomför under sina tre år på programmet. För blivande chefer är fysiskt stridsvärde avgörande. Det handlar om att ha god fysisk prestationsförmåga för att kunna leda och fatta beslut i pressade situationer. Att förstå detta är viktigt för att vinna, om det så är matchen, striden eller kriget. Regelbunden träning och återhämtning är nyckeln till att behålla ett högt stridsvärde. Kadetterna i sin roll som framtida chefer behöver förstå det, för sin egen del, men även för sitt kompani eller pluton. De måste förstå vikten av att genomföra återhämtande åtgärder regelbundet för att kunna behålla ett högt fysiskt stridsvärde, för att i förlängningen kunna utföra sitt uppdrag och för att nå operativ effekt. Kursen har genomförts av Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF) på Militärhögskolan Karlberg och kurschef är Carl-Johan Thorell. Thorell – De första två veckorna på kursen fokuserade vi på föreläsningar och laborationer kring inre faktorer där man lär sig hur kroppen fungerar, och på lämpliga sätt att träna upp både kondition, styrka och mobilitet. Vecka tre och fyra växlar fokus då vi börjar titta på yttre faktorer där det mer handlar om till exempel sömn, hygien, nutrition och utrustning som påverkar oss. Vecka fyra hade vi en tillämpningsövning på Berga där vi då övade belastning och återhämtning i praktiken, så här tror jag att kadetterna började se den röda tråden som vi har varit ute efter från första början. Femte och sista veckan knyter vi ihop säcken med seminarium och tentamen på det de lärt sig hittills, säger Carl-Johan Thorell. Under kursens första del spenderade kadetterna ett par dagar på Riksidrottsförbundets tränings- och utvecklingscentrum Bosön. Där fick de lära sig mer om yttre faktorer som sömn, hygien, nutrition och utrustning, samtidigt som de fick genomgå ett antal lärande träningsmoment. En del av dem fick även prova att anstränga sig i värme, i det så kallade värmelabbet. Till Bosön kom även överbefälhavaren Micael Bydén för att följa kursen: – Jag tycker kanske att den viktigaste delen vi ska ta vår utgångspunkt i, det är att det är hårt tryck i verksamheten. Många uppgifter. Det här är en situation som jag är helt övertygad om kommer att bestå, och då är det viktigt att man skapar förutsättningar för fysisk träning. Att man tränar upp det fysiska stridsvärdet och kan bibehålla det över tiden, även när man har mycket att göra. Det tror jag är det viktigaste att tänka på i den situation vi har. Inre och yttre faktorer De flesta kadetter har en bakgrund inom idrott och träning, men det finns fortfarande steg att ta kring den fysiska prestationsförmågan. Forskning inom området driver ständigt på utvecklingen, och kunskapen kring ämnet ökar för varje år. Den här kursen inleds med att lägga en grund i fysisk prestationsförmåga. Det handlar mycket om att själv ha en kunskap om hur du tränar, och även hur du tränar andra, för att bygga upp en tillräcklig fysisk förmåga och för att kunna nyttja och förstå det fysiska stridsvärde betydelse. När du har byggt upp en fysisk nivå som är tillräcklig, har du byggt upp de inre faktorerna för att kunna klara olika påfrestningar. Därefter har vi ett antal yttre faktorer som påverkar oss när vi är ute och genomför olika typer av uppdrag. – Vi får sova lite. Vi påverkas av om det är vinter eller sommarklimat, och de yttre faktorernas påverkan blir viktiga för oss att hantera. Har vi ont om mat eller inte får mat så ofta som vi önskar och behöver måste vi ta hänsyn till det och då pratar vi om att det fysiska stridsvärdet inte får gå ner för djupt, utan att vi hela tiden behöver göra återhämtningsåtgärder så vi kan behålla ett högt fysiskt stridsvärde. Kort sagt, fysiskt stridsvärde är kunskap om, och förmågan att kunna hålla kropp och knopp klara för att kunna genomföra de uppgifter man har, på bästa sätt. Med andra ord handlar det om en kurs i träning och träningsplanering för att du ska vara uthållig över tid för att kunna göra en bra insats och inte gå ner dig. Så skulle man kunna säga ungefär, avslutar Carl-Johan Thorell. Läs hela inlägget här >>

Projektet Testbed PFAS har utvärderat reningstekniker för förorenat vatten och jord samt PFAS-fria släckmedel, med goda resultat. Nu finns vetenskapligt testade metoder för rening av vatten färdiga att tas i bruk. Projektet har även bidragit till ny kunskap om PFAS-fria släckmedel, vilka behöver ersätta släckvätskor (brandskum) som innehåller PFAS. – Tack vare en mycket omfattande testverksamhet kan vi nu visa vilka metoder som är både realistiska, hållbara och effektiva för rening av vatten från PFAS-föroreningar. Nu är det dags för alla aktörer som behöver rena vatten att börja använda metoderna, säger Tove Mallin, forskare på RISE och projektledare för Testbed PFAS. Testbed PFAS, som startade 2020, har haft två tydliga mål, att hitta fungerande reningstekniker för förorenad mark och vatten samt att utvärdera PFAS-fria släckmedel för att ersätta PFAS-baserade brandskum. Resultaten från testverksamheten har varit kunskapshöjande för FMV:s arbete, bland annat inför upphandlingen av PFAS-fri släckvätska till flygvapnet. – Testbed PFAS var ett givande projekt. FMV har gått från att ha teoretiska kunskaper till att få dem bekräftade i testverksamheten vilket ger myndigheten goda möjligheter att hantera risker vid design av försvarsmateriel och system, säger systemingenjör Dennis Norin från FMV. – Projektet har gett ökad kunskap kring PFAS för samhället i stort och för Försvarsmaktens del har det bidragit till att flygvapnet idag har släckmedel utan tillsatt PFAS, det är ett viktigt och konkret exempel på Försvarsmaktens miljö- och hållbarhetsarbete, säger generalmajor Stefan Sandborg, chef för Försvarsstabens stödenhet. De tidiga testerna i projektet genomfördes vid RISE laboratorier i Borås och de slutliga storskaliga fältförsöken för rening av PFAS-förorenat vatten gjordes vid Tullinge vattenverk i Botkyrka kommun samt vid Ängelholms flygfält. Testbed PFAS är ett samarbetsprojekt mellan RISE, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket. Läs rapporten här Läs hela inlägget här >>

Under några veckor i mars har stora delar av 44.röjdykarnadivisionen flyttat sin verksamhet till nordnorge för att delta i den norska nationella övningen Nordic Response 24. Övningen är en integrerad del av Nato-övningsserien Steadfast Defender, den största Natoövningen på flera decennier. Syftet med övningen är att tillsammans med Norge, Finland och Danmark öva försvaret av Norden samt att ta emot förstärkningar av internationella förband inom ramen för ett artikel 5-scenario. Det klara kalla saltvattnet färgas ljusblått av jetstrålens luftbubblor när den stora svarta ribbåten forsar fram genom Tromsöfjorden. Snöklädda bergsidor reser sig ur vattnet mot en grå himmel. Farten förvandlar de uppstänkande vattendropparna till projektiler. Skyddsglasögon är obligatorisk utrustning ombord. En bit bort i farleden guppar en mindre ribbåt. Ombord finns båtförare, röjdykare, dykledare och dykskötare. Dykledaren går igenom checklistan medan dykskötaren hjälper röjdykarna på med apparaterna. När alla förberedelser rapporterar dykarna till dykledaren: – Jansson klar för dyk. Tryck nödgas 050, tryck apparat 240, jag är ledare i paret, allt väl. Dykledaren ger dykarna order om att gå i vattnet. De hasar ner i det klara vattnet och får hjälp av dykskötaren med den mobila sonaren. Därefter påbörjar de dyket. De faller snabbt till botten omkring 20 meter under båten. Med hjälp av sin sonar söker de sig fram till objektet. I de klara vattnet ser de övningsminan på långt håll. De undersöker den och dokumenterar sina fynd, innan de tar sig upp till ribben för att rapportera. 1 Omfattande förberedelser har lagt grunden Förberedelsena hos 44.röjdykardivisionen har pågått en längre tid. Bland annat har alla fordon, båtar och övrig utrustning rengjorts inför transporten med ett speciellt rengöringsmedel. 2 – Det var mycket jobb, men nödvändigt för att säkerställa att inga främmande organismer tillförs den känsliga biologiska miljön norr om polcirken, säger kapten Erik Norderby, planeringschef och övningsledare för 44.röjdykardivisionen. Förbandet med stora delar av sin materiel har transporterats från hemmabasen i Skredsvik på den svenska västkusten med tåg till Kiruna och sedan för egen maskin på vägar till den plats där vi nu befinner oss i Tromsöfjorden. – Det är första gången som förbandet är så här långt norrut och bedriver verksamhet. Det är också en av övningsmålsättningarna, att kunna ta sig långt hemifrån och lösa våra huvuduppgifter tillsammans med andra. Att logistiskt kunna hantera att flytta hela förbandet, starta upp och leverera effekt, säger kommendörkapten Martin Blomqvist. – Det har varit förvånansvärt lite friktioner. Vi är uppe hela och rena och kan leverera från dag ett. Vår utrustning är ändamålsenlig och medför inte några begräsningar. Skapar rörelsefrihet för andra En svag vintersol bryter igenom molnen och färgar för en kort stund de snöklädda bergen på andra sidan Tromsöfjorden rosa. 44.röjdykardivisionen är samgrupperade på en kaj med den norska marinens logistikkommando, redo att lösa uppgift. – För vår del handlar det om att tillse att enheter har handlings- och rörelsefrihet i den marina miljön. Anledningen att vi är just här vid den framskjutna logistikhubben är för att kunna möjliggöra förnödenhetsförsörjning av övriga marina enheter, säger kommendörkapten Martin Blomqvist. Konkret handlar det om förbandets förmågor inom sökning, lokalisering, identifiering och eventuellt röjning av objekt och ammunitionseffekter. – Vi har uppgifter som ledpenetrering och minsökning. Att undersöka de utpekade lederna som fartygen ska använda och påvisa förekomst eller avsaknad av undervattensvapen, som exempelvis sjöminor. Vi gör samma sak i kajanläggningarna, där vi genom våra metoder kan upptäcka och hantera till exempel försåtsminerad infrastruktur, säger kommendörkapten Martin Blomqvist. 3 Välkomna och efterlängtade En annan viktig uppgift som förbandet har i Norge är samverkan. Kort efter att Sverige blivit allierad ordnar de norska värdarna Natofika i mattältet på kajen. På kortväggen, mellan den norska och svenska flaggan hänger nu Natoflaggan. Cheferna håller korta tal innan soldater, sjömän och officerare bjuds på tårta. – Vi har känt oss otroligt varmt välkomna, omhändertagna och får bra stöd. Det har vi fått tidigare också när vi samarbetat och samövat. Men det är något som ligger i luften. Det är inte bara från Sveriges del som det legat en förväntansbild på att få det här klart, så att vi ska kunna ha en framtid tillsammans på ett annat sätt. Det märks även från övriga internationella samarbetspartners och numera allierade, säger kommendörkapten Martin Blomqvist. Läs hela inlägget här >>

Efter en vecka av dis och dimma skiner solen från en stor blå himmel över Lysekil, ett större antal fartyg och båtar från marinen och Kustbevakningens kombinationsfartyg KBV 032. Samverkan mellan myndigheter, i det här fallet att öva på att integrera Kustbevakningens och marinens resurser, ingår som en del av Marinövning Vår 24 som just nu pågår längs västkusten och i Västerhavet.Under dagens övning samverkar marinens fartyg HMS Skaftö och Kustbevakningens KBV 032 kring ytövervakning, för att bygga sjölägesbild. – Rent konkret övar vi tillsammans med marinen på procedurer kring ytövervakning och delning av sjöläge, säger Anders Håkansson. Ombord KBV 032 finns förutom Kustbevakningens personal även SarahLinn Håkansson, specialistofficer i marinen. – I det här läget handlar det mycket om att förstå varandras förutsättningar och förmågor för att hitta samverkansmöjligheter. Att vara ombord på varandras fartyg är utbildande åt båda håll, säger fanjunkare SarahLinn Håkansson, SLO HMS Visby. Läs hela inlägget här >>

Under perioden 4-16 mars har 73. transportflygskvadronen deltagit på övningen STORM FLAG 24. Övningen är en gemensam övning mellan amerikanska flygvapnet och armén, där det övergripande syftet är att validera en brigad ur amerikanska 82. luftburna divisionen till att ingå i Immediate Response Force. Immediate Response Force är en sammansatt styrka med delar från amerikanska armén och amerikanska flygvapnet som är beredd att utgå vart som helst i världen på 18 timmar. Övningskonceptet STORM FLAG är relativt nytt och genomförs ca 4 gånger per år. STORM FLAG utspelar sig i ett scenario där man stödjer en NATO allierad som blivit attackerad av en fientligt sinnad grannstat. NATO-förband frambaserar först på en civil flygplats och tar sedan en LZ (landing zone) på fientligt territorium med i detta fall ett helikopterburet anfall. Anfallet genomfördes av 82. Divisionens egna helikoptrar för att därefter fälla en stor mängd materiel och personal med fallskärm. Efter fällningarna öppnades LZ och transportflygplan kan börja lyfta in större mängder materiel. När marktrupperna etablerat sig och organiserat sin materiel fortsätter de anfallet. Personal från transportflygskvadronen har ingått i övningen från starten den 4 mars. Då anlände personal som ingick i MPC (mission planning cell) till POPE Army Airfield. MPCs uppgift har varit att planera flyguppdragen. De som ingått i MPC från svensk sida har varit piloter, TSO (taktisk systemoperatör) och personal från MSE (mission support element). Den svenska delen av MPC har planerat uppdragen för våra besättningar men har varit en helt integrerad del av det i huvudsak amerikanska MPC. De två svenska C130H Hercules som deltog med i övningen anlände Alexandria internationella flygplats den 6:e mars och började efter två dagar med förberedelser att genomföra flyguppdrag den 9:e. Därefter har den svenska styrkan genomfört flera uppdrag dagligen i 6 dygn tillsammans med en Nato-allierad. Transportflygskvadronen har dagligen i 6 dygn tillsammans med en Nato-allierad levererat en rad olika typer av laster in till operationsområdet. De olika övningsmomenten har prövat uppdragsplanerarnas förmåga att med ett dygns förvarning planera en fällning eller koordinera vilken typ av last som de svenska flygplanen kan hantera. Lastmästarna har i sin tur prövats i att lasta en rad olika fordonstyper och materielslag som är främmande ur ett svenskt perspektiv. Såväl svensk som amerikansk underrättelsepersonal har fått möjligheten att hålla underrättelsegenomgångar och avrapporteringar med besättningar från olika länder samt flygplanstyper. Alla moment har genomförts i en skala som transportflygskvadronen vanligtvis inte kan öva i hemma i Sverige, men som är möjlig att genomföra utomlands tack vare inbjudan från våra allierade. Besättningarna har i sin tur utsatts för luftvärnsbeskjutningar och fått söka efter nedskjutna flygplan för att fälla förnödenheter till besättningen som behöver undsättas. Moment där de svenska besättningarna lyckats både med att hitta personalen och att leverera vatten samt mat med fallskärm nära deras position. - Det känns mycket bra att se att den förmåga vi övat upp hemma även fungerar i dessa sammanhang samtidigt som vi lär oss nya saker och fortsätter utveckla förbandet, säger en pilot från Transportflygskvadronen som var på plats under övningen. De olika momenten har även visat hur tät samverkan mellan flygvapenförband och arméförband behöver vara för att kunna genomföra en luftlandsättning av större skala. I den svenska kontingenten har det inte bara ingått MPC och besättningar utan också en betydande supportorganisation. Den har bestått av två flygunderhållsgrupper med tillhörande materiel, logistikpersonal och representanter ur 73. Transportflygskvadronens utvecklingsavdelning. Flygunderhållsgruppernas uppgift förutom att genomföra avhjälpande underhåll på de fel som uppstår är också att genomföra klargöring av flygmaskinerna. Det innebär att besättningar kan gå direkt från sin briefing och sätta sig i ett startklart flygplan. Under övningens avslutande del har förbandet mottagit chefsbesök från C 73.transportflygskadronen Överstelöjtnant Per Carlemalm och C F 7 Överste Adam Nelson. Det har också som avslut på övningen genomförts en lite försenad Natofika. I samband med fikan befordrade Överste Nelson lastmästare Svensson till Fanjunkare. Totalt i övningen har det medverkat 8st C17 Globemaster III från amerikanska flygvapnet, 8 st C-130J-30 Superhercules från amerikanska flygvapnet, 2 st C130H Hercules från svenska flygvapnet och 1 st KC-390 Millenium från brasilianska flygvapnet. Armékomponenten under övningen uppgick till ca 4000 man ur 82. Luftburna divisionen. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten kommer att ta emot 321 nya pansarterrängbilar under kommande år. Försvarets materielverk, FMV, har tecknat avtal med Patria Land Oy om beställningen. Fordonet kallas pansarterrängbil 300. Avtalet som tecknats av FMV är på 321 pansarterrängbilar med tillhörande vapenstationer för leverans till Försvarsmakten. Avtalet är värt cirka 5,3 miljarder kronor. – Det här kommer att bli ett ansenligt tillskott till armén, som får en väldigt potent pansarterrängbil. Tack vara gott samarbete med leverantören och finska försvarsmakten kan vi lägga den här beställningen och få snabba leveranser säger Jonas Lotsne, chef för FMV:s verksamhetsområde armémateriel. Fordonen ska ingå i bland annat motoriserade förband, luftvärns- och artilleriförband. Rekordsnabb hantering Beställningen är resultatet av forsknings- och utvecklingsavtalet Common Armored Vehicle System, CAVS, som är ett multinationellt samarbete mellan Sverige, Finland, Lettland och Tyskland, samt industriföretaget Patria. Det syftar till att utveckla ett pansarfordonssystem baserat på de inblandade ländernas gemensamma krav. Sverige anslöt sig till CAVS 2022. – Det är rekordsnabbt att få fram ett serietillverkat fordon på så här kort tid. Att vi har lyckats med det är en kombination av att vi gått med i CAVS-samarbetet och att vi minimerat anpassningarna för svenska försvaret. Vi har antagit en modell som redan finns och endast gjort mindre anpassade unika svenska särkrav. Nu får Försvarsmakten ett fordon som väl uppfyller kraven och som levereras snabbt och i tid, säger Johan Lampinen, sektionschef pansarterrängbil FMV. Svenska anpassningar Den största svenskanpassning som genomförs är integrering av ledningsstödsystem mark i fordonen. Fordonen kommer bland att utrustas med skyddsförmåga i form av rökkastarsystem och automatiskt brandsläckningssystem, samt verkansystem med överlagrad vapenstation. Vapenstationen kan bestyckas med bland annat tung kulspruta, granatspruta och pansarvärnsvapen. – Tätt och bra samarbete med Försvarsmakten, Patria, finska försvarsmakten och Finland, som är lead nation i CAVS-samarbetet, har varit en förutsättning för att få till den här beställningen på så kort tid. Transparens och bra kommunikation är förutsättningar när det kommer till forcerad anskaffning där allt sker mycket snabbt, vilket är otroligt viktigt med det omvärldsläge vi befinner oss i, säger Johan Lampinen. Leveranser fram till 2030 En förserie om 20 fordon har redan levererats till Försvarsmakten. I den här beställningen, ingår förutom trupptransportfordon, även varianterna stridsledningsfordon och sjukvårdstransportfordon. Först ut för leverans till Försvarsmakten är trupptransportfordonen, där leveranserna börjar under första nästa år. Det följs under kommande år även av de andra fordonsvarianterna. Leveranserna kommer att pågå fram till och med 2030. Läs hela inlägget här >>

Under tisdagenlotsades fem örlogsfartyg ur Natos stående styrka Standing NATO Maritime Group 1, in till Frihamnen. Besöket blir det första i sitt slag med Sverige som allierad och fartygen kommer att ligga förtöjda mellan från den 19 mars fram till helgen. Med det spanska flaggskeppet, fregatten ESPS Almirante Juan de Borbón, i spetsen anlände Standing NATO Maritime Group 1 (SNMG1) till Stockholm och Frihamnen under tisdagen. Styrkan är en av fyra stående styrkor inom Nato med huvuduppgift att omedelbart kunna sättas in i insatser till sjöss. Tillsammans med svenska allierade marina enheter, kommer nu Natos försvar i norra Europa, Östersjön och Västerhavet att stärkas. Örlogsbesöket genomförs för att demonstrera styrkan i Natos maritima styrkor som ständigt finns tillgängliga för insatser eller vid hot mot alliansen. Syftet är också att vila besättningarna och fylla på fartygens förråd. Kan ses på håll Fartygen som besöker Stockholm förutom ESPS Almirante Juan de Borbón, är det tyska stödfartyget FGS Bonn, den italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, den franska fregatten FS Normandie, samt den norska fregatten HNoMS Otto Sverdrup. Under veckan går det tyvärr inte att besöka fartygen ombord med önskar du få dig en glimt av de fem örlogsfartygen går de att se på håll från avspärrningarna vid Frihamnen fram till helgen när de lämnar. Läs hela inlägget här >>

Nyligen var sjukvårdssoldater från Livgardet på studiebesök på både Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Syftet var att stärka kontakten mellan militär och civil sjukvård samt utbyta kunskaper.Besöket bestod av en rundvandring i den civila sjukvårdsmiljön och en förevisning av en sjukvårdspansarterrängbil 360. Trots olika tillgång till material och utrymme fanns det likheter i kunskap och strävan att rädda liv – oavsett militär eller civil yrkesroll. Översergeant Juha Mauno, tidvis tjänstgörande specialistsjuksköterska från 1:a militärpolisbataljonen var en av dem som deltog vid besöket. Han berättade om arbetsprocessen om någon blir allvarligt skadad under militär verksamhet. För att vinna tid och minimera skadeutfallet kan utbildad militär personal transportera den skadade till sjukhus. Det aktuella sjukhuset meddelas via ett specifikt telefonnummer att en kritiskt skadad patient är på ingång. – Väl framme rullas patienten in till akutrummet där vi lämnar en kort muntlig rapport om läget. När rapporten är godkänd tar den civila sjukvården över, säger Juha Mauno. Sergeant Amelinn Selinder, instruktör inom sjukvård på 12:e motoriserade skyttebataljonen deltog också under besöket. – Grundförståelsen för processen är viktig. Vi behöver veta hur den civila sjukvården jobbar, när i tid vi ska in i processen och vilken information de vill ha av oss, säger Amelinn Selinder. Besöket var endast teoretiskt men förhoppningen är att inom tid avancera det till mer praktiska övningar, där militär och civil sjukvård prövas tillsammans. – Ambitionen är att längre fram kunna genomföra hela kedjan fullt ut, från samverkan till genomförande, säger Juha Mauno. Läs hela inlägget här >>

Nordic Response 24 är slut. Den innebar att tusentals soldater befann sig i övningsområdet i norra Finland. Den stora närvaron av militära förband har också fört med sig ekonomisk livskraft till företag i regionen.Inför övningen har de allierade beställt många olika slag av tjänster och förnödenheter. Det totala värdet av de beställningar som gjorts uppgår till cirka 120 miljoner kronor. Exempel på beställda produkter är drivmedel, bränslen, livsmedel, boende och plogningar. Väl fungerande information Enligt kommundirektören i den nordliga glesbygdskommunen Enontekis, Petri Härkönen, har kommuninvånarna blivit väl informerade om verksamheten. – Under övningen har det varit många kunder i butikerna i Hetta och pansarfordon har rört sig längs vägarna. Svenskarna hade sitt viktigaste underhållscenter på flygplatsen, säger Petri Härkönen. Minimala skador på miljön Skador på vägar och miljö har hanterats enligt den finländska försvarsmaktens system. – Med tanke på mängden materiel och trupper är de skador som orsakats varit synnerligen små, säger Petri Härkönen. Därtill har Nordic Response 24, som är en del av övningsserien Steadfast Defender 24, lockat en betydande mängd kunder till de företag och tjänsteproducenter (butiker, kiosker, inkvarteringstjänster) som verkar inom övningsområdet. Närmare 7 500 soldater har övat i norra Finland under övningen. Det totala antalet deltagande soldater i Nordic Response 24 var över 20 000, från 13 olika nationer. Texten omarbetad och publicerades först på den finländska försvarsmaktens hemsida. Läs hela inlägget här >>

Inför ett nästan fullsatt Wisby Strand uppträdde på lördagseftermiddagen US Army Europe and Africa Band and Chorus. I publiken: brigadgeneralerna Bryony Terrell och Mattias Ardin, som var helt överens. – Ett fantastiskt uppträdande och ett ljudligt bevis på de goda relationerna mellan våra länder. Brigadgeneral Bryony Terrell, US European Command Deputy Director for Global Partnering var värd för konserten med US Army Europe and Africa Band and Chorus. De har under två veckor spelat på olika platser i Sverige och Danmark. Nu var det Gotlands tur som sista stopp på turnén. Under besöket på ön hann Terrell också besöka Gotlands regemente P 18 och träffa överste Dan Rasmussen och regementsförvaltare Daniel Martell, som bland annat förevisade Stridsfordon 90 och Stridsvagn 122; fordon som imponerade på C-5A- och C-17-piloten Terrell. – Hängivenheten hos regementets personal är slående, viljan att försvara Gotland är så tydlig. Och nu förstår jag till fullo öns strategiska läge och varför den kallas för världens största osänkbara hangarfartyg, säger Bryony Terrell. US Army Europe and Africa Band är en orkester med omkring 50 heltidsanställda musiker och sångare – som alla är soldater i grunden. Konserten bjöd på en bred blandning - allt från militärmarscher till en version av Totos ”Africa”, som slog orginalet med hästlängder. Den verkliga publikfavoriten var ändå ett svängigt ABBA-medley, som fick hela Wisby Strand på fötter. – Sverige och Försvarsmakten har sedan tidigare ett långvarigt och djupt samarbete med de olika försvarsgrenarna i USA. Det samarbetet kommer fördjupas nu när vi inte längre är partners utan allierade. Vi blir starkare tillsammans, säger ställföreträdande rikshemvärnschefen Mattias Ardin. – Jag instämmer helt. Vi blir precis som Mattias säger starkare tillsammans, säger Bryony Terrell. Läs hela inlägget här >>

Flygvapnet har anordnat ett internationellt seminarium. Den första dagen ägnades åt att demonstrera hur Flygvapnet opererar spridda från hemmabasen, och i vintermiljö. Den andra dagen hölls ett seminarium om vad som krävs för att göra det möjligt.Seminariet som genomförs på engelska benämns ICE med inriktningen “Enabling Agile Combat Employment, and Dispersed Base Operations.” Värd för seminariet var Luftstridsskolans chef, överste Niclas Magnusson. Till de långväga gästerna hörde deltagare från Australien och USA medan de europeiska gästerna kom från grannlandet Finland och från Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Ungern och Schweiz. Flygvapenchefen Jonas Wikman hälsade välkommen och tackade för den support Sverige fått under antagningsprocessen till Nato innan Peter Greberg, chef för Norrbottens flygflottilj, berättade om förbandet och om det spridningskoncept som tillämpas av Flygvapnet. Svenska flygvapnet har inte varit volymmässigt större än den tänkta motståndaren, eller kunna räkna med att vara teknologisk överlägsen, vilket gjort att lösningen varit att utveckla taktik som ger en fördel både på marken och i luften. Konceptet tog fram efter andra världskriget för att Sverige skulle kunna försvara sig själv. Kriget i Ukraina har bekräftat nödvändigheten av att sprida sina flygförband för att minska risken för fjärrbekämpning, vilket ökat det internationella intresset för det svenska spridningskonceptet. För att driva en flygbas i subarktiskt klimat så krävs till exempel fälthållningsförmåga för vinterförhållanden, vilket demonstrerades av värnpliktig och anställda soldater ur 21.flygflottiljen när de snabbt röjde en av kortbanorna från djup snö. Gästerna fick möjlighet att köra snöröjningsmaskinerna och pröva flygbasjägarnas skotrar, något som många tackade ja till. Deltagarna fick även tid att samtala med personal ur flygbassäkerhetsförbanden, klargöringspersonalen och fälthållningspersonalen. Efter lunch förevisade en rote Jas 39 Gripen landning på kortbana undervinterförhållanden, följt av rörlig klargöring med värnpliktiga mekaniker, ledda av en specialistofficer. ICE - Australien Den efterföljande dagen genomfördes ett seminarium som leddes av personal ur Luftstridsskolan, med stöd från Flygstaben och Blekinge flygflottilj. Efter förevisningarna samlades besökarnas frågor in och diskuterades under seminariet. De stora områdena var inom ledning och logistik, inte minst gällande flygunderhåll och fortsatt luftvärdighet. – Det handlar i grunden om en taktisk idé, runt vilken vi bygger förmågor. Vår taktiska idé ställer krav på innovation – att designa system som är enkla att hantera snabbt under svåra förhållanden, säger Niclas Magnusson, chef på Luftstridsskolan. Jas 39 Gripen med sin kringutrustning är byggd för detta. – Det ställer också krav på utbildning av duktiga medarbetare med flera kompetensområden, initiativförmåga och ansvarstagande. Vidare ställer det höga krav på gemensam situationsuppfattning samt förmåga att leda både bas- och flygverksamheten i realtid, säger han. Seminariet började med den svenska synen på områdena flygbastaktik, ledning, klargöringstjänst, logistik och skydd, för att sedan diskutera de olika ländernas syn på framtida utveckling inom dessa områden. Dessutom kopplades allt till vårt nya Natomedlemskap och hur det påverkar svensk basttaktik i framtiden. – Flygvapnet befinner sig i en transformation. Vi har ny teknik på väg in, vi befinner oss i en ny säkerhetspolitisk kontext. Vi försöker inte pådyvla andra vårt koncept, utan tvärtom utmana vår nuvarande idé och tillsammans hitta vägar framåt, avslutar Niclas Magnusson. Läs hela inlägget här >>

Under måndagen 18 mars bjöd överbefälhavare Micael Bydén in till en flaggceremoni på Karlbergs slott i närvaro av H.M. Konungen, för att manifestera Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato.– Nu är vi med om skiftet i att gå från att vara partner till allierad, det är en stor förändring för Försvarsmakten och min personal. Försvaret av Sverige börjar nu vid Natos gemensamma gräns. Försvarsmaktens uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade och vår frihet att leva som vi själva väljer, sa ÖB i sitt tal till åhörarna. Under ceremonin talade även statsminister Ulf Kristersson och MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. Efter ceremonin välkomnades särskilt inbjudna gäster in till Rikssalen i slottet där statsminister Ulf Kristersson och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson höll tal till Natoländernas ambassadörer i Sverige. Läs hela inlägget här >>

Under slutfasen av Nordic Response 24 genomfördes övningen Artic Strike, ett live fire-experiment inom ramen för bekämpningskedjan. Det svenska bidraget var en artilleristridsgrupp ur A 8 samt personal från Artilleriets stridsskola, ArtSS och Försvarets materielverk, FMV.För första gången någonsin har svenskt artilleri genomfört en skarpskjutning som allierad i Nato. Att detta också skedde i ett annat Natoland med en norsk sensor, ger en extra dimension till det elddopet. På plats i nordligaste Norge var arméchef Jonny Lindfors. – Vi har sett ett antal experiment med nya teknologier i en bekämpningskedja, genomförda i subarktisk miljö. Bland annat har svärmar av Unmanned Arial Vehicles (UAV) och Unmanned Ground Vehicles (UGV), nyttjats som sensorer för att identifiera mål. Vi måste jobba på ett annat sätt än tidigare: snabbare, smartare och mer innovativt och nyttja de begränsade resurser vi har bättre. Och vi måste bli bättre på att jobba tillsammans med våra allierade i Nato kring detta, säger han. Övningen prövade gemensam förmåga till bekämpning, där Artillery Systems Cooperation Activities (ASCA) tillämpas i delar av bekämpningskedjan. ASCA är en internationell standard för indirekt bekämpning. Det är en standard som armén planerar att implementera i ledningssystemet under kommande år. – Om vi inom alliansen ska kunna nyttja varandras sensorer och verkanssystem så är det viktigt att skapa en sömlös överföring av måldata. Denna typ av experiment är centrala för att uppnå detta, säger artilleriinspektör Stephan Sjöberg. Sedan många år har ett stort behov av långräckviddig markmålsbekämpning identifierats. – Nu har vi etablerat divisionsförmågan inom armén. I divisionens strid blir detta särskilt tydligt då långräckviddig markmålsbekämpning skapar förutsättningar för att decimera en fiende innan brigaderna möter honom, säger divisionschefen Rickard Johansson. Kriget i Ukraina har aktualiserat behovet av snabb teknik- och taktikanpassning mot fienden. Dessutom är utvecklingen av kommersiella produkter ledande inom flera segment. – Det skapar utmaningar för oss som lite traditionellt haft ett annat förhållningssätt till utveckling med gott om tid till förfogande. Denna nya verklighet aktualiserar behovet av demonstrationer där goda idéer kan prövas i olika sammanhang. Norrmännen har visat hur långt man kan komma med vilja, pragmatiskt förhållningsätt och myndighetsöverskridande samarbete, säger Andreas Ziegenfeldt, Arméns utvecklingschef, som får medhåll av arméchefen. – Om vi vill uppnå ett högt tempo i förmågebyggandet med nya teknologier, krävs ett pragmatiskt och integrerat myndighetssamarbete, men också tillsammans med industrin samt universitet och högskolor. Ibland måste vi acceptera att någon annan redan funnit lösningar och införa dessa när så är tillämpligt, säger Jonny Lindfors. Läs hela inlägget här >>