Pjäsen

Regeringens proposition, 1999/2000:30, Det nya försvaret http://regeringen.se/sb/d/108/a/3241

Några klipp från Försvarsbeslutsproposetionerna säger väl det mesta: Börjar med FB00 Några rader ur propositionen för FB04 Några saker att notera som plötsligt ändrat sig från 2000 till 2004... 2000 är det ett motiv att behålla K-hamn för att de krävs investeringar, men 2004 har man helt plötsligt inga krav på omfattande ny investeringar 2000 har K-hamn goda möjligheter till samövning med andra förband men 2004 finns plötsligt de bästa samövningsmöjligheterna i Boden. och sedan finns det ju hur många dråpliga exempel som helst som jag inte orkar dra upp.. Hur det gick med artilleriutvecklingskompetensen när knappt 20 st flyttade med upp till Boden vill jag inte spkulera i men... och idag är andelen fd Kritinehamnsofficerare på A9 i Boden mindre än hälfen till antalet mot i september 2005. Jag tror det slutligen handlade en hel del om detta taget ur FB04 proppen... //Pjäsen

FH77A har 38 kalibers eldrörslängd FH77B04 har 39 kalibers eldrörslängd http://www.soldf.com/fh77.html //Pjäsen

Det är bättre att leta på Bofors hemsida http://www.baesystems.se/Bofors/default.aspklicka er fram i vänster listen på Products och sedan Land Protection Systemsså finns det info om LEMUR. //Pjäsen

Från FMV's data/prestanda sida om ARCHER: FMV Data/prestanda ARCHER Tillbehör Nödkörningsutrustning: Samtliga hjul Kommentar: Nödkörningsutrustningen (Hutchinson AMVFI) medger körning med samtliga hjul punkterade. Den ger dessutom ökat skydd vid påkörning av tryckverkande mina. //Pjäsen

En av nackdelarna med en spränggranat är att tändröret kan slås bort vid anslag med felaktig anslagsvinkel och ingen tändning av granten då sker. I en Sjömålsgranat har tändmekanismen placerats längre ned i granatkorppen vilket gör att en avslagning tändröret inte påverkar verkan i samma omfattning. Att skjuta en spränggranat med fördröjd-/inträngningsbrisad är i sig inget problem med de tändrör som finns idag till 15,5 cm. //Pjäsen

ehmm... har aldrig hört att fältartilleriet någonsin använt eldledningsradar ;) ja, förutom nån enstaka gång när Arthur ledde in elden då... annars brukar det vara det gamla vanliga "soldater kryper i skogen och pekar in mål" så afaik så har aldrig någon ArtE funnits i fältart ;) (om det inte stod nån i bergsforten i boden förstås, det är mycket möjligt faktiskt) <{POST_SNAPBACK}> ArtE 740 eller BekDEMO L som den nu mera heter är ju så ny att den aldrig har varit ute i förbandsproduktion, veriferingsskjutningar pågår. Utan att vara någon radarspecialist så har jag för mig att den har föfrmåga att leda FältArt men att man då kommer tappa någon dimension i luften. I och med införandet av ARCHER (H 77BD) runt 2008 kommer gränsen mellan KA och fältartilleriet suddas ut betänkligt då ARCHER'n kommer ha god förmåga att skjuta mot sjömål. ArtE 740 skulle då kunna vara en riktig framtidsmaskin, bara sverige skulle våga satsa på den och förstå dennes förträfflighet. //Pjäsen

du tror inte du kan fixa en bild på den? Det kanske kan vara en sådan här??!! Källa: Jämtlands fältarilleriförening Flera bilder på gamla artilleriuniformer finns med utgångspunkt på www.artilleri.se //Pjäsen

Skulle man kunna föra in granaten olika långt i kanonen? Dvs man varierar mellan säg L55 och L45 med dödutrymme bakom drivladdningen genom att skjutsa in den lite längre när man skall skjuta kortare. När man ansätter en granat är det av vikt att man ansätter den på samma sätt varje gång för att ge ett stabit V0 värde, detta löser man genom maskinansättning dvs att laddcykeln genomförs med samma kraft varje gång vilket är svårare om man handansätter. Det går inte så bra att ansätta granaten olika långt för att få olika skottvidd. När man ansätter en granat så kilar man fast granatens koppargördel (se bild på http://www.SoldF.com/images/s_fh77b_am.jpg) i något som kallas eldrörets övergångskon. Övergångskonen är där laddrummet som har större diameter än eldröret i en konformad övergång övergår i det räfflade eldröret. När man trycker in granaten tätar gördeln mot övergångs konen vilket gör att laddutrymmet blir tätt och trycket skapas bakom granaten och trycker sedan på granatens bakplan ut genom eldröret. Om du skulle trycka granaten längre fram måste du trycka gördeln en bit fram i det räfflade eldröret och granaten skulle börja rotera vilket skulle kräva en mycket stor kraft i anättningen. Där emot har du helt rätt med att eldrörslängden påverkar vilken skottvidd som åstadkoms. Det känns som att den lösning man gennerellt har valt att varriera laddningens storlek för att få granaten att gå olika långt känns smidigare än att modulera med hur långt garanaten skall gå i eldröret. @ inf Visserligen är det viktigt med hur drivladdningen hanteras men det är ju dåligt med morderna system som har en hylslösning av den anledningen. Om man bygger upp ett system med ändamålsenliga kollin och ett bra magasin, behöver inte dessa störningar bekatas som något avgörande. Dagens datorkraft ger ju också möjligheten att beräkna och korrigera dessa störningar för i princip varje individull drivladdning. Det som är karrakäresserande för en artilleripjäs är ju dess stora möjligheter att anpassa laddning och elevation och på så sätt kunna åstadkomma verkan på ett brett spektra av olika avstånd. //Pjäsen

Om jag utgår från mina erfarenheter och utökar ditt begrepp med 5 mm till 155 mm så kan jag inte helt hålla med om att: "+ högre eldhastighet då man inte behöver slänga ut hylsan." Om vi tittar på Haubits 77 systemet så har haubits 77A som använder sig av laddningshylsor högre momentan eldhastighet än Haub 77B som använder krutkarduser som drivladdning. Detta pga mekanismens uppbyggnad. När man har laddningshylsor använder man sig av en kilmekanism som är till den tekniska utformningen enklare än H77b's skrukmekanism. En kilmekanism rör sig enkilt beskrivet bara upp och ned (eller i sida) i bakstycket vilket gör att dess rörelse går "ohyggligt" fort. Skruvmekanismens öppnings- och stängningsrörelse tar normalt längre tid då skruven först måste vridas (så att tätningen släpper) för att sedan öppnas + ett gäng andra moment som utförs samtidigt. Vad gäller tiden det tar för att kasta ut hylsan sker detta under eldrörets rekyleringsfas och en ny laddning kan andå inte ansättas förrän eldröret är i tillbordsläge, vilket inte skapar någon extra tidsåtgång för att kasta ut en gamal hylsa. Som nackdelar till ett system med hylsor kan nämnas det läckage av krutgaser mellan hylsan och den otäta kilen vilket tillviss del minskar den kraften som vill föra projektilen frammåt, vilket ger lägre V0. Ett annan nackdel är den att hylsorna måste tas om hand (i alla fall de av större kaliber) vilket skapar en ökad belsatning på logistikkedjan. Ett exempel från verkligheten avseende eldhastighet: * Haub 77A - 3 skott på 8 sek, eller 6 skott på 20-25 sek * Haub 77B - 4 skott på 24 sekunder //Pjäsen

Under Art-demo projektet utvärderade man kraftfullt hur man skulle göra med det framtida svenska artilleriet vilket man redovisar i Artilleristudien 2002. Där förordade man att göra en REMO på den nuvarande Haub 77B geom att återanvända vissa delar och montera det på ett förlängt Volvo A30 D- chassi med splitterskyddad hytt. Se bilder på Artregs hemsida. Den första försökspjäsen kommer Bofors att leverera till FM (FMV) under våren 2005. Efter genomförda försök är tanken att man skall bygga upp ett helt "nytt" artilleri-system som även har splitterskyddade ammunitionsfordon med automatisk påfyllning av pjäsens magasin. Mer info finns även på Bofors hemsida. //Pjäsen

A4'as heradiska vapen finner du på artregs hemsida: http://www.artreg.mil.se/article.php?id=98 deras färg var orange så förbandsmärket hade orange botten. På http://www.artilleri.se/ kan du säkert finna någon gamla A4-ing som kan hjälpa dig. De verkar ha samlat ihop en del gamla karatföreningar något som behövs nu i nedläggningstider. Hur skall det gå med artilleriets traditioner nu, det är frågan?

Citat ur Bofors Defence AB's reklambrochyr för: FH77BD L52 - Uppgradering ger mer. --- Pjäsen kan köras på väg upp till 70 km/h och flygtransporteras i det nya A 400M flygplanet, ”Europas Hercules”. ----

Om du vill ha mer exakta dicebell värden kan du nog testa att ta kontakt med killarna från FMV i den här artikeln http://www.artreg.mil.se/index.php?c=news&id=19015. De borde nog ha mätt en del ljudnivårer. //Pjäsen

Nu är jag lite skeptisk , men trots allt inte helt säker pga att jag inte kollat med vår vän FMLOG (avseende slutskjutning). Till HAUB 77A är (och har alltid varit) SGR 77 standardgranaten, SGR 77 är framtagen i samband med 77-systemet och är något längre pga den ihåliga akterkonen. HAUB 77B är anpassad till NATO-standard ammunition och använder sig standardmässigt av SGR 54-77. Laddsystemet på 77 B har fasta lägen för SGR54-77 och SGR77 BB, alltså skjuter man inte SGR 77 så ofta (aldrig) med Haub 77B. Den basflödesgranat som finns i FM är SGR 77BB, den finns bara i en upplaga och framtagen för Haub 77B. Om man skall skjuta den med 77A blir den liggandes i hylsan för lång vilket gör att den måste handansättas, alltså samma BFL granat till 77A och B dock går den mindre bra i 77A, men valmöjligheten finns ju i SKERen. Salutskjutningar är alltid lika trevliga, med ett riktigt skitigt eldrör som följd. En liten episod från GU: Ett redigt salutskott med medelhög laddning avlossas sent en kväll, på långt håll syns mynningsflamman och man hör det karrakteristiska flopp ljudet. Pjäsgruppchefen som är irriterad hoppar ned för att kolla i eldröret ser bara som en svart vägg in i eldröret och får för sig att granaten sitter kvar i det varma eldröret. Han beordrar mer eller mindre desperat alla i gruppen att söka skydd efter som granaten kan explodera i det varma eldröret vilken sekund som helst. På avstånd ser jag en hel pjäsgrupp rusa i från sin pjäs. Pjäsgruppchefen säger: "Jag är säker på att det jag ansatte en granat och att den nu sitter fast i loppet" När pjäsgruppchfen tillsammans med plutonchefen vågade sig fram till pjäsen kunde de snabbt konstatera att krutröken skingrats och att det ni gick att se mynningen genom eldröret om det ändock var "lite" skitigt. Hur tänkte pjäsgruppchefen? Hade energin från drivladdningen gått rakt igenom granaten i eldröret utan att flytta den för att sedan bilda världens mynninsflamma? Vi fick oss i alla fall ett gott skratt <-grpch plutch-> Oj vad lätt det är att glida utanför ämnet, vad har det här med 12/80vs 77 att göra? Vi kanske borde leta upp någon gamlal 77-tråd och forsätta i den.