skaya

Intressant att du gör liknelser med sportklubbar. Såvitt jag förstår förväntas Tväråbäcks IK inte att ställa upp på led linje och gå eldmarch mot anstormande pansarbrigader vilket jag näst tycker mig kunna läsa mellan raderna när det gäller framtidens hemvärn, dess uppgifter och timuttag. Hv är hv, och skall inte ersätta insatsförbandens territoriala försvarsförmåga. Hv är och bör förbli en bevaknings- och extra skyddsresurs inom försvarsmakten. Gulo-Gulo, visst vore det jättebra att dina visioner slår in, men jag tror att den målgrupp du eftersöker är extremt liten, och förhållandevis ung, och efter hand livet kommer dem inpå faller de utanför dina förväntningar. Bilda isåfall en eller ett par "superinsatsplutoner" med det engagemang och timuttag du söker?

Är trenden att vi försöker ersätta de avvecklade krigsförbanden med ökat timuttag och engagemang i HV? Alla vill visa sig vara duktiga så att vi spelar politikerna i händerna, en gratis slagkraftig försvarsmakt med välsignande från regeringen och högsta militärledningen. Blir det bra?

Talar vi om samma vapenrem? Infästningarna på AK4 liknar ju ingenting. Går det?

Finns det någon på forumet som har någon bra lösning hur en vänsterskytt kan lösa problemet med att vapenremmen blir för kort när man har vapnet på bröstet gevär med remmen runt nacken (det går inte att få kolven mot axeln med remmen runt nacken) Detta gäller AK4.

Det finns säkert fördelar med det som jag missat. I min värld är det lika korkat som att skyttegruppcheferna skulle sitta i staben och leda.

Nåväl, du har goda poänger och jag köper ditt resonemang förutsatt att personerna är väl förtrogna med det de gör och inte är nyligt tillsatta vilket var det scenario jag spelade upp framför mig. Det skiljer sig dock åt en hel del, det krävs mycket kunskap i sjukvård för att kunna fatta snabba och avgörande beslut som dessutom är Rätt för en sjukvårdsgruppchef - samma lika för en skyttegrpC. Föreställ dig de gruppchefer du sett under TFU-KU etc ta över en grupp utan korrekt fortbildning! Men med korrekt fortbildning skulle jag tveklöst vilja pröva på att leda en skyttegrupp, men mina kunskaper i striden är inte helt dagsfärska och har heller aldrig utvecklats särskilt mycket längre än GSU. Det man kanske skulle kunna genomföra under en övning vore kanske att gruppcheferna byter grupp och går som "lasse i ledet" i motsvarande organisation, alltså sjvgrpC blir "soldat" i en skyttegrupp och vice verca, och så får stf. Gruppchef i respektive grupp ta över och leda verksamheten. Då får de "vilande" gruppcheferna inblick i hur gruppcheferna på de andra grupperna arbetar och de speciella krav som ställs på respektive organisation.

Axial, nej jag uppfattade dig rätt, så det måste vara jag som är otydlig. Eftersom det inte övas sådär fruktansvärt mycket inom HV så tror jag att all övningstid behövs för att bibehålla och utveckla den kompetens som du har i din befattning - alltså, en hvskyttegruppchef som byter till sjv, sen åter till skytte efter några år har förlorat kunskap. Men det kanske är värt det, vad vet jag. Men om du vill gå som sjvgrpC så måste du ha sjukvårdsutbildning på fötterna. Har du tid med det så tjolahopp tjolahej! Sen så är det ju som så att hv-cheferna kan placera hvsoldater på frivorg-"platser" om den är ledig... =)

I mina ögon ett bra förslag. Kan dock falla på tidsbrist. En hemvärnsskyttegruppchef kanske behöver all sin övningstid för att förfina sina livsviktiga kunskaper, och samma lika för sjukvårdsgruppchefen. Eftersom det är ett "frivilligt" engagemang så tror inte jag att det kommer att hålla då för få skulle tjänstgöra tillräckligt mycket tid. Men jag tycker att det är en intressant idé och något att spinna vidare på i händelse av utökat kontraktstid. I övrigt går det att genomföra studiebesök/förevisningsmoment för varandra mellan skytte och de olika stabsfunktionerna/friorg för att visa på vad alla kan. Genomför man detta under en större övning och har det som ett moment så kommer säkert några att titta på andras verksamhet också...

Helt klart en intressant fråga! Men i kriorg tidigare så fanns det personal krigsplacerade på fältsjukhus, förbandsplatser och ambulanser inom FMs reguljära styrkor. Nu när dessa i princip är helt avvecklade (något fältsjukhus har vi inte kvar såvitt jag vet) och försvaret har minskat i en sådan utsträckning bör det finnas personal över för att placera i hemvärnet (trots de senaste 20 årens nedskärningar inom sjukvården, där man mestadels minskade undersköterskekåren och avskaffade vårdbiträderna). Så jag ser inte det reella problemet, men det sitter väl i pappersvändarna som vanligt...

Ungdomschefen bör ha bäst koll på kommande övningar.

Ta kontakt med dina ungdomsledare och hör. Vart bor du någonstans?

Uuuh, får man fråga vad då tråden har för syfte om det inte bjuds utrymme att spekulera?

Fler svar: Ja. Skyddsvaktsutbildning går alldeles utmärkt att gå trots att du ej genomfört GSU. Vet inte hur bestämmelserna är, men du BÖR (jag vill säga måste, men är inte säker) gå de två kurserna TFU-G och TFU-KU vilka är grundläggande stridskurser för avtalspersonal. Där kommer du att lära dig grundläggande stridsteknik och viktigast av allt att verka med ditt personliga vapen vilket är nödvändigt när du tar steget till skyddsvakt. Inastsorganisationen är insatsplutoner och insatskompaniledningar vilka tillsammans kan bilda så kallade insatskompanier. Som sjukvårdare i insats kommer du att tillhöra en sjukvårdsgrupp á nio personer i en insatskompaniledning. Insatskompaniledningen innehåller staben, sjukvården, koket, transport etc. alltså underhållet och servar insatsplutonerna med dessa funktioner. Min erfarenhet är att materialläget, både personligt och på gruppnivå är bättre inom insats, och engagemanget är större. Därför kan jag varmt rekommendera insats, men om du önskar tillhöra ett vanligt kompani från början så går det alldeles utmärkt att senare hoppa över till insats. På denna hemsida finns mer information om Hv-sjv. Lev och må!

cba: Du har möjlighet att söka 3-månaders GU HV vart efter du blir en ordinarie hemvärnsman om det är vad du verkligen vill. Det finns mycket information om detta på forumet, och på internet finns rekryteringsinformation på Hemvärnets hemsida. Men är det så att du vill söka dig till sjukvården skall du absolut ta chansen att gå genom RKs HVSJV-utbildning. Medicinskt är utbildningen utmärkt, du kommer definitivt inte att lära dig allt, men mycket. Mer kommer du att lära dig när du kommer ut och övar och det är ju det som är meningen. För att svara på dina frågor: Jag får definitivt ut något av att vara hv-sjv. Det är ett trevligt och motiverat gäng. Vi har drivit arbets- och matrielfrågor mot våra chefer framgångsrikt och det känns kul att dom lyssnar. Övningarna blir bättre och bättre, den senaste var mycket bra, men det varierar. Vi ligger på för att få bli övade på ett vettigt sätt - frivilligorganisationerna glöms lätt bort i "stridens hetta"- men detta verkar också lösa sig till det bättre. När det gäller förhållandet mellan skytte och sjukvård så skulle det väl kunna vara bättre. Vi ser inte mycket av varandra under övningar vilket jag tycker är väldigt synd - men det är absolut inte omöjligt att vinna deras förtroende. Jag tror att man kommer långt med ett "fältmässigt uppträdande" (detta kommer du sannolikt inte att lära dig särskilt mycket av under din hv-sjv utb, men ta del av stridsutbildningarna som kommer så löser det sig), lära sig stridens grunder och umgås med soldaterna. Var mycket professionella när ni får chansen att utbilda era soldater i kamrathjälp. Det handlar mest om din grad av motivation. Om du vill mycket och har "rätt attityd" så tror jag absolut att du kommer att mötas med respekt i hemvärnet och ha en mycket eftertraktad kompetens! Visa framfötterna för cheferna och dina kamrater så kommer du långt. Att ta del av stridsteknik är att rekommendera. Gå skyddsvaktsutbildningen. Bli "soldat" med specialistkompetens. Det är mitt tips! Tillägg: Du skriver att du är mycket motiverad, sök dig då till insatsorganisationen. Lycka till!

Det lät mycket intressant dxl. Hur kommer det sig att du håller på att ändra dig? Så länge inte RK har rekryterings- och bemanningsansvar så tycker jag att det håller.

Sjukvårdare-bågen är ett utbildningstecken för vpl sjukvårdare som läser 10p(15p med blivande(nuvarande?) akademisk räkning) akutsjukvård.

triage = prioritering på skadeplats. Vbtn = västerbotten.

Det senaste inom FVU-Vbtn är triage och masskadesituationer...

Förvisso sant. Men faktum kvarstår.

Fota? Som skyddsvakt bör du orientera dig om eventuella tilläggsförbud innan du bestämmer dig för något sådant.

Om man fibulerar vidare i tankarna att östersjön är ett innanhav med eventuellt lite framtida geopolitisk action kan det inte vara fel att öka sin kapacitet? Men hur tar man vägen dit? Jag tror att Sverige skulle tjäna mer på flera mindre båtar som inte lätt kan slås ut i en överraskningsattack med sabotageförband. Bygg flera små minbåtar eller utveckla fler ubåtar som kan drälla minor som laxen lägger rom eller nå annat. (med reservation för en landkrabba)

Hans E: Kanske är sant. I vårt förband anser jag dock att vi är de som är sämst på just dessa saker. dxl: ja och nej. Och för er som är intresserade så finns det ingen krigssjukvård i det reguljära försvaret heller att tala om, så deras resurser är ingenting som vi kan förvänta oss någon hjälp av om vi inte får GU-förband direkt underställda IKL...

Resonemanget går i cirklar - ögonen går kors i kvadrat. dxl: RK har ansvaret för sjukvården inom HV, så det moralförfall du talar om må redan ha infunnit sig isåfall, eller menar du att någon skulle "ta sig i kragen" om det skulle bli av skarp insats och då trolla fram en ny sjukvårdsresurs åt de tiotusentals hemvärnssoldaterna i riket? Jag är av den åsikten att själva sjukvården inte lämnar så väldigt mycket att önska när det gäller det vi är tänkta att ta hand om. Vi kan hantera skador upp till vissa skottskador. Vi har inga möjligheter att använda infusioner eller läkemedel undantaget morfin och lättare smärtstillande, det är en stor nackdel under vård över tid och ingen sjukevakuering är tillgänglig - men har personen en okontrollerad blödning har det visat sig att tillförsel av vätskor endast påskyndar döden, och är blödningen kontrollerad så klarar sig personen sig "hyfsat" ändå om man mobiliserar personens blodreserver. Det vi faller på är väl snarare det förbandstänk och de soldatkunskaperna som betyder överlevnad i en stridssituation. Vad händer om det smäller? Har sjukvårdarna NÅGONSIN grävt värn vid sin förbandsplats så att de åtminståne har något skydd vid indirekt eld? Hur är det med vapenhanteringen? Stridsteknik? Sambandsträning? Omgrupperingar? Alla prylar? Hur är det med vår fordonspark?!

Varför inte gå ett HV-intro? Det skulle stöpa alla i samma form för att sedan vidareutvecklas till specialister av olika slag. Signalister, stabsarbetare, sjukvårdare, kockar, MC-ordonnanser et cetera. Det skulle dessutom ge en mer genuin vi-känsla och förbandsanda!

*Kastar ut en livboj* En nackdel är att sjukvårdare som vill "vara med i matchen", träna på stridsteknik etc. måste anstränga sig, och att det knappast är så att alla gör det. Jag delar Sir Vivals åsikt om att obeväpnade hv-sjv är snarare en börda än en tillgång i ett skarpt läge (läser jag mellan raderna rätt här?). Jag försöker råda bot på det i min grupp genom att försöka föregå med gott exempel - delta på de allmänmilitära övningarna som samband, CBRN, skyddsvakt och framförallt så mycket strid jag kommer åt. Utöver detta blir det dessutom en del sjukvård... Jag tror att insatssjukvårdarkonceptet är rätt väg. Sjukvårdare bör vara skyttesluskar i grunden med ett gediget tillägg i form av sjukvård. Den väpnade striden är den grund vi alla står på och den måste alla kunna. Utöver detta, specialisera gärna i form av prickskyttar, kspgrp, grgskytt/laddare, signalist, bilkårist, förplägnadslotta och faan och hans moster... sjv. Jag anser att vi alla måste kunna striden, inte bara för att klara oss när det skiter oss, utan mycket för förståelse för vad som händer och varför de skadade inte transporteras bakåt med blixtens hastighet alla gånger...