Pompe

På KS02 drog vi till Struga på 24-timmars. Aftonbladet och Expressen skrev ju en hel del om aktiviteter som skulle ha förekommit där nere men om vi utelämnar de detaljerna så var det mycket sol och pivo. Vi lyckades till o med att se lite kultur och lokalhistoria. Men det var mycket anti KFOR på Yx- uteställena så man fick passa sig så man inte fick stryk. Har för mig att några olyckliga individer fick problem med maffian, nått om obetalde drinkar eller nått. Fick smugglas ut ur makedonien och tillbaka till Kosovo. Näe, bäst var i alla fall hemresan till Sverige men pga att herkapiloterna inte flög på helgdagar så fick vi 3 dagar kortare leav än tänkt

Eftersom sjukvårdarna på ex sjv.transport, stridsförbandsplats,förbandsplats osv är klassade som sjukvårdare med fina röda kors så är det vapenanvändning i självskyddande syfte (för personlig och skadades välmående) enbart. Kommer lede fi och smyger upp bredvid dig utan att panga & döda så kan du inte göra så mycket mer än att bock & buga och följa med. Det finns även regler för hur nära du får slå upp sjv.förlägning i förhållande till stridande förband för att du skall kunna dra nytta av rödakorsets skydd (märkningen, inte föreningen). Samma sak gäller i fordsonsmarcher osv. (var så 95-96 iaf). Vi låg alltid en bit från skytte och marchade en bit bakom. Folkrätt och Génevkonventioner styr det där och regler om ickekombatanter. Var nog den tråkigaste biten att lära sig så jag har det inte kvar i hövve Låg själv som sjukvårdsgruppbefäl på en stridsförbandsplats. (vet inte om den finns kvar i sjv. organisationen) hade 2-4 soldater under mig, E-F soldater. I samma tropp hade vi även två sjv.transport grupper som stod för transporterna.

Träffade på di franske i Graca under KS02. Dundrade in med en pluton eller två utanför klostret. Drygare soldater har jag då aldrig träffat. Efter som det var IG att parka mitt i vägen försökte jag påpeka detta men de såg rätt igenom en, man existerade inte för dem och när man försökte prata med dem fnös de bara. Nä hua dem kan man klara sig utan.

Läste om händelsen i lokalblaskan idag. De hävdade att SISUn blivit "anfallen". Man hade snott ventilerna och krossat glasen med järnspett. Besättningen hade "flytt" från fordonet, som sattes i brand. Undrar vem som vet mest; Henkes SMS:ande kompis som är på plats, eller den som skrivit texten i tidningen Träffade en hemkommen soldat från KS09 QL som berättade att två stackare i besättningen i den brända SISUN blivit kvar inne i fordonet( dock ej under branden). Uppenbarligen hade SISUN fått motorstop (deras teori var att någon täppt till avgasrören) och under tiden de försökte få igång den och dra sig tillbaka blev de så pressade att de fick rettirera. Två gubbar blev kvar i SISUN och killen sade att de, från sin nya linje kunde se hur albanerna stod på SISUn och gick loss med spett, släggor och andra till hyggen. Fy faan för att sitta inne i "burken" då. De lyckades dock ta sig fram åter och rädda besättningen. Dock var vagnen sten död och fick överges och efter ett tag lyckades albanerna få upp nån lucka och tutta på.

Ryckte in som plutsjv på pi men blev direkt sänd en våning ner till uh och fick där förklarat av kompch att det inte fanns några plut.sjv på underhållskompanit utan att jag i stället skulle få bli kokgruppchef! Fick anstränga mig en hel del för att tillslut bli sjv.gb på stridsförbandsplats. Inget ont om potatis men blod och skottskador är mycket mer intressant.

När jag var i Kosovo var det en amerikansk snubbe som försökte rekrytera folk. Det var någon "firma" som skötte skydd av icke statliga och lägre statliga tjänstemän. En lite kufisk snubbe i svarta solglasögon och fiskeväst. Hade en väska i bältet inehållande en autoinjector med lite olika typer av otrevliga medel att injeceras, utöver de för amerikanare så typiskt överdimensionernade knallpåkarna. Han eskorterade ofta folk till Graca och kolostret så man han språka en hel del med honom. Utbildning fick man i stateran medan arbetsområdet var globlat, bra pröjs. Tur man ville hem till de kära. (Dock var han inte på långa vägar så kufig som de CIA snubbar som kom till Spy Bar och hälsade på, som hämtade ur en amerikans film. Även de med solglasögon och fiskevästar. De såg fiender i varje buske och mumlade nått om "force protection" he he. Hade med sig en senig officer som gärna talade om att han var döv på ena örat efter att ha skjutit med grantkastare i Vietnam "To may rounds")

Det gjorde faktiskt ont i hövvet Flaskor är hårda saker när de kommer från ovan :P Baskern skyddar dåligt Jag misstror ingen utan tycker snarare att det är intressant hur stor varriation och spännvid det är på en bataljon. Allla sköter nog så viktiga uppgifter som var och en är av stort värde för bataljonens helhet och funktion. Utifrån dessa uppgifter uppfattar man situationer olika. En reflektion över 2000 års händelse var på kvällen 6/6 efter upploppet då jag sidefaceade 2OC QL upp till CV. passade på att ringa en snabbis hem och i telefon båset bredvid satt en soldat och berättade för någon där hemma om deras nationaldagsfirande. Han nämnde upploppen som ett par missnöjda locals som demonstrerat. Och hur skulle han kunna göra det på annat sätt? han hade utfört sin uppgift och även fått tid över till lite avkopplande nationaldagsfirande, vilket jag också skulle ha vilja haft. Att man sedan väljer ut ett par individer får ses som en ära för den stora massan. Uppmuntran är alltid välkommen och gör att man orkar lite till, oavsett om man får den själv eller om det är någon annan.

Hm. Uppfattade inte att det han fick var något utöver det vanliga men jag kan ju ha fel. Antar att du har närmare upplysningar än jag fast det var sura miner bland slodaterna i alla fall, så mycket mins jag av händelsen trots alla år som gått :P

Tänk om man fått 19766:- i månaden. På KS02 hade vi ju ifo de 4000:- men en skyttesold. fick 16000:- Och då var det jobb dygnet runt för skytte också, inte bara lök o playstation. Ang snacket om 12 månaders tjänstgöring. Efter våra 6 månader hade då jag inte pallat att göra 6 till. Så less och utmattad som man var har jag då aldrig varit. Den känslan som man fick när bogluckan på Herkan sänktes ner på Skavsta och den svenska nattbrisen slog in i planet kommer jag aldrig att glömma. Hela Herkans alla passagerare "snortade" svensk luft som om det hade varit de dyraste som gått att köpa för pengar. (Sen att Tullen var på plats 23.30 en söndagsnatt var väll inte så muntert, för vissa)

De klarade kanske av att plocka fram några som utmärkt sig utöver de övriga. När vi hade upploppet på 02an 6/6 och räddade Brigadgeneralen Sherif undan massan ville han dela ut medlaj till en av de tappra. (kommer inte i håg var för medalj men medalj var det och inte bara nått diplom). Svenskarna blev uppmanade att välja ut den mest framträdande soldaten men si då trädde den berömda jantelagen in, ty ingen kan ju vara bättre än någon annan! Så plut C tillsammans med grpch & stf beslutade att om inte alla kunde få medalj skulle inge ha. Vi soldater var dock rörande överrens om att hellre En soldat än ingen alls och vi viste redan vem vi ville skulle ha denna medalj. Men flest stjärnorn på axlarna vinner så det blev 0 och ingen som fick någon medalj.... (Det var inte jag som skulle få den så ingen tror att jag går runt och surar och är bitter )

Pumpstationen var mest tv-spel va? var bara där en sväng men det stämmer att larmninorna var lite kniviga att hålla reda på... Japp. med tanke på hur mycket vi hade att göra under den där perioden var det skönt att bara vara för sig själva ett tag. Fast det dröjde ju inte länge förrens de tog bort folket därifrån. Minns ni toaletten? En riktig toalett som man var tvungen att sitta blixstilla på för den inte satt fast i golvet. Och när man spolade gällde det att redan ha öppnat dörren och vara på väg ut för annars blev man plaskblöt när hela innehållet kom upp ur toaletten av det för Kosovo största vattentrycket som skådats. :P

Uppe på pumpstationen var det ganska gött att vara. Ingen som kom och störde, gott om mat. Vakthundarna skötte sitt jobb. Gin, tonic och whisky (hundarna alltså) skällde på allt och alla som inte hade svensk uniform. (Några ärthjärnor sköt dessa under en hundjakt i Graca) Mmmm tid för avkoppling helt enkelt. Sen gör det ju inget att Stf.grupp chef hade varit kock i det civila. Fast patrullslingan var lite skum. Dålig karta över mineringen, både vår egen och ev. annans

När rev de MUP-stationen i Gracanica? Härliga tanke tidig morgon i Gaten på muppen. Inte en kotte vaken i hela byn, inklusive tupp faan bakom Mup´en och så kommer bagaren puttrande i sin "brödbil" och levererar rykande färska Govnos mmmm. He he vissa saker får en att längta tillbaka men bara vissa.

trevligt trevligt med lite SJV sidor. Hade en STRIBAT BV 2069 95/96 och där fanns det MYCKET prylar. Ser att 2069´an finns på bild men finns den kvar i organisationen eller har den omorganiserats bort?

När det var dags för oss att rotera hem och KS03 att ta över var vi rejält trötta på Balkan. Den nye kompch för QL var en i våra ögon riktig tok som var han än visade sig skulle snäppa upp verksamheten och som klart och tydligt talade om för oss att han minsan skulle uppfinna hjulet igen och ändra på det mesta vi hade som rutiner. (kan man och får man göra, ändra alltså men man kan låta bli att tala om detta då folk lätt kan bli lite snea, och fulla i sjutton). Nåväl, nya AQ var lite på tåspettsarna de med (inget ont om er killar men ni var ganska roliga att se) så sista morgonen i Gracanica bjöd ett par 02.or på en lite överraskning. Under missionen hade ett par soldater blivit tjenis med en albansk familj och besökte dessa sista kvällen för ett avsked. Som avskedspresent fick dessa herrar en typisk balkansk present, nämligen diverse ammunition. Ett par 7.62 och någon/några 20mm (ev kan det ha varit 12.7 minnet sviker). Vad gör man då med denna ammunition, tja inte ville de ha den med sig hem men en present kan man alltid bjuda ett gäng Pinkysar (stavning) på så när vi lämnar gaten på MUP´en för att åka till CV för hemfärd hamnar ammunitionen i diket precis utanför. Vi tar oss upp till camp och står där uppställda på fordonsplan invid gaten och väntar på att få äntra bussarna för att ta oss till vårt kära fädernes land, då det plötsligt blir ett jäkla ståhej. Ut från Victoria far det ena fordonet efter det andra. En SISU tänker köra rakt ut men inser när de kommer mitt för vår uppställning att de inte har någon ute och går före. Tvärnit, ut med en stackare att springa framför till allas vår glädje. He he det hade visst blivit ett jäkla ståhej nere i graca, terrorhot och allt var det nu var. Kul hade vi i alla fall när sista gruppen 02or i graca kom hem till Swedint och berättade om ståhejjet.

På KS02 brukade vi QL vad jag vet endast patron ur på Victoria. I Graca och på övriga troophouse och VCR´er fick då magasinet sitta i. För det mesta brukade vi sända ut en snubbe i gaten in till Victoria så vi hade patron ur på en AK och så sket vi i de andra. En liten historia från Kosovo ang Stabsfolk. Vi på AQ lyckades ju få loppor uppe på Spy Bar. När problemen blev för stora (folk på sjukan osv.) försökte vi få dit Hyggoff men hon kunde inte komma för hon var på bccis i Makedonien. Vi genomförde en misslyckad sanering utan hyggoff. med tvätt av alla kläder, brännde madrasser och fick ducha med special schamp. Funkade ju inte då loppdjävlarna satt kavr i huset och väntade på oss. Nåväl nu kom huggoff med spuperduper medel för att döda allt. Hon ber mig ta hand om hennes Glock som hon tyckte var ivägen under arbetet. Jag får hela bältet och sätter på mig det, men tycker att det nog är lika bra att göra patronur på madams pickadoll. Nåväl först skall magasinet ur men inget händer när jag försöker. Börjar fundera på om jag har blivit helt knäpp som inte kan få ut magasindet. prövar igen inget resultat så jag vänder sonika på Glocken för att titta lite närmare och får förklaringen. Inget magasin. Hyggoff har åkt från Victoria hela vägen till Spy bar utan att ens ha magasinet med sig... Tilläggas kan att läget INTE var sånt att man rörde sig utan vapen på den tiden, någonstans i hela AOR´et.

KS02 QL/ Rifleman/Medic

Vi var uppe i bergen på patrull när vi stötte på en Albansk familj som bjöd in oss på "fika". Trevligt eftersom det ösregnade ute. Tänkte vara chyst och byta av "Katten" som stod radiopost efter ett tag så han oxå fick lite varmt innanför västen. Väl ute kom deras 14-åriga dotter med ett paraply och började språka på urusel engelska. Hade ett albansk/engelskt lexikon till hjälp. Mitt i den knagglande konversationen kläcker hon ur sig "You me Anal?" Snacka om att man tappar hakan. Där står man med en 14 flicka/barn och försöker vara lite trevlig i´regnet och så kommer en sådan fråga. Eftersom jag måste ha sett ut som en fågelholk kommer den igen "You me Anal?" Lite högre upp på tomten låg ett mindre hus och ur detta kommer tjejens mamma och säger nått högljut på albanska. Tjejen översätter och berättar att mamman tycker att vi kan gå upp till det lilla huset, mamman och tjejens syrra kan gå ut så vi får vara där själva. Så säger mamman -You daughter Anal, deutch mark, deutch mark! (stavas dotter nått åt det hållet ialla fall eller?) Morsan vill alltså ha in lite hårdvaluta och erbjuder sin 14-åriga dotter. Fy faan Ryser när jag tänker på det.

Det kändes som att vi på KS02 hade allt för mycket att stå i för att ens ha en möjlighet att hitta på dumheter. De som låg uppe på campen hade ju begränsningar i rörelsefrihet de oxå pga det spända läget. Möjligen så att man senare i missionen när det lugnat ner sig har mer tid till att göra snedtramp. men vem vet... Dessa NGO´s, UN, OSSE och allt vad de hette var ju ett släkte för sig i största allmänhet. Dök upp officiellt på ställen som gav dem bra publicitet men visade sin rätta sida när mörkret började falla. Faan glömmer inte Pajeron från OSSE som skulle tillbaka till Pristina från Graca en natt (efter en blöt natt). Grymtade över att det tog tid med brytkryssen och spikmattan i VCP´n. Backade tillbaka ett par meter och så stack passageraren ut huvet genom rutan och spydde oavbrutet genom hela VCP´n.

Det är ju märkligt att det under alla dessa år av Svenskt angagemang i utlandstjäns fortfarande inte finns någon organiserad hjälp för kontakt mellan anhöriga. Min sambo utryckte samma känsla som ni beskriver här att det vore skönt att ha någon i samma situation att prata med när jag var nere på KS02. Vi hade inte förmånen att kunna ringa hem varje dag, så när det var som oroligast och det kom nya sidor på textTV flera gånger per dag hade det varit bra för de ensamma oroliga där hemma att ha någon att tala med. På oss som är där nere lägger de ner en massa kraft men alla stackare här hemma... Nåväl, det funkar Borta bra men hemma bäst

Under 02:an bevakade vi div. horhus i Kosovo och raporterade folks besök vidare upp i hirarkin. Mycket NGO´s, FN, KFOR och OSSE och allt vad de heter. Har för mig att ett gäng franska KFOR soldater tappade bort sin pistol i Caglavica under en blöt afton på "Pusy Cat". I Graca kom ett pucko och försökte få en patrull att komma och besöka hans inrättning efter avslutad tjänst. Vilket de oxså gjorde i sällskap med UNMIK. Han åkte dit men snart därefter kom en "nyanställd" rekryterare och gjorde samma misstag.