Smalandsman
-
Posts
42 -
Joined
-
Last visited
Content Type
Forums
Events
Gallery
Everything posted by Smalandsman
-
I flera upphandlingar som försvarsindustrin vilar på, är inte det största problemet att skaka fram pengar till uppgraderade potenta förmågor/system, utan det faktum att produktionskapaciteten är begränsad. Något man inte alls förbisett men inte hunnit ikapp fullt ut.
-
- Vi upprustar kontinuerligt genom modifieringar av befintlig flotta. Dessutom ligger inte all planeringshorisont mot 2030.
-
- Det där stämmer, men viss avlastning kommer ske i.om. "förvärvet" av Varvsudden i Landskrona, som kan och är tänkt att facilitera framdriften vad gäller ubåtsproduktionen. Förhoppningsvis ger det ökat utrymme för andra lika viktiga pågående projekt på SK.
- 3 134 replies
-
- 2
-
-
- flottan
- swedish navy
- (and 2 more)
-
- Här har vi en av kärnfrågorna som ofta missas i diskussionen.
-
Tyngst vägande framgångsfaktor till krigsavhållande nivå för Sverige just nu ligger i samverkan med grannländerna och Nato. Om framtidens krigsföring ställer om från konventionella vapenslag till cyber/informationsinfiltration så behövs ett enat skalskydd som köper tid medan vi utvecklar de förmågorna.
-
- Om en A26:a kostar runt 6 miljarder/st förutsatt att man seriebygger enligt befintlig modell, så blir det en tung utgift som kommer påverka resten av försvarsförmågan ganska påtagligt. Håller med om att vi borde ha fler dock. Och än viktigare - snabbare produktion av YSF-klassen.
- 3 134 replies
-
- 1
-
-
- flottan
- swedish navy
- (and 2 more)
-
- En faktor är det operativa uppdraget. Signatur, fartresurser, djupgående, reaktionsförmåga etc.
-
- YSF:ens eventuella specar kanske inte ska vara publika i det här skedet, tänker jag.
-
- Nu finns ju ingen fastställd längd på den klassen ännu, vilket delvis begränsar/möjliggör bestyckningsmöjligheterna.
-
- Jag tror ingen "tutat" i något sådan i en generell kontext. Du har ju uppenbarligen noterat det, men det är inget jag har hört vare sig 1983 när jag påbörjade min värnplikt eller nu senare. Hursomhelst så vet jag inte hur insatt du är i våra förmågor, men vi är i absolut världsklass på i mer än ett system, och det förbättras successivt under tiden vi skriver här nu. Att ha mindre antal plattformar i ett system innebär inte med automatik att man har sämre kapacitet, även om fler oftast är bättre. Att upprampa förmågan kan innebära - precis som man tekniskt kan uppgradera en enskild soldats förmåga att motsvara en hel grupp eller mer - en kompensation för en mindre numerär. Jag instämmer i att vi skulle må ännu bättre med större antal enheter, men då krävs ett större antal personal som vi absolut inte har idag, och som tar lång tid att få "debiterbara" i samma takt.
-
- Vi exporterade vapensystem för i runda slängar 15 miljarder för något år sedan, och vad som ligger i röret inför kommande år är minst sagt spännande. Vissa enklare system tycker jag man borde köpa in främst för att kunna övervaka och markera att vi ser o hör, men inom tidsramen för ett kapabelt Ryssland (~5 år) är våra förmågor tillsammans med nya Natovännerna potenta.
-
- En av fördelarna med inhemsk försvarsindustri - förutom arbetstillfällen - är att man säkrare bibehåller en hög försvarsförmåga i.o.m. mindre beroende av annan part = minskad risk för bristande materialförsörjning. Sen skulle jag våga mig på att säga att vår tekniska kompetens är i absolut världsklass både i luften, på- och under vattnet. Autonoma system i de elementen ligger också långt framme. (sen tjänar vi ju en hel del på att exportera delar av vår teknik : )
-
- Ja den och andra medel är fullt funktionsdugliga, men min kommentar en bit upp i tråden avsåg egentligen inte pattrullbåtssystemet öht utan våra förmågor under ytan.
-
- Jag sa att bl.a. sonaren är fullt aktiv även i "patrullbåtsutförande". Ingen gissning.
-
Generellt kan man väl säga att övervakning inte är enda förmågan att kontrollera rörelser och trender i Östersjöområdet. Det finns ju även "undervakning" att beakta i sammanhanget ; )
-
-
Urgammal tråd, men jag är nyfiken. När jag gjorde värnplikten runt 83-84 först som E-biträde och slutligen som eldledare, behövde vi inte ta hänsyn till om vi anropade GRK eller haubits vid eldgivning. Anropen var desamma, sånär som på kodnamnen då. typ: "Eldsignalering ropa kom. JA, JB, GA, GB tre eldstötar slut kom. etc.." Dessutom ringades bekämpningsområdet alltid in via gaffling först. typ: "JA 200 bortom, JB 150 bortom, GA 100 vä ..etc" Så lät det förr från sergeanten : )