Battousai

Under Fakta Korvett Visby står det under beväpning att korvetterna kan ha tre torpeder, det är felaktigt. Fyra stycken torpeder är det som är korrekt. Visbykorvetterna är också beväpnade med tunga kulsprutor.

De som gör sin värnplikt i flottan för att bli sjömän har sökt det frivilligt för att ta anställning efter genomförd utbildning och nya (gamla som blir renoverade) fartyg är på gång så det behövs nya sjömän för att fylla de platserna samt fylla på de platser som blir lediga då sjömän väljer att gå vidare (GSS är ett tidsbegränsat yrke i dagsläget) eller för att plugga OP/SOU. I flottan har väl alltid tanken att fartygen ska vara bemannade med anställda eller som tidigare med inneliggande värnpliktskull så vid behov är fartygen redo att användas på en gång utan att behöva mobilisera. Hur landsidan av flottans krigsorganisation ser ut är jag inte insatt i så hur det fungerar där vet jag inte. Basskyddssoldater (https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/befattningsguiden/basskyddssoldat/) skulle jag inte kalla för sjöutbildade sjömän utan soldater. Bland dem borde det finnas plats för bevakningssoldater men jag har som sagt ingen aning hur de är organiserade. Jag anser att det är onödigt att ge sjömän befattningsutbildning om de inte vill jobba som sjöman eller bli officer senare.

För det första om man söker grundutbildning i flottan ska man ha som avsikt att söka anställning efter avslutad utbildning. Utbildningen ser ut som följande. Ca 3 mån grundläggande militärutbildning (GMU) följt av ca 6 mån befattningsutbildning (BU). Under GMU lär man sig vara soldat i skogen. Under BU får man prova på att vara sjöman på skonert HMS Gladan/Falken. Under BU läser man tekniska tekniska kurser på FMTS i Halmstad så som nätverksteknik, lödning, radarteknik, datorteknik mm. För att sedan åka tillbaka till Karlskrona för att läsa sina system. Vapentekniker blir utbildat på kulsprutor, kanon (57 eller 40 mm beroende på om man ska till korvett eller minjakt). Systemtekniker utbildar sig på sina system såsom radar, ledningssystem, sikte, sonar mm. (beroende på vilken fartyg man läser för). På korvett jobbar både SyTe och VT som tekniker när fartyget är förtöjt. VT vårdar och genomför förebyggande (eller avhjälpande) underhåll på kanon och övriga vapensystem samt ser till att de är i toppskick. Har hand om robot-, ammunitions-, sjunkbombs- och torpedlastning. Samt ytterligare några system. SyTe genomför förebyggande eller avhjälpande underhåll på ledningssystem, radarer, sonarer, radiosystem, sikte och löder mm. Tjänsten ska leda till att deras system levererar så bra som möjligt till sjöss. Sedan förekommer utbildningar, skjutningar mm. Till sjöss jobbar SyTe som stridsledningsoperatör även kallad ytplott. Dvs sammanställer lägesbilden på vad som finns på ytan runt fartyget. Vissa jämför det med att vara flygledare. SyTe brukar också kunna tjänstgöra som rökdykare eller rökdykledare. Till sjöss jobbar VT som signalman på bryggan och sköter utkikstjänsten, identifierar andra fartyg och flygplan, dokumenterar. Styr fartyget med ratten när det behövs. Bemannar kulspruta under närförsvar. Kan även tjänstgöra som rökdykare eller rökdykledare. Man kan bli ianspråkstagen till att hjälpa till med problem som uppstår under färd. Vad som är mest eftersökt är svårt att svara på då flottiljerna söker hur många de behöver av respektive tjänst. Att tänka på är att man under sin värnpliktsutbildning inte får åka stridsfartyg, om man inte tar anställning och får utbildning ombord blir man krigsplacerad som bevakningssoldat någonstans. Men som sagt vill man göra sin utbildning i flottan så kan man ha jobb när man är klar med utbildningen.

Enligt den senaste utgåvan av FFS 2019:3 (har ej hittat den på nätet än) framgår det att: OR 1 Menig, Menig 1, Menig 2 OR 2 Menig 3, Menig 4 OR 3 Vicekorpral OR 4 Korpral OR 5 Furir, Överfurir OR 6 Sergeant, Översergeant OR 7 Fanjunkare OR 8 Förvaltare OR 9 Regements-/Flottiljförvaltare -Menig är man under grundutbildning. -Menig 1 blir man vid anställning. Sedan krävs det minst ett års tjänstgöring för att bli befordrad till nästa menigsteg fram till menig 4. -För att bli vicekorpral krävs att man ska ha jobbat minst i två år som menig 4. Detta tolkar jag som att vicekorpral kommer framöver att vara en mycket erfaren sjöman/soldat. -Korpral blir man utnämnd till efter att man har klarat av gruppbefälsutbildning med godkänt resultat. Det står inget om krav på befattning eller tjänstetid. Detta tolkar jag som att även värnpliktiga gruppchefer borde då bli korpraler istället för vicekorpraler som de blev tidigare. -Furir kan man bli befordrad till efter ha jobbat i minst ett år som korpral. -Överfurir kan man bli befordrad till efter att ha jobbat som furir i minst tre år -Sergeant blir man utnämnd till efter examen från specialistofficersutbildning (eller reservofficersvarianten) -Översergeant kan man befordrad till efter att ha jobbat i minst två år som sergeant. -Fanjunkare kan man befordrad till efter att ha jobbat i minst fyra år som översergeant. -Förvaltare kan man befordrad till efter att ha jobbat i minst fyra år som fanjunkare samt ha genomfört högre specialistofficersutbildning med godkänt resultat. -Regements-/Flottiljförvaltare kan man befordrad till efter att ha jobbat i minst fyra år som förvaltare. Dessa år är minimikrav för tjänstgöringstid, utöver krävs kompetens samt lämplighet med mera. Dvs att man inte blir automatiskt befordrad efter avklarad tjänstgöringstid. Tidigare har jag läst i remisser att för att kunna bli fanjunkare ska man ha jobbat som specialistofficer i minst åtta år och för att kunna bli utnämnd till förvaltare ska man ha jobbat i 16 år som specialistofficer. -Kadett/officersaspirant blir en egen tjänsteställning med ny gradbeteckning och ska numer bära mössmärke för gruppbefäl enligt uppdaterade Unibest 2015 (http://dokument.forsvarsmakten.se/unibest/Unibest_FM_2015/index.html) -Överfurir har blivit mer åt specialistofficers hållet än gruppbefälshållet då överfuriren ska bära m/87 som officerare och kadetter. Det märks mest i flottan då överfuriren ska bära innerkavaj m/48 (dubbelknäppt kavaj) med skärmmössa i stället för Bussarong ("Kalle Anka"-uniform med blå krage) med rundmössa. Min uppfattning är att överfuriren kommer bli mycket sällsynt, inte bara för att det krävs lång erfarenhet för att bli det utan att de behöver söka sig vidare för att det inte får jobba längre än 12 år som GSS. Det som framgår i senaste utgåvan av FFS 2019:3 är att för hemvärnet att undantag kan ske för befordringar men att den minsta tjänstgöringstiden mellan befordringarna ska stå fast.