En mer välformad sula är utan tvekan en god idé, en nackdel med en gjuten sula är om den är för plastig kan det bli lite kyligare än de platta filtsulorna.
Min erfarenhet är att en nackdel om man börjar trixa [för mycket] med olika höjder på sulor kan ge att man får problem med andra skor där sulan är lägre, mao bör man vara försiktig med att höja "för mycket". Dvs att om man går "normalt" så kan behovet av en högre sula vara lågt, dock kan det vara mycket värt att hitta en sula som fyller ut mer under foten så stabiliteten och anläggningsytan [mellan fotsula och känga] ökar.
Har du större behov av stöd för att du pronerar/supinerar/plattfot/halt och lytt/enbent så är det en annan fråga.
F.ö är 90 kängan inte speciellt hård/styv och kräver sällan så mycket jobb för att gås in så att säga. Kanske mer gå in foten än kängan
Jag förordar dubbla sockar vid ev. längre marschpass, gammal sanning men förtjänas att upprepas. Är du van kängbärare kan man mixtra med enkla sockar eler "special" sockar, men dubbla sockar är utan tvekan funktionellt.
(Tänker då kungens stålgrå samt frottésockan, eller motsvarande upplägg, ex: 200 gram Ullfrotté som innersocka samt 400/600 grams som yttersocka.
Byt sockar ofta, byt sockar ofta, byt sockar ofta, byt sockar ofta. Framför allt när du inte tror dig behöva byta sockar... Byt sockar, ofta...
tack för hjälp, hatten av!
Tror dock jag supinerar foten aningen, händer att jag trampar snett(utåt) ganska ofta.
Vad är praxis i detta pall? Gällande inlägg och så.