Kustbevakningen får nya mindre övervakningsfartyg

[Perman]

Quote

Avtal är träffat för Kustbevakningens nästa generation övervakningsfartyg. Serien KBV 320 kommer att byggas och levereras av Damen Shipyard. De nya fartygen beräknas tas i tjänst under senare delen av 2024.

 

Stor förmåga i litet format och minskad klimatpåverkan med ny fartygsserie

(kustbevakningen.se)

 

En nyhet är att skrovet byggs i kolfiberkomposit. Driftserfarenheterna av detta är generellt positiva då kolfiberkomposit gör att prestanda ökas, bränsle/miljöbesparingar uppnås, underhållskostnader är mycket låga och skador vid normalt bruk inte uppstår. Ständig utveckling av materialteknik, tillverkningsteknik, och regelverk har bidragit till att många varv idag har en produktion av avancerade komposit och sandwich konstruktioner som kvalitetsmässig ligger nära de krav som flygindustrin ställer.

 

Undrar om dessa fartyg skulle kunna utgöra basdesignen för nya vedett-, bevaknings- och spaningsbåtar till marinen? De nuvarande kommer troligen att utgå fr o m 2030 och behöver succesivt omsättas under 2030-talet. De tre vedettbåtarna av Dalarö-klassen som levererades i mitten av 80-talet och togs ur tjänst 2004 var de facto en modifiering av Kustbevakningens 280 klass (två av dessa lever f ö vidare i Sjövärnskåren). Visserligen visade sig dessa båtar inte kunna bära en 40 mm pjäs med ammunitions durk pga. av de förlängdes med två meter och då erhöll ett ogynnsamt längd-breddförhållande som gjorde dem benägna att skära vid gång i med- eller låringssjö, men med dessa erfarenheter i minne så borde man väl kunna modifiera 320 serien så att de kan bära en 40 mm Mk 4 med durk. Annars är väl två vapenstationer ett alternativ kanske. Spaningsbåtarna torde vara de första båtarna som behöver omsättas och de behöver förstås inte ha lika kraftigt maskineri eller bestyckning.

 

/Per

 

 

 

 

 

Edited June 30, 2022 by Perman

[Tombola]

On 6/30/2022 at 11:38 PM, Perman said:

 

Stor förmåga i litet format och minskad klimatpåverkan med ny fartygsserie

(kustbevakningen.se)

 

En nyhet är att skrovet byggs i kolfiberkomposit. Driftserfarenheterna av detta är generellt positiva då kolfiberkomposit gör att prestanda ökas, bränsle/miljöbesparingar uppnås, underhållskostnader är mycket låga och skador vid normalt bruk inte uppstår. Ständig utveckling av materialteknik, tillverkningsteknik, och regelverk har bidragit till att många varv idag har en produktion av avancerade komposit och sandwich konstruktioner som kvalitetsmässig ligger nära de krav som flygindustrin ställer.

 

Undrar om dessa fartyg skulle kunna utgöra basdesignen för nya vedett-, bevaknings- och spaningsbåtar till marinen? De nuvarande kommer troligen att utgå fr o m 2030 och behöver succesivt omsättas under 2030-talet. De tre vedettbåtarna av Dalarö-klassen som levererades i mitten av 80-talet och togs ur tjänst 2004 var de facto en modifiering av Kustbevakningens 280 klass (två av dessa lever f ö vidare i Sjövärnskåren). Visserligen visade sig dessa båtar inte kunna bära en 40 mm pjäs med ammunitions durk pga. av de förlängdes med två meter och då erhöll ett ogynnsamt längd-breddförhållande som gjorde dem benägna att skära vid gång i med- eller låringssjö, men med dessa erfarenheter i minne så borde man väl kunna modifiera 320 serien så att de kan bära en 40 mm Mk 4 med durk. Annars är väl två vapenstationer ett alternativ kanske. Spaningsbåtarna torde vara de första båtarna som behöver omsättas och de behöver förstås inte ha lika kraftigt maskineri eller bestyckning.

 

/Per

 

 

 

 

 

Jo, det är ju lite märkligt att inte kustbevakningen och Marinen samordnar köpen här. Hade de klivit upp lite i storlek så hade man kanske köpt fler skrov, men bestyckat dem olika beroende på roll?

[vikingman]

Hur många nya KBV övervakningsfartyg rör det sig om?

[Perman]

2 hours ago, vikingman said:

Hur många nya KBV övervakningsfartyg rör det sig om?

 

Antalet fartyg i nya KBV 320 serien är planerat till fem stycken med option på ytterligare tre. Fartygen ska ersätta nuvarande KBV 301 serien som omfattade elva fartyg levererade från Karlskronavarvet mellan år 1993 och 1997 (ett förseriefartyg som byggdes om 1999  plus tio seriefartyg). Huruvida detta innebär att man planerar att lägga ner tre kustbevakningsstationer (eller redan har lagt ner) kan jag inte svara på, men KBV 301, 303 och 307  har redan tagits ur tjänst och sålts ( Militär och vaktfartyg ).

 

/Per

Edited July 10, 2022 by Perman

[TKraften]

2 hours ago, Tombola said:

Jo, det är ju lite märkligt att inte kustbevakningen och Marinen samordnar köpen här. Hade de klivit upp lite i storlek så hade man kanske köpt fler skrov, men bestyckat dem olika beroende på roll?

Vet inte hur det är nu men på 80 och 90 talet var det ett otroligt revirpinkande mellan Marinen och Kustbevakningen.

 

Viljan till att samarbeta eller ha ngt gemensam fanns inte då.

 

//TF 

 

 

[Perman]

1 hour ago, TKraften said:

Vet inte hur det är nu men på 80 och 90 talet var det ett otroligt revirpinkande mellan Marinen och Kustbevakningen.

 

Viljan till att samarbeta eller ha ngt gemensam fanns inte då.

 

//TF 

 

 

 

Något som förmodligen relativt få vet om idag är dock att 1979-80 byggdes två övervakningsfartyg TV 171 och TV 172 i GRP sandwich konstruktion. Dessa var ovanligt nog förberedda för att förses med bestyckning, hydrofon och räls för minor/sjunkbomber för användning som eskortfartyg i händelse av ofred. Tyvärr så blev fartygen ingen succé då de bl a hade svårt att uppnå kontraktsfarten 20 knop.

 

Quote

 

Då fartygen skulle projekteras och bli det största bevakningsfartygen som Svenska Kustbevakningen skulle få väcktes aptiten och fartygen skulle både utrustas med både helikopterplattform och särskild sambandscentral, vilket innebar att fartygen ytterligare en våning utöver den som ursprungligen projekterats.

Med facit i hand kan man konstatera att den smala skrovformen i vattenlinjen i kombination med de lutande sidorna och den höga överbyggnaden gjorde att fartygen fick ett helt annat rörelsemönster än vad besättningarna på de mindre kustbevakningsfartygen var vana vid. Bordningar i grov sjö blev mera riskabla då en stor kulfendert gav ett för litet säkerhetsutrymme i kombination med de sluttande sidorna och den höga överbyggnaden.

 

 

Kustbevakningsfartygen TV171 (Nb 391) 1979 och TV172 (Nb 394) 1980

(vhfk.se)

 

(Foto: vhfk.se)

 

 

Glädjande  nog så tror jag samarbetet mellan Marinen och Kustbevakningen är betydligt bättre idag:

 

(Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten)

 

Sjöräddningssällskapet tror jag dock fortfarande har en konstig avog inställning till Marinen. Typ "hur kan man utbilda sig för och öva på att döda människor". Åtminstone så låter det så när man läser vad journalisten, styrelsemedlemmen och förespråkaren Robert Aschberg säger om Marinen. Vad jag kan förstå så ska det också vara en utbredd uppfattning inom Sjöräddningen. 

 

/Per

Edited July 10, 2022 by Perman

[Granis]

8 hours ago, TKraften said:

Vet inte hur det är nu men på 80 och 90 talet var det ett otroligt revirpinkande mellan Marinen och Kustbevakningen.

 

Nja, snarare närmare/ runt millennieskiftet. När vi enligt politikerna inte var utsatta för några militära hot och FM skulle bara (typ) skapa fred utomlands. Ganska naturligt började då dessa, f f a Marinen, snegla på andra hot som fanns redan i fredstid. Typ smuggling. Men oviljan att använda militära resurser till sådant var (och är..) stor bland politikerna, medan Tullverket (och fr o m 1988 den självständiga myndigheten Kbev) ville ha resurser för att klara av dessa =sina uppgifter själva.

Men detta vände ju som bekant till 2010-talet då invasionshotet återkom och FM slapp dessa existentiella frågor varför de kunde fokusera på den återkomna kärnuppgiften =att försvara Sverige. Och behöver sina resurser till det.

Edited July 11, 2022 by Granis

[vikingman]

10 hours ago, Perman said:

Huruvida detta innebär att man planerar att lägga ner tre kustbevakningsstationer (eller redan har lagt ner) kan jag inte svara på,

Hittade det här på KBV:s hemsida:

Kustbevakningen har 20 kuststationer längs Sveriges kust, i Vänern och Mälaren. Dessutom har myndigheten en flygkuststation som ligger i Skavsta. Vid fem av kustbevakningsstationerna finns miljöskyddsförråd.

Våra stationer är placerade i:

Djurö
Falkenberg
Gävle
Göteborg
Hudiksvall
Härnösand
Karlskrona
Luleå
Lysekil
Malmö
Oskarshamn
Oxelösund
Skavsta (flygkuststation)
Slite
Strömstad
Södertälje
Umeå
Vaxholm
Vänersborg
Västervik
Örnsköldvik

 

Verksamhetens lednings- och stödfunktioner finns i Karlskrona, Göteborg, Stockholm, Härnösand och Nyköping samt vid ytterligare några orter. Vår nationella ledningscentral finns i Göteborg.

Edited July 11, 2022 by vikingman

[Perman]

Jag mailade kustbevakningen och frågade hur många stationer som lagts ner de senaste åren. Frågade även till vilka stationers ansvarsområden som Östergötlands skärgård nu hör till, och hur det kommer sig att man fortfarande lägger till i Fyrudden. Det har ju liksom uppstått en lucka på ostkusten i och med att stationen i Gryt (Fyrudden) lades ned 2015. Här är svaret:

 

Quote

 

Hej Per!

 

Sedan år 2000 har följande stationer stängts ner:

 

Kungshamn

Skärhamn
Helsingborg
Höllviken
Simrishamn
Kalmar
Gryt
Furusund

 

Vi har reserverade kajplatser längs med kusten. Vet inte hur det ser ut just i Fyruddens hamn men det är inte ovanligt att våra fartyg ligger i hamnar/kajer där vi tidigare haft stationer.

Det finns ingen exakt gräns mellan Oxelösunds och Västerviks övervakningsområden. Verksamheten utförs i samråd med vår ledningscentral och anpassas efter operativa behov samt vilka enheter som tjänstgör.

 

Mvh

 

Valdemar Lindekrantz

Kommunikatör

Avdelningen för strategisk inriktning och ledningsstöd

 

 

/Per

[Tombola]

On 7/11/2022 at 8:02 AM, Granis said:

 

Nja, snarare närmare/ runt millennieskiftet. När vi enligt politikerna inte var utsatta för några militära hot och FM skulle bara (typ) skapa fred utomlands. Ganska naturligt började då dessa, f f a Marinen, snegla på andra hot som fanns redan i fredstid. Typ smuggling. Men oviljan att använda militära resurser till sådant var (och är..) stor bland politikerna, medan Tullverket (och fr o m 1988 den självständiga myndigheten Kbev) ville ha resurser för att klara av dessa =sina uppgifter själva.

Men detta vände ju som bekant till 2010-talet då invasionshotet återkom och FM slapp dessa existentiella frågor varför de kunde fokusera på den återkomna kärnuppgiften =att försvara Sverige. Och behöver sina resurser till det.

Måste säga att rent spontant känns det mycket märkligt att det finns en ovilja att sköta ”kustbevakning” med militära medel. Låter ju lite som precis det militären ska göra? Eller tycker de att det tillhör polisiär verksamhet?

 

Det känns ju som att det kan finnas stora möjligheter till synergi och samverkan här?

[Perman]

14 hours ago, Tombola said:

Måste säga att rent spontant känns det mycket märkligt att det finns en ovilja att sköta ”kustbevakning” med militära medel. Låter ju lite som precis det militären ska göra? Eller tycker de att det tillhör polisiär verksamhet?

 

Det känns ju som att det kan finnas stora möjligheter till synergi och samverkan här?

 

Det finns väl en anledning till att kustbevakningen ibland lite elakt kallas "sillpolisen". Numera har man ju dock betydligt mera befogenheter och man har närmat sig polismannens (inkl. alkohol- och gränskontroll och egen utredningsverksamhet). Jag anser att kustbevakningen borde ligga under Försvarsdepartementet för att samarbetet med FM ska bli optimalt. Då skulle även försvarsmaktens krav och behov beaktas vid beställningar av fartyg och materiel och utbildning av personal till kustbevakningen, vilket jag inte tror att det gör idag i någon nämnvärd omfattning. Det är lite illavarslande också att man hittills knappt verkar ha nämnt FM:s behov i diskussionerna och utvecklandet av de tre nya isbrytarna till Sjöfartsverket.

 

/Per

[Tombola]

19 hours ago, Perman said:

 

Det finns väl en anledning till att kustbevakningen ibland lite elakt kallas "sillpolisen". Numera har man ju dock betydligt mera befogenheter och man har närmat sig polismannens (inkl. alkohol- och gränskontroll och egen utredningsverksamhet). Jag anser att kustbevakningen borde ligga under Försvarsdepartementet för att samarbetet med FM ska bli optimalt. Då skulle även försvarsmaktens krav och behov beaktas vid beställningar av fartyg och materiel och utbildning av personal till kustbevakningen, vilket jag inte tror att det gör idag i någon nämnvärd omfattning. Det är lite illavarslande också att man hittills knappt verkar ha nämnt FM:s behov i diskussionerna och utvecklandet av de tre nya isbrytarna till Sjöfartsverket.

 

/Per

Jo, det är ju lite av poängen. Mycket av den militära förmågan skulle ju med fördel kunna utnyttjas i fredstid för diverse uppgifter som kustbevakningen bör ha under sitt ansvarsområde.

 

Speciellt de fartyg som inte är specialiserade på direkt strid känns ju som att de definitivt har möjlighet att bidra, då de kanske inte behöver ha 100% upptid i väntan på att kriget ska bryta ut.

 

Jag tänker då främst på minröjningsfartygen och patrullbåtar.

Patrullbåtarna har ju extremt likartade krav som kustbevakningen har på skrovet, även om bestyckning förstås skiljer. Man skulle ju exempelvis kunna ersätta Tapper-klassen med likadana båtar som kustbevakningen beställt? (Alltså batch 1)

Edited July 14, 2022 by Tombola