Sålänge du gör en normal prestation i skolan och inte får massa IG/ är stökig osv är det nog rätt lungt. När jag mönstrade (tiden går fruktansvärt fort, här sitter man en värnplikt senare och det känns som man mönstrade förra veckan) frågade psykologen massor om hur mycket jag pressat mig själv osv. Vilka fysiska och psyikiska utmaningar jag gått igenom. Detta för att kolla min ev lämplighet som jägare. Så erfarenhet av att ha pressats hårt är mycket positivt, likaså att man har tagit ansvar (sommarjobb etc). Även ett intresse för skog och natur, och en vilja att vistas där är ett stort plus. Så här i efterhand är jag grymt glad att det inte blev jägartjänst, inser efteråt att det är alldeles för mycket fält för min smak, och alldeles för hårt.
Tänk även igenom vad du egentligen vill. Innan mönstring, då den enda militära referensen man har är det man sett på film, är man ofta kaxig och sugen. Man siktar högt, ofta något över vad man passar bra som. Man vill göra utlandstjänst osv osv, utan att egentligen vet vad det militära livet innebär, och vad som är "hårt", och hur det känns att plågas i en vecka. Jag var också mycket taggad innan jag ryckte in, men insåg ungefär 4-5 månader in i utbildningen att utlandstjänst inte är något för mig, inte heller officer. Innan inryck kunde jag banne mig tänka mig både och.
Tycker du skall fokusera på att få göra lumpen över huvud taget, oavsett tjänst är det en mycket givande upplevelse, som ger en insikt i både det ena och det andra, militärt som civilt.