Jump to content

Rönström

Nivå 9
  • Posts

    13
  • Joined

  • Last visited

Contact Methods

  • Website URL
    http://

Profile Information

  • Intressen
    SOLDF, SOLDF, SOLDF!!

Previous Fields

  • Grundutbildad inom
    Kavalleriet
  • Utlandstjänst
    Nej
  • Detaljer Grundutbildning
    Jägare/Specialist, Signalist, 03/04, K4 Arvidsjaur
  • Placering/Tjänst
    Jägare/Spaning
  • Övrig militär verksamhet
    Ungdomskurs på P7 Revingehed 3 v., sommaren 2000.

Rönström's Achievements

Menig

Menig (3/18)

0

Reputation

  1. http://www.tv4.se/nyheter/499952.html Ja, som i rubriken kommer vaktkurerna, i framtiden inte bemannas av värnpliktiga. Spontant känns det rätt, men vad säger ni? Bör man behålla, befattningen som bevakningssoldat, då med reviderade uppgifter och målbilder? Är egentligen inte speciellt insatt, så utveckla gärna.
  2. Var glad och stolt över genomförd basker, strapatsövning, whatever. Alla är vidriga på sitt sätt, vissa mer intensiva, andra utdragna till förbannelse. Pansars baskerprov, brukar väl genomföras under en kortare period med absolut noll timmars sömn och några utdelade knäckebrödssmulor i bästa fall. Jag tror att simon kommer hallucinera duktigt, jag
  3. Satt på pendeln idag och snubblade över ett kvarglömt ex, av det senaste nummret (17 mars) av tidningen Fokus. En svensk, kamouflagemålad soldat prydde omslaget med tillhörande rubrik: "Vad sysslar de med?". Givetvis öppnade jag tidningen för att utforska denna groteska frågeställning, jag menar hur vågar dem ! Detta nummers fokus visade sig vara på FM och dess framtida roll, med ett inlägg på ledarsidorna, efterföljandes av en/ett artikel/reportage på 12 sidor, uppdelat i flera mindre artiklar/intervjuer/reportage. Mycket intressant att läsa denna, i vissa avseenden kritiska granskning, där både politiker som vissa officerare inom FM får sig en känga. Nyanserat och välskrivet (mindre faktafel kanske förekommer, men inga som fick mig att resa ragg), där man lägger fram fakta på bordet och ställer sig frågande till vad FM skall ägna sig åt i framtiden, samt varför man från politikerhåll, är så förvirrat otydlig gentemot allmänheten, ex. gällande det ökade, internationella engagemanget. Olika åsikter lyfts fram och jag måste säga att jag instämmer i mycket. Tidningens artiklar finns inte på internet, men är det möjligtvis någon som köpt detta exemplar, ev. prenumererar på tidningen och har några åsikter om detta? Håller ni med? Är jag helt ute och cyklar? Om inte läst detta ännu, rekommenderar jag er att införskaffa ett ex. och bilda er en uppfattning? Mycket intressant läsning vart man än står utlovas, med allt från SSG:s insats i Kongo till lite av soldaternas vardag i Kosovo. Betänk att allt detta förmodligen riktar sig till främst civila, som inte alltid är så insatta och vet allt som vi MÖP:ar, redan granskat med lupp. EDIT:Om BlåGul inte anser att detta hör hemma i Luckan, får ni flytta, men jag visste inte vart denna skulle placeras.
  4. Jag förstår inte exakt VAD du vill få fram, genom att ironisera? Har jag förstått dig rätt om du menar att jag och vpl på K4 i allmänhet under 2000-talet, saknar ödmjukhet inför sina uppgifter och andra. En ödmjukhet som tidigare funnits men nu alltså inte längre existerar. Jag förstår inte hur man överhuvudtaget kan dra den slutsatsen, när jag endast ifrågasätter en rejäl diss av K3:s "jägare". Kan hålla med om att språket var onödigt hårt och det skall inte upprepas, men jag skyller på den sena timmen och att studierna inte riktigt går framåt i önskad takt. Dra inte heller alla andra på K4 över en kam, bara för att du inte gillar mig. Visst fanns det rötägg på förbandet som aldrig borde fått påbörja utbildningen, än mindre slutföra den, men rötägg fanns det enligt uppgift även på FJS i samma årskull. Jag hyser den yttersta respekt för andra befattningar än min egen och inser nyttan, samt kompetensen de bidrar med. Hade om möjligheten givits förmodligen också valt att satsa på att bli vagnchef i något stridsfordon, då jag bedömmer utbildningen vara riktigt tuff, stimulerande och rolig. När det gäller officerare från I22 är du sånt långt ifrån sanningen man kan komma. De f.d. I22:are jag hade nöjet att stöta på under grönstjänsten var i många fall mer kompetenta och ofta mer ödmjuka än befäl med en annan bakgrund. Jag tänker inte driva denna menlösa diskussion vidare, då den både är helt OT och ganska barnslig, men hoppas att mina tankar gått fram på något vis. EDIT:Ledsen Kimster. Uppdaterade inte innan jag skrev, så jag missade ditt inlägg. Men slut OT för min del som sagt!
  5. Ursäkta, men vad i h-vete menar du? Skulle dem på något sätt stå över vanliga jägare? Som om K4:ingar/FBJ:are skulle vara högre stående, än ex. "skyttesluskar", BAH! De FJ:are som jag stött på, besitter tillräckligt mycket ödmjukhet för att respektera K3:s "luftburna soldaters" (observera DUGLIGA sådana), färdigheter och utbildning. Nu råkar det ju vara så att man på FJS har sitt egna utbildningstecken (som du också påpekade) OCH förbandstecken, samt att de är jägare med ett litet (inte helt ovikkommande) tillägg, så det funkar självklart inte. Men det hör ju inte till saken.
  6. va skönt för mig som bor söder om uppsala då, stockholm men när har man ledigheter längre än 2 dagar, vanlig permis är ju bara två dagar så det blir nog en hel del kajkande med tåget fram o tillbaka Nu sa du väll ändå emot dig själv en aning ? "Vanlig permis är ju bara 2 dagar, så det blir en kajkande med tåg" ? Blir det inte mer flyg då? Eller är jag helt vindögd? Bara för att jag älskar att ifrågasätta saker ibland.... ;) japp, jag läste fel.. så därför borde det alltså bli mestadels flyg! LÄS mitt tidigare inlägg i tråden! Det är möjligt att det är tåg som gäller nu, men jag kan verkligen inte tänka mig att man övergett 10/4-systemet, som man haft i flera år och som för mig är överlägset 5/2! Ledsen grabbar, men detta innebär alltså att med det resonemang som verkar föras, är det tåg som gäller för 90% av permissionerna, då det nog bara blir 2-3 ggr med 5/2. Jävligt tråkigt för er, då det verkligen är hur skönt som helst att veta att man är hemma samma dag och kan sova i sin egna sköna säng, istället för på en skabbig tågbrits!
  7. Jaha okey, vad trevligt =D. Ja, jag har läst en tidningsartikel om det. Och det har absolut ingen betydelse hur långt eller kort ifrån sitt hem man gör värnplikten. Som bestämmer om man får åka tåg eller flyga. Om vi har otur så kan vi få åka tåg varje gång! Vilket då betyder att man kanske inte ens är en idé att åka. Därför att man kommer endå bara att vara hemma kanske max 12 h. Det kanske är lite defust. Om det inte har ändrats sedan jag låg inne (03/04), är det flyg som gäller för alla hemmahörande söder om Uppsala åtminstone. Är ganska säker på att folk från Göteborg (Landvetter) och Skåne (Sturup) med omnejd, tog ett till flyg från Arlanda. Alla andra i mellansverige fick ta ta tåg/buss eller ev. taxi till sina hemorter från Arlanda. Norrläningarna åkte alltid tåg och buss, vilket innebar att folk som bodde i Göteborg oftast var hemma före eller samtidigt med norrläningarna. Mycket behagligt för mig som Sörlänning må jag säga, att var hemma på några timmar. Verkade för övrigt, som om detta inte var standard för vpl på typ F21 och I19, men det är ju inget jag gråter blod över ! Tåg för alla gällde vid inrycksresan samt muck. Även under julledigheten var det tåg, hem och tillbaka. Sedan är det ju så att på K4/I19, AJB, tillämpar man 10/4-metoden, vilket betyder att du hinner vara hemma betydligt längre än 12 timmar. Ledigheterna blev ytterst trevliga då man har tid med ganska mycket. Vi hade 5/2, endast två tre gånger. Det varierar väl från pluton till pluton och vilka befäl man har. Våran pluton fysade max två-tre ggr + simprov och livräddning. Fysen var väl ingen monsterfys. Lite vanlig fys med några tävlingsmoment inbakade vilket uppskattades, men vattenfys är alltid vattenfys ;). Andra plutoner hade dock några riktigt jävliga pass vad jag hört. Finns ju några gamla KJ-rävar däruppe som säkert inte tvekar om din kompis skulle vara orolig . Kanske inte direkt är prioriterat med tanke på våra uppgifter och badhuset låg en bit ifrån, så man ansåg sig väl inte ha tid med det, utan valde att stanna på regementet och fysa där istället. Dock vägs väl detta upp av att det blir en hel del skidfys och som vi alla vet är detta riktigt kul . Speciellt för oss stadsbor hemmahörande i de södra delarna av landet!
  8. Jag fick endast en 6a på inskrivningsprovet. Det gick som det gick. Kammade hem 9 i styrka 8 på kondisen. En klasskamrat och god vän till mig, genomförde mönstringen med med exakt samma fysiska värden som dig och jag är 95% säker på att ja han fick en 6:a på inskrivningsprovet, precis som du. Hos den "sneeela tanten", kammade han även där hem 7/7 eller strax över. Han ville extramönstra för FJS och fick åka ner till K3 och vips var han antagen. Testperioden gick bra och efter 15 månader hade han erövrat örnen och lärt sig en del om fallskärmshoppning (varför nu det skulle vara nödvändigt ). Sammanfattningsvis, kan man väl säga att jag skulle bli ytterst förvånad om du inte blir kallad till extramönstringen (förutsatt att de medicinska resultaten var glockrena och att du inte ljuger förstås ;) )
  9. Ja det var ju märkligt att man snava över detta först nu , då sökmotorn den senaste tiden, gått varm i jakt på liknande skildringar som LRRP:s. Vad skall man då säga om detta? Ja varför inte något i stil med, makalöst, underbart.....FULLKOMMLIGT LYSANDE! Om vi börjar med det språket, finns det här inte mycket att säga, förutom att du utvecklats sedan du började skriva. Vad det gäller det litterära, kan jag bara djupt buga inför ditt sätt att skildra händelserna och som lite infanterislusk, som inte har den blekaste om mekförbands olika förfaranden och vardag, ligger det på en helt klart godkänd MÖP-nivå. Vad som utmärker en bra berättelse enligt min högst personliga uppfattning, är när man tvingar sig själv att sluta läsa, då man inte vill att den skall ta slut inom en allt för snar framtid. Med detta i beaktning, får jag vill säga att du lyckats, då jag efter 2 sidor valde att sluta för dagen. Nästa dag satt jag där redo igen och hade t.o.m., laddat upp med två skinkmackor och en pilsner! Har dock några frågor. 1. Vad är det för typ av spaningsförband du skildrade? Någon form av mekaniserat spaningsförband? Sådana spaningsoldater som utbildas på I19, med jägarliknande uppgifter, eller rent utav jägarenheter från typ K3 motsv.? 2. Skulle du om möjligt, kunna applicera en lista på vad alla dessa fyrkanter på kartan representerar för förband? Tror mig veta att att fyrkanterna med en ring och ett kryss, representerar stridsvagnar (kan vara helt felt), men sen är jag ganska lost! Kepp'em coming, vi väntar med spänning på vad som komma skall!
  10. Känner mig tvungen att skriva en liten kommentar här. Må så vara att man inom FM, med all rätt, försöker förvalta det "arv" som tidigare soldater inom ett förband känner. Som exempel kan nämnas FJS förening, KJV och de som ger ut den Blå Dragonen. Men hur långt sträcker sig FM's "ansvar" mot tidigare generationer? Skall man ta hänsyn till om FJS-föreningen tycker att det är kasst att man utvecklar ny hoppmetod? Om KJV tycker att kompanis-strid görs på "fel" sätt. Skillnadnen mot utbildningspedagogik är i detta fallet inte så stor som man kan tycka vid första ögonkastet. Hur många "äldre kullare" kan egentligen på ett tillfredställande sätt avgöra huruvida en förändring inom förbandets metodik är till det bättre eller sämre? FM är en levande organism som måste/skall förändras och anpassas i allt från vad soldaten bör äta till hur utbildning skall bedrivas. Detta skall baseras på adekvata ingångsvärden och inte vad kreti och pleti tycker varit hårt tidigare vs. idag. Min spontanta kommentar till det fetstilade ovan, om jag hade varit anställd/reg C på K4/AJB, hade varit ett kort. "Jaha.. och??" Jag tror att allt vi hör om att "det är kasst att det inte är hårt som förr" yttras av del folk som är för långt från verksamheten för att se effekterna och dels av befäl som ännu inte insett det positiva som faktiskt springer ur detta. Jag tjänstgjorde på övningen Nordvart där ett REP-KJ och ett GU-KJ komp var inne. Jag träffade ett antal REP-KJ som tyckte att "hmmm de är lite små och det kanske inte är lika hårt, men vi hade nog fan inte piskat dem i strid.." och så vitt jag vet så har vinns kriget på det förbandet genom strid och inte sängbäddningen. Jag tror att den gode Stella Polaris var där så han får gärna ge sin syn på saken (vilket om all helvetes lag gäller betyder att han kommer skriva det rakt motsatta till min åsikt :P ) GMY btw. @ Vysotskij tack för komplimangen. För det första vill jag tydligöra, att jag inte lägger någon värdering i det beslut som ledningen fattade. Det verkade du dock inte förstå! Snarare var det endast ett konstaterande av deras handlingar, eller som du kanske uttryckt det: -Jaha, så det gjorde dem alltså! Sen kan jag inte riktigt förstå din jämförelse med hopptekniken för FJS eller KJ:s reviderade upplägg, vad det gäller uppgifter i krig, då den haltar något. Målet man hade med det nya, mjukare jägarinrycket var att få ner avgångarna och det skedde genom att inte belasta de värnpliktiga lika hårt, vare sig fysiskt eller psykiskt. KJ:s uppgifter har de senaste åren förändrats ganska drastiskt från anfallsstrid, till underättelseinhämntning och sabotageverksamhet. Jag tror också att nymuckade KJ skulle piska KJ-veteraner, men det beror ju snarare på en förbättrad utbildning rent stridstekniskt och en tekniskt, mer utvecklad vapenfauna, som du också nämner. Jag förstår dock inte motsatsfårhållandet, mellan en bibehållen "hård" utbildning och ett förnyande av stridstekniker. Vad jag vet, så var det i K4:s fall inte ett förnyande och utvecklande, av utbildning på samma sätt som skett hos KJ. Möjligen har det ändrats för AJB, men det är ganska irrelevant eftersom vi diskuterade förändringen som skedde i Januari 2004. Självklart vinner man inga krig med en uppsnäppt sängbädning, men du om någon borde väl veta, att sängbäddingen har ett bakomliggande syfte. Upprättas en god disciplin inne på kasern, genom en hög psyskisk belastning, samt att en stor portion "fysisk" utbildning och disciplin utövas , är sannolikheten att soldaterna också bibehåller och förstår värdet av den, där den verkligen har betydelse, nämligen ute på fältet. Personligen har jag ingen insyn i den nuvarande utbildningen, men på frågan om jag tycker det är tråkigt att befäl ev. inte längre låter, beväringar springa milen klockan 6 på morgonen, eller utför ett BRAK-pass med sin pluton, för att någon inte varit tillräkligt uppmärksam på en teorilektion, så är svaret, JA! Tror tyvärr att lite kamratskapen och sammanhållningen, som är så viktig för ett förband, också minskar en aning när påfrestningarna minskar och det är synd. Dessa förändringar är, som jag sa i mitt förra inlägg, ett tråkigt inslag, men inte förkastligt och helt åt helvete. En uppfattning som du verkar fått för dig, att jag skulle besitta. Det är nog så de flesta också resonerat, när man protesterat mot beslutet. Man har heller ställt några som helst krav eller ultimatum, utan bara uttryckt sina åsikter, vilket givetvis måste få ske i en demokrati. Vad jag tror det handlar om till syvende och sist, är ekonomin och inget annat (Har man hört den förut?). Ett politiskt problem med andra ord. Bevisligen har utbildningen varit bra och givande för dem som genomgått den och majoriteten har inte klagat över dess utformning. Därför tycker jag det är synd att politikerna tvingar försvaret till åtgärder som dessa. Detta är som sagt mest spekulationer, om nu någon skulle tro något annat, vilket det verkar som.
  11. http://www.k4.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=22667 Hur man definierar hård vet jag inte, men med en mindre psykisk och fysisk påfrestning, torde tjänstens "hårdhet" minska. Tråkigt men sant. KB 04/05 var först ut i det nya systemet. Har också för mig att det blev en del protester från tidigare värnpliktiga, men det valde regementsledning uppenbarligen att skita i. Fast å andra sidan, var nog pressen från HK ganska stor, som i sin tur var pressade av Rödluvan med anhang. Personligen tror (med betoning på TROR) jag inte, att det nya systemet är något att hänga i julgranen. Slut OT
  12. I sådana här lägen gäller det som i princip de flesta här redan nämnt, att överväga fördelarna mot nackdelarna, eller större säkerhet mot mindre öppenhet. Jag personligen har ingen erfarenhet av US, så jag ska väl egentligen inte uttala mig i frågan, MEN vad jag har förstått, så verkar det efter att ha samtal med en god vän som befinner sig på missionen i Afghanistan just nu, som om folket är väldigt vänligt sinnat. Jag tror att det är en försvinnande liten del av folket där, som skulle ändra inställning mot ISAF och svenskarna i synnerhet, om exempelvis man börjar använda Galten. Vidare tror jag att de som skulle få en mer negativ inställning till de utländska trupperna, redan i dagsläget motsätter sig dem. De flesta känner ett ju trots allt ett behov av varaktig fred och trygghet. Om man också fortsätter att i övrigt, via patrullering till fots och vänliga samtal och diskussioner med befolkningen, blandat med de direkta hjälpinsatserna som man ofta kan läsa om och visar den öppenhet som man fram till nu gjort (iaf svenskarna), så gör nog en grönmålad, något kraftigare bil ingen större skillnad. Talibanerna och deras anhang kanske också får en insikt i att ett större skydd, minskarna chanserna att lyckas med sina illgärningar och avstår i en större utsträckning från att utföra dem. Visserligen bör man väl hålla sig till softskins när man åker ut i ödsliga provinsern, där säkerhetsläget är ett annat, men i de större städerna tycker jag helt klart att säkerheten går före den ev. illvilja som kan komma från en liten liten minoritet av befolkningen. En del av befolkningen, som man kanske kan fråga sig om de överhuvudtaget vill få till stånd en förändring. Vad jag också kan undra över, men inte kommer att spekulera något djupare, då jag inte har några egna erfarenheter från tjänstgöring i konfliktdrabbade områden, är om man från lokalbefolkningens sida, inte har en större förståelse för att de utländska trupperna i en begränsad utsträckning måste skydda sig. Jag menar att när de själva ser vad som kan hända och de många gånger själva drabbas, kanske man kan ha en viss förståelse. Vill de inte själva leva i trygghet och tycker de inte att det blivit lugnare sedan de utländska styrkorna anlänt p.g.a. de SKYDD man kunnat erbjuda? Ska som sagt inte fördjupa mig mer i detta, men någon med erfarenhet får gärna redogöra för lokalbefolkningens sätt att se på detta faktum.
  13. Jaha det här var ju inte direkt på det här sättet, man ville fira sitt första inlägg på denna utmärkta sida...En av mina bästa vänner skickades ner dit för ett par veckor sedan och vi snackade lite om riskerna innan. Då kändes de inte direkt överhängande, även fast det inte är någon lekstuga där borta, men nu känns det som om man får revidera den riskbedömningen! Kan ju också vara ett par andra som man känner iom att det var K4 som bemannade styrkan. Hoppas vid gud nu att ingen skickas hem i en kista, vem det än är! Känns inte bra helt enkelt! Bandit>> Hur fick du reda på det? Mailade eller ringde personen i fråga, eller har du gått via anhöriga?
×
×
  • Create New...