lobo

Har förstått att vissa undrar vad som gick " fel " med ks14. Svaret är nio månader på balkan.

@ 23:e komp Jag förstår vad du menar, och visst har du vissa poänger. Men jag är inte övertygad om att ett par som är tillsammans tänker så värst "proffisionellt" när något händer partnern. Hur många tror du håller huvudet kallt och tänker proffesionellt när ens fru ligger med halva benet bortskjutet ? Faktum är att man tar större risker för kärlekspartnern än för kamraten. Sedan vill jag bestämt hävda att man i detta fall kan markera att FM är speciellt. Hur många arbetsplatser har du i Sverige där det yttersta målet är att döda andra människor i syfte att freda sig själv ? FM:s yttersta uppgift är att med våld och kraft nedkämpa fi. Dessutom skriver du att inget VINSTDRIVANDE företag satsar på en ineffektiv organisation, FM är inget vinstdrivande företag och det är inget "vanligt företag". Vanliga företag tjänar pengar och utbildar inte sina anställda i eldöverfall och i att nedkämpa fientliga mål. ( Bortsett från utländska företag kanske men nu pratar vi om svenska marknaden) Dessutom undrar jag hur länge de varit ihop de som var i stridsparet ? Var de ett precis nyblivet par förstår jag att det funka, då finns ju inga problem i hela världen! Vänta till de varit ihop lite längre och de gulliga ovanorna blir rejält irriterande istället. Då kanske det inte funkar lika friktionsfritt. Att gifta par ingår i hemvärnet.....jamenvisst fungerar det när man övar kanske 50 timmar om året och skjuter lösplugg på varandra. Skarp tjänst där det skjuts skarpt på varandra framkallar vissa andra reaktioner har jag för mig. Att ingen dött eller skadats i US p.g.a kärleksförhållanden ? Ja det stämmer säkert. Men samtidigt har ingen skadats eller dött p.g.a nationalsocialister i US heller, skall det eftersträvas enbart därför ? Finns det ingen polis på forumet som kan svara på frågan om ett gift polispar får jobba i samma bil ? Googlade men fann inget bra.

@23e komp Var det verkligen ditt bästa motargument ? Att eventuella HS skulle utgöra en så hög andel att de skulle kunna uppstå samma problem som i en 50/50 styrka av män och kvinnor ? Om folk inte begriper får jag väl förtydliga: Säg att du i en pluton har 12 kvinnor och 12 män, det räcker med att två stycken av dessa blir ihop för att krångla till det. Skall de få tjänstgöra i samma grupp eller stridspar ? Om de inte får det, vem skall flyttas vart ? Skall en soldat från en grupp bytas ut mot en i "kärleksparet" ? Får poliser som har förhållande tjänstgöra i samma radiobil t.ex ? Får ett gift ambulansförarpar köra samma ambulans ? Detta låter betydligt löjligare än vad det faktiskt är. Har egen erfarenhet av att mitt i missionen behöva byta gruppmedlemmar och det var ingen höjdare kan jag tala om. Visst har det säkert funkat ypperligt för vissa men faktum kvarstår att en grupp knappast blir starkare av att man skiftar medlemmar hela tiden.

@Born Hur många är det inte som träffar sin partner på just arbetet eller i skolan ? Hur gör man då när två inom samma grupp blir ihop ? Sedan tror jag fortfarande inte att man kan jämföra civila verksamheter där man stämplar ut och åker hem kl 16.00 med militär dito där man i stort sett lever ihop dygnet runt. Sedan är det väl ingen hemlighet att julfester och liknande brukar bjuda på en del skandaler av sexuell natur. Överför detta till militära förhållanden, särskilt när man är sex månader i Kosovo och skall bemanna fasta uppgifter större delen av tiden, då är det inte många som skulle tacka nej till en partner att mysa med i barren. Min erfarenhet efter 15 månader i kosovo är att en tjej som inte är skitful kommer ligga med minst två pers under missionstiden, nästintill oavsett om det finns pojkvän hemma eller ej. Men vad vet jag, jag kanske varit på "pubertetshormonsmissioner" ?

I vissa lägen är en mix absolut nödvändig. Skall man ut på hum-arbete och hjälpa utsatta kvinnor är det ett måste till exempel. Skall man genomföra köttastrid kanske det inte är lika nödvändigt med blandkönade förband... Jag ser fortfarande framför mig att det i en krigsmakt med hälften kvinnor kommer uppstå såpopera-situationer med svartsjukedramer och otrohetsaffärer och annat piss som sänker effektiviteten och stridsvärdet. Könsuppdelade förband har jag däremot inga synpunkter på då denna problematik inte uppstår. Har hört från flera kamrater hur deras grp-situationer påverkades negativt av olika svartsjukeproblem, och detta redan nu när andelen kvinnor redan är väldigt låg. Hur kommer det då inte utveckla sig med högre andel ?

Är de studier som finns gjorda på militära enheter eller på civila företag ? Det är trots allt en stor skillnad på att jobba på kontor och i en öken under fullt krig. Dessutom är det av betydelse hur komplex uppgiften är, enklare uppgifter har visat sig fungera bättre med homogena grupper och svårare uppgifter fungerar bättre med heterogena grupper. Dock är detta i den civila världen, och jag tror absolut inte att det går att överföra rakt av till kris/krig. Rokare>> Helt onödig fråga då det inte är det som avhandlas, "sanningen" som gäller i dagsläget är att blandade förband blir otroligt mycket effektivare, därav hade jag gärna sett något underlag för det. Om läget hade varit omvänt, att krigsmakten bestod av 50/50 och det hade propagerats för en enkönad krigsmakt istället hade jag givetvis viljat se underlag för det.

Finns det några undersökningar som visar på att militära förband blir så hiskeligt mycket effektivare för att xx-kromosomer blandas in? Att det är praktiskt i specifika fall råder det inga tvivel om, men att det skall lyfta den allmänna kompetensen till astronomiska proportioner som propagandan säger är jag mer tveksam till. Så, finns det underlag för påståendena eller är det en sanning för vårt tidevarv?

Hur har jag kunnat missa den här tråden? Pjäsmannens "polare" måste ju vara ett under av social kompetens om han lyckas glida fram till två tjommar på landvetter och få ur dom att de är deltaboys samt prickskyttar som ska ligga på ett tak under toppmötet. Ännu bättre är pjäsmannens totala oförståelse om varför hans polare skulle ljuga om en sådan sak... Sjukt roligt. MER ! MER ! MER !

Tack för det tipset. Jag hade helt missat att det finns ett sjukhus i huvudstaden.... Givetvis var det inget problem i vcp1, men i en annan vcp i en annan del av världen kanske inte lösningen är lika självklar.

Ett tråkigt men ibland förekommande fenomen var när vi hade vcp1 i gracanica och det var en lååååång bilkö och någon jävel som körde förbi hela kön och skulle tjata sig före genom att hävda att ungen var sjuk eller att mamman i bilen hade hjärtsnörp. Hur gör man för att fastställa om det är sant/falskt ? Säger man ja kan man ge sig fan på att halva byn är hjärtsjuk efter det, men om man säger nej och det faktiskt är en sjuk person kan det få sina följder också.

Det var ju för några år sedan en phs-student som fick gå kvar trots att han var hiv-smittad...misstänker att det var en hel del politik i det beslutet. Men jag undrar helt klart hur de resonerade. Psson>> Måste fråga hur i hela världen du resonerar när man ska skicka hiv-smittade med US ? Jag hade aldrig i helvete viljat ha någon med en liknande sjukdom i min pluton. Den dagen du måste göra mun mot mun på en nerblodad kamrat vill man inte behöva fundera över om han har hiv eller inte. Dessutom, när det väl skorpar till sig och logistiken inte fungerar, hur praktiskt är det då med en soldat som är i konstant behov av medicin ?

Jag tänker så här i frågan: När pojkar och flickor träffas uppstår ofta kärlek. Om vi skulle ha en försvarsmakt med precis 50% av varje kön, i varje enhet från grupp till brigad, i alla vapenslag och alla funktioner från jägare till kabeltattare, hur skall man då göra när kärleksparen bildas ? Nu sitter ni säkert och himlar med ögonen och tycker " Fy vilken löjlig fråga, det är väl bara bra om folk tycker om varann" Alternativt " Då flyttar man bara om i gruppen " Dock är det inte så enkelt. Ni som läst grupp-psykologi känner till hela köret med rollsöknings-faser och liknande. En grupp fungerar icke optimalt förrän efter en viss period då alla medlemmar kommit in i gruppen. Alltså kan man fråga sig hur bra det blir om man då och då byter folk i gruppen. Dessutom ifrågasätter jag starkt det lämpliga i att vara i samma grupp som sin partner, sannolikheten att man tar extremt dumdristiga beslut för att rädda sin bättre hälft är bra mycket högre än när det gäller en kamrat. Min erfarenhet av blandade förband gäller femton månader i Kosovo, och då blev jag inte direkt imponerad. A blev kär i B som satte både A och C utan att den andre kände till det. D och E blev kära men F var kär i D och vägrade tala med E. Problemet var bara att E och F var i samma grupp. Osv osv. Hur tycker ni att man skall tackla detta ? Eller är detta inget att bry sig om ? Hur gör exempelvis polisen, låter dom man och hustru jobba i samma radiobil ?

Visst, i dagsläget är det så här, men om tio femton år när folk börjar bli gamla och inte intresserade av att åka ut i samma grad, då kan det nog bli kärvt med så få värnpliktiga att välja bland.

Är det inte runt 5000 värnpliktiga som skall utbildas per år ? Kräver ju att en hög andel av dessa för det första vill åka och sedan att de är lämpliga att skicka iväg. Kan bli intressant att se hur de löser detta.

Låter förvisso ganska självklart. Klart att man skall få grisa ner men inte göra rent efter sig. Alla har en mängd rättigheter men inga skyldigheter. Underbara land.