Fluff

Det där betyder "Att vara, inte att se". Trodde först att det var du som skrivit av fel men det verkar vara så illa att det är försvaret som gjort bort sig då deras sidor innehåller samma fel. Det korrekta och avsedda är naturligtvis "Esse non videri". Detta tolkas dock endast i andra hand som "Att vara inte synas". I första hand (och så som Fredrik II av Preussen använde det) betyder det "Att vara, inte ge sken av att vara". Tolkningen "att vara utan att synas" är alltså lite av en ordvits och som sådan naturlitvis helt okej. Att däremot ha ett felstavat motto och dessutom med en felstavning som gör att meningen blir motsatt den avsedda skulle åtminstone undertecknad tycka vara aningen pinsamt. /fluff

På patrullbåt som jag låg på såg en vanlig dag (det vill säga vid kaj) ungefär ut så här. 06:30 - Purrning (sen låg man och drog sig ungefär till 07:00) 07:00-08:00 - Frukost och städning. 08:00 - Morgonuppställning. Uppgifter tilldelas. "Syte gör sytegrejer" 08:00-16:30 (med avbrott för lunch och diverse fikaraster) - Varierande jobb. Mycket matrielkontroller. Fixar trasiga saker (mycket headset och signallampor blir det). Man sköter sig själv rätt mycket. En hel del jobb gör man dessutom tillsammans med de andra sytarna på divisionen och med teleofficerarna. Framförallt så har man en stor frihet att jobba så som man vill men som med all frihet följer ett ansvar. Förutom detta så tillkommer en hel del extraaktiviteter såsom fys, sjukvårdsutbildning, åka iväg och skjuta o.s.v. Varje fredag är det dessutom med mycket få undantag "rent skepp" d.v.s. storstädning av båten. Som syte har man iofs ofta även annat att göra på fredagarna men i princip är det städning som är huvudnumret. Så långt vid kaj. Till sjöss är det helt (såklart) lite annorlunda. Förutom allmänna saker som alla är delaktiga i såsom losskastning, förtöjningar och dylikt har man som Syte ett antal uppgifter. I halv stridsberedskap (vid normal gång) då halva besättningen arbetar och den andra halvan vilar sitter Syte normalt i radiohytten på sin vakt (radiosignalisten "gnisten" har den andra vakten). Vid full stridsberedskap hade man sin drabbningsplats i ammodurken och skulle langa upp ammunition till kanonen. Dock var detta bara aktuellt om det skulle skjutas vilket inte var så ofta. Annars hade man en "fri roll" i SLC och hjälpte till där det behövdes. I och med att man var bekant med all utrustning där kunde man rycka in i i stort sett alla roller där. Dessutom och framförallt så har man naturligtvis "jour" och rycker ut så fort något krånglar. Och då kan det vara allt ifrån att hjälpa till att trycka på rätt knapp (man blir mindre nöjd när man blir väckt av en upphetsad individ som hävdar att navradarn är kass när den fortfarande står i stand-by) och att blåsa 5-56 i signalmännens headsetkontakter till seriös felsökning i spaningsradarn. Dessutom ingick jag (till radarmatrosens) stora avundsjuka i den fruktade bordningsstyrkan Oj vad vi kände oss farliga när vi kom puttrande i vår gummijolle med glockar och kpistar . Förutom detta så tillkommer även ett moment man lätt överser med innan man rycker in men som under själva lumpandet överskuggar nästan allt (känns det som i alla fall) VAKTANDET. Vart fjärde dygn och var fjärde helg ägnas ungefär 5-6 timmar till att stå på kajen. Som syte är du Pb och som sådan får du säkert bli vaktförman för ditt kvarter vilket innebär att du får den stora äran att upprätta postlistan. Och det kan jag säga att millimeterrättvisa får en helt ny innebörd efter att ha skrivit ett par sådana. Palestinakonflikten framstår som rena barnleken i jämförelse. På min tid så slapp man emellertid som PB att stå post (vi var bara vaktförmän) men jag tror att man på de flesta håll har frångått det nu. Kort sagt, vaktandet är mitt sämsta lumparminne (och då gick jag ändå bara post en kort tid på sommaren innan den övriga besättningen gjort sin rekrytutbildning). Men som helhet måste jag säga att det var en guldtjänst och en guldtid. Det enda jag ångrar lite idag är att jag inte valde HMS Carlskrona när jag hade chansen. Vi fick någon idé om att Carlskrona inte var tillräckligt "combat". Men i efterhand hade en tremånaders kryssning vägt upp en hel del. Överhuvudtaget så var konkurrensen om sjötjänsterna ganska hård så det lönar sig att anstränga sig lite på yrkeskurserna. Det var lite snabbt vad det gick ut på såsom jag kommer ihåg det. EDIT: Jag ser att armén har börjat konkurrera Så då är det väl bäst att dra till med flottans starkaste kort: MATEN . Beror iofs lite på vad ni får för kock men sprödbakad oxfilé och rådjursadel med tryffel var bara några av de rätter vi brukade få. Och en hummer som nattamat efter en natt på krogen är ju inte heller helt fel...

Med reservation för att mina uppgifter är en aning gamla, gjorde lumpen 95/96. På den tiden var Pb Syte-utbildningen 17,5 månad vilket nu om jag har förstått saken rätt är nedkortat till 15. Hur som helst. Den förstegsutbildning (5,5 månad) vi fick var så gott som rent teknisk. Förutom fyra veckors rekrytutbildning och två veckor skyddstjänst (som iofs nästan var det roligaste av alltihop) ägnade vi oss i stort sett enbart åt radio och radarteknik. Både teoretiskt och praktiskt. Efter yrkeskurserna placerades vi på båt eller i land för de resterande 12 månaderna. Jag hamnade på en patrullbåt vilket innebar att jag där, under divisionens tekniska officerare, fick det övergripande ansvaret för all telematriel ombord. Innan och efter lumpartiden gick jag en civilingenjörsutbildning (elektro) och de kunskaper och den erfarenhet jag skaffade mig i flottan har utan tvivel varit till nytta där. Man fick så att säga se ekvationerna omvandlas till påtagliga ting (vandringsvågsrör, cassegrainantenner och annan mumsig syteporr). Dessutom får man ett hälsosamt förakt för allt vad operatörer heter . Hur det är i armén vet jag ju inte men om det man är ute efter är tekniskt knep och knåp (till skillnad från strid och ligga och frysa hungrig i ett tält ;)) så tror jag inte du blir besviken på marinen. Och vill du vara på båt så verkar ju HL715 vara att föredra. HL720 verkar ju kunna vara en hel del landtjänster (som på min tid var närmast malajartade). Bägge är dock PB-tjänster vilket innebär att du kommer mucka som sergeant.

På min tid, mitten av 90-talet, var det ytattack och Carlskrona som gällde för PbSlSjö som det kallades då. Det vill säga patrullbåt, robotbåt (finns det någon sådan kvar?) eller kustkorvett (samt Carlskrona då). Mycket pluggande av radarsignatur ingick också och som jag förstod det var det mycket resultaten av proven på dessa som avgjorde vilken båt man hamnade på. Tjänsten ombord går mycket ut på att sitta och spana på siffror på skärmar i ett nedsläckt SLC. Ganska goda förutsättningar om man har anlag för sjösjuka således. Helt klart en kul tjänst, nästan lika bra som SYTE. /fluff

Kanske inte i infinitiv men väl i presens indikativ. :P Odi profanum vulgus et arceo. /fluff