Jump to content

Robert Lindqvist

Nivå 9
  • Posts

    25
  • Joined

  • Last visited

About Robert Lindqvist

  • Birthday 1969-04-07

Contact Methods

  • Website URL
    http://

Profile Information

  • Kön
    Man
  • Placering
    Stockholm
  • Intressen
    Sveriges säkerhet,mitt jobb,pistolskytte, militärhistoria, böcker, datorer och elektronik, boxning och Kickboxning, löpning och styrketräning

Previous Fields

  • Grundutbildad inom
    Infanteriet/mek
  • Utlandstjänst
    Ja
  • Placering/Tjänst
    Säk/MP

Robert Lindqvist's Achievements

Menig

Menig (3/18)

0

Reputation

  1. En mycket intresant liten dokumentär från rysk tv. http://www.youtube.com/watch?v=AxwLdB1im9Q
  2. Hmm.. vänta lite nu. EN enda halvt avdankad politiker som inte får vara med och bestäma längre har gjort ett uttalande som enns är förankrat i hanns eget parti. Ett parti som till såga på allt inte heller får bestämma nåt just nu. Inte så mycket att ropa "äntligen" över tycker jag Som någon annan sa i ett inlägg: Om man är anorektiker räcker det inte met att banta mindre. Man behöver ett ordentligtt tillskott av kalorier för att det utarmade benranglet ska börja fungera igen.
  3. Intresant tankeövning. Det första som slår mig är att nästan alla seriösa inlägg tycks utgå från att vår 122-tjuv i grund och botten är en ganska schyst prick som bara vill busköra lite. Därmed skulle det vara fullständigt uteslutet med någon form av Pv-eld för att det kan skada oskyldiga, och att det är allmämt olämpligt att skjuta med sånt i Stockholms city m m. Bättre att låta honnom köra runt i några timmar tills soppan tar slut och han själv tröttnar på det hela. Nåt åt det hållet. Själv tänker jag på nåt mer skrämmande. Tänk om vår man i 122an är en person som har bestämt sig för att döda och förstöra så mycket som möjligt. En sorts Jokela-massaker modell större. Han kanske är en officer, värnpliktig, servictekniker eller nåt annat med en möjlighet att lägga vantarna på en Strv122. Psykisk ohälsa drabbar många och inte sällan plötsligt och överaskande för omgivningen. Ett givet exempel är förstås fänriken i Falun som plötsligt drabbades av total kortslutning i elskåpet, varpå han en sommarnatt sprang runt i Falun med sin tjänste Ak5 och avlossade 47 skott ( av 150 medförda ) och dödade sju. Ett annat är den sk "lasermannen" som innan han blev känd som seriemördare ( wannabe ) ryckte in på I1 som plutonsbefäl. Samtidigt var han märkligt nog inskriven för psykvård på Beckomberga sjukhus och åtalad för flera brott, bla hot och misshandel. På I1 ficka han återkommande och våldsama raseriutbrott, hotade och misshandlade andra vpl och befäl. Men hantera en infanteriplutons alla vapen ficka han. Tänk om det hade "brunnit i skallen" på den killen under en övning med Ksp på skjutfältet? Tillbaks till tråden. Tänk er följande: Det är en vardag mitt i veckan. Sen eftermiddag. I Stockholm är city igenkorkat med folk och bilar. Vår stridsvagn kommer nu med god fart dånande längs Hamngatan. Passerar NK i riktning Sergelstorg. Bilar som inte hinner väja prejas eller körs över. I det vanliga kaoset med fotgängare och bilar i korsningen Hamngatan / Regeringsgatan uppmärksammas faran inte i tid. Många hinner inte undan. Bara på sträckan mellan Norrmalmstorg och Sergelrondellen dör 10-15 personer. Många sitter i bilar som helt enkelt körts över. Vid Sergelrondellen tar vår stridsvagn av åt norr. In på Sveavägen. Mot körriktningen. Seavägens södergående två filer är fullpackad med stillastående fordon. Alla trafikljus bildar långa köer. Stridsvagnen manglar sig fram rakt över de stillastående fordonen. Klätttrar över dom i fronten, krossar dom och deras passagerare och fortsätter mot nästa. Ytterliggare 10-15 döda och svårt skadade. Nu svänger vi höger in på Kungsgatan. I korsningen möter vi en fullsatt stadsbuss. Den ramas och körs resolut över / igenom. Hur många dödsfall här? Nu var frågan: Vad sjutton gör man? I mitt lilla exempel är det lite bråttom. Människor dör och han måste stoppas ögonblickligen. Jag tror att man skulle försöka slå ut honnom med Granatgevär. Det är förmodligen det snabbaste och mest "användbara" allternativet. Polismästaren eller Rikspolischefen skulle slänga sig på telefon och ringa högkvarteret eller regeringen. Allternativt båda två. Därefter får någon som tex Chefen Amf 1 i Berga söder om Stocholm order om att med alla medel understödja polisen. Några granatgevär skulle slitas fram ur kasuenerna. Amunitionen tar förmodligen längs tid att skaka fram. Snabbt ihoppsamlade officerare flyger med Grg+amo till Stockholms city med helikopter. Försvarets eller polisens Hkp. Det som går fortast. Att hitta polismän som kan hantera ett Grg tror jag inte är så svårt. Dessutom kan officerarna följa med som "observatörer / rådgivare". Dessutom tror jag faktiskt att en "millitär" skulle kunna skjuta. Åtminstonde i mitt exempel. Med hänvisning till Nöd / nödvärnsrätten och ett pågående massmord.
  4. En kul tråd, får jag också vara med och leka enväldig statsminister med jättestort kreditkort? Först skrotar vi värnplikten. Den har tillsammans med "alle-man-till-vapen-försvaret" spelat ut sin roll. Värnplikten kan inte leverera det som krävs. Och har inte kunnat det sedan 60-talet. Ett bevis därom är ju att alla svenska utlandsmisioner både måste specialövas och specialutrustas inför en mission. Annars duger inte de svenske i ett riktigt krig. Dags för omtag! Ett proffsförsvar av Amerikans modell. Sjömän och soldater på 4 års kontrakt ( är det 4 år dom har i USA? ). Allt baseras i 5-6 försvarsmaktsgemensamma stor-garnisoner. Armé-, flyg- och där det är möjligt marinbas i ett gemensamt basområde. Allt innanför samma staket, skyddas av samma säkförband och kvalificerade Lvförband ( bla Aster-30 med 100 km räckvidd ) med hög beredskap. Garnisonerna placerars om möjligt nära våra stora befolkningscentra som därigenom erhåller ett luftförsvar med hög beredskap redan i fredstid. Inga Bagdad-scener över Stockholm eller Göteborg! Marksridsförband: En Mekaniserad Division med ledn/undbat, Lvbat, Artbat, Ingbat, Uhbat. Tre MekaniseradeBrigader om vardera två mekbat 122/90, två mekbat 90, ledn/undbat, Lvbat, Artbat, Ingbat, Uhbat. En fristående KavalleriBrigad med bla: fyra infbat (jägar), ledn/undbat, Lvbat-lätt, Artbat-lätt, Ingbat-lätt, Uhbat-lätt. Brigaden är en sammanslagning av Amfibiebat (markstridsdelar ) och Luftburenbat och ska kunan landstiga med stridsbåt / svävare, helikoppterluftlandsättas eller skärmfällas. Brigaden kan klä sig i olika kostymer efter behov. Som lätt infanteri helt utan fordon, med terrängfordon typ HMMWV eller med stridsfordon typ Pandur ( kan simma ) eller strf90. Ett SäkerhetsRegemente med tre säkbat och försvarets hundskola Ett LvReg med tre fristående Lvbat ( skydd av storstäder och industricentra ) Ett SpecialOperationsRegemente Ett Försvarsmaktsgemensamt grundutbildningsregemente Garnison Boden/Luleå Garnison Västerås/Enköping
  5. Jodå jag känner till det där med bottenspåren. Det är därför jag inte kan släppa den här bilden ur skallen. Min förhoppning är att någon annan kan bekräfta min minnesbild angående just den bild som publicerades i "pennan & svärdet" eller till och med scanna in bilden om man råkar sitta på just det exemplaret av tidskriften. Jag håller tummarna och letar vidare.
  6. Hjälp Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek - SMB känner nog de flesta här till. Den har en medlems tidskrift som heter "Pennan & svärdet". Där tar man mest upp böcker och filmer men även reseberättelser från de militärhistoriska resor man arrangerar till olika platser. I en sådan reseberättelse från Ukraina ( osäker på var exakt ) skriver en av deltagarna att han på ett övergivet hamnområde ( möjligen gammal flottbas från sovjettiden ) plötsligt står öga mot öga med en rostig miniubåt upplagd på kajområdet. Lite nervöst fotograferar han tingesten och en bild finns med i "pennan & Svärdet". Om jag mins rätt skriver han också att den var försedd med larvband. Men jag är osäker. Om jag minns rätt så inträffade detta under lite "dö tid" i en fd sovjetisk flottbas som numera inte användes till något alls. resegruppens medlemmar strövade runt lite på egenhand i väntan på transport eller liknande. Det är min minnesbild. Är det någon annan här som känner igen den här berättelsen? Jag har letat bland mina "Penan & Svärdet" men förgäves. Tiden är slutet på 90-talet början på 2000 skulle jag tro.
  7. Mjo, men det beror ju på vilka dessa intressen är. Och mot VAD man vill försvara sig. Inte sant? Vi försvarar oss inte mot ett allt otrevligare Ryssland genom att skicka folk till Afganistan och Afrika.
  8. Tack blågul. Jag har också funderat på det där med skisser av torn och master som förekom i pressen. Man får ta sig en tripp till tidningsarkiven. jag hitatde en anna intressant sak. En miniubåt för undervattensarbete. Den kallas projekt 1839 och 1839.2 "Zirbus" 1839 byggdes i 7 exemplar åren 1971-82. 1839.2 byggdes i 4 exemplar 1983-? Totalt 11 st. 13,5 meter lång, 3,5 meter bred. 3 mans besättning. Har robotarmar för att genomföra arbeten på botten. Kan på egen hand lyfta föremål som väger upp till 500 kg. Tänkvärt är att 1981-83 stals 2 sjöminor utanför Sundsvall. Minorna har en vikt om kring 500 kg om jag inte är ute och cyklar. Inget man hissar upp i utombordaren. Statens Kriminaltekniska Laboratorium kunde berätta att kablarna som låg kvar på bottnen var avklippta, inte avslita. Zirbus-farkosterna uppgraderades 1985 med nya sonarer och navigeringsutrustning. Det där med "moderfarkoster". Jag hittade den här bilden på en Whiskey. Den uppges ha varit försöks-platform för luftoberoende maskineri ( sv/eng AIP ) och heta S-273. Varför det skulle behövas fyra jättebehållare på utsidan framgår inte. EN behållare med flytande syre på akterdäck skulle jag köpa.Efter som att det kanske inte får plats med en tank inne i en Whiskey. Men fyra...? Och stora är dom. Dom här grejerna på bilden skulle mycket väl kunna vara transportbehållare för undervattensfarkoster. Garage rätt och slätt. För att inte dykarfarkosterna ska synnas när man går i ytläge tex nära hemmabasen. Både Triton-1 och Triton-2 borde få plats. Mitt bildmontage nedan något så när skalenligt. Den här bilden på Spetsnaz-gruppen och deras Triton-2. Har någon lagt märke till vilken rejäl buckla dom har fått i plåten? Är det måhända ett "Stolt-grupp-efter-genomfört-uppdrag-med-lite-sjunkbombsfällning-foto" vi tittar på? man kan ju undra. Bucklan sitter dessutom lite mysko till. Ytan är vinklad uppåt. Svårt att lyckas med själv genom att köra i botten eller kajen. Mja.. fundera kan man ju.
  9. Kan BlåGul hjälpa mig att ändra namn på tråden? Till : "Ryska miniubåtar m m" så täcker det ämnet bättre.
  10. Aha. Så bra. Jag är inte så teknisk på det här med internet. Så länge allt funkar är det bra Men visst är det en förträfflig bild på den där Triton-2 och spetsnäzorna. Den skulle man ha haft på 80-talet. Kvällstidningarna skulle ha bjudit hur mycker som helst för den Jag har hittat två sidor som mer ingående beskriver Pyranjan. Båda kör med samma maskirovka babbel som den officiella ryska bilden. Att man inte hade någon kunskap alls om miniubåtar och hur man skulle bygga sånna. Och att det därför tog så lång tid. Och att alla var väldigt missnöjda med resultatet så de båda Pyranjorna MS-520 och MS-521 skrotades i stort sett genast Jo tjenare! Det framgår nämligen att dom beställdes 1976. Och något som jag uppfattar som en prototyp sjösätts 1984. Därefter kommer de båda andra som är namngivna. Dessa upges ha ett "utvecklat" eller kanske "vidareutvecklat" torn, där spetsnäzorna kunde ha sinna grejer i två cylindriska behållare. I så fall skulle det ha funnits 1 prototyp + 2 "serie versioner" av pyranjan. Minst. Anledningen att dom överhuvudtaget har visats upp är ju den att Ryssland har drabbats av kapitalism. Företaget "Malakit" i St. Petersburg som har konstuerat dom, vill gärna sälja så mycket som möjligt nu när järnridån är borta. Det står inget exakt om moderubåtar. Annat än att Pyranjan kunde ha med sig dykarfarkoster modell mindre. 2 st "Sirena" eller 4 st ""proton". Undrar om en Pyranja kunde släpa på en Triton-2 ?
  11. Jag hade glömt att det fanns sån där översättningshjälp. Bra tipps! Tack killar. I övrigt har jag hittat en bild, riktigt foto alltså, på en "908/Triton-2" med tillhörande spetsnazgrupp poserande framför. Med påtagen dykarutrustning Ubåten ligger på en stor trailer. Det i sig är jäkligt intressant. Men kruxet är att det inte går att kopiera nåt alls från den sidan. varken text eller bild. Är det någon som vet hur man kan kringå det problemet? Webbsidan med bilden. http://www.deepstorm.ru/DeepStorm.files/45...ss/908/list.htm
  12. NORGE Jätte kul. Tack för all snabb hjälp! Fantastiskt många sånna där grejer dom byggde. Men det visste vi i och för sig redan. Synd att jag inte hittade någon med band på, men det kanske dycker upp någonstans
  13. В 1966 году в Советском Союзе были начаты работы по созданию групповых подводных носителей (ГПН) типа "Тритон". Их вели конструкторы проектного бюро "Волна" под руководством Я. Е. Евграфова, а затем Е. С. Корсукова. В 1972-73гг. двухместный аппарат "Тритон-1М" (проект 907) прошел испытания, после чего началось его серийное производство на Новоадмиралтейском заводе (Ленинград). Всего было построено 32 единицы Betyder det där att man 1972-73 byggde 32 st?
  14. Fullständigt lysande Isgubbe Jag är imponerad. Din ryska verkar det inte vara nåt fel på Orkar du med lite till? Det är först om "projekt 865" / Phiranya / LOSOS Det är jädrans mycket text. Det räcker jättebra om du eller nångon annan hittar när dom byggdes och hur många. Då blir jag lycklig "...Интерес, проявляемый к подводным "малюткам" военно-морскими силами ряда капиталистических государств, еще раз свидетельствует об агрессивных намерениях империализма, который даже в условиях разрядки международной напряженности нацеливает свои ВМС на создание средств проведения диверсионно-разведывательных операций", писал советский журнал в 1976 году. Примерно в это же время командование ВМФ СССР выдало ленинградскому Специальному морскому бюро машиностроения "Малахит" техническое задание на проектирование современной отечественной сверхмалой лодки. Оно определяло, что такая лодка предназначена для использования на морском театре с обширной мелководной акваторией шельфа, в диапазоне глубин от 10 до 200 метров, где должна решать задачи противодействия противнику и вести разведку. На ней следовало разместить соответствующее радиоэлектронное вооружение, минно-торпедное оружие, а также водолазный комплекс для выполнения специальных задач на глубинах до 60 метров. При этом водоизмещение лодки, согласно заданию, не должно было превышать 80 тонн. Главным конструктором проекта 865 назначили Л. В. Чернопятова, в 1984 году его сменил Ю. К. Минеев. Опыт проектирования и создания подобных технических средств отсутствовал, поскольку наработки Остехбюро были засекречены и прочно забыты. Вновь требовалось начинать все с нуля. Новизна инженерной задачи обусловила необходимость выполнения значительного объема опытных работ, модельных и натурных испытаний, экспериментов по отдельным конструкциям, устройствам и технологическим процессам. Разведывательно-диверсионная СПЛ проект 865 "Пиранья" 1 - поворотная насадка с вертикальным рулем 2 - вертикальный стабилизатор 3 - гребной электродвигатель 4 - дизель-мотор с электрогенератором 5 - электромеханический отсек 6 - центральный пост 7 - входной люк 8 - антенна РЛС 9 - перископ 10 - шлюзовая камера 11 - антенна ГАС 12 - носовая дифферентная цистерна 13 - аккумуляторная батарея 14 - аккумуляторная яма 15 - топливные цистерны 16 - кормовая дифферентная цистерна 17 - упорный подшипник Закладка опытной подводной лодки состоялась в Ленинградском адмиралтейском объединении в июле 1984 года. Ее габариты составили: длина 28,2 метра, ширина 4,7 метра, средняя осадка 3,9 метра, водоизмещение – 218 тонн. Таким образом, данная лодка оказалась далеко не сверхмалой.* Корпус был выполнен из титанового сплава и рассчитан на глубину погружения 200 метров. Полная подводная скорость достигала 6,7 узлов, надводная – 6 узлов. Дальность плавания под водой экономическим ходом (4 узла) – 260 миль, в надводном положении – 1000 миль. Комплекс оружия, размещаемого в средней части надстройки, состоял из двух грузовых контейнеров для транспортировки водолазного снаряжения (четырех буксировщиков типа "Протон" или двух транспортировщиков типа "Сирена-У") и двух устройств минной постановки, в которых размещались две мины типа ПМТ, либо две решетки для торпед "Латуш", используемых "самовыходом" на всем диапазоне глубин. Прочный грузовой контейнер, заполняемый забортной водой, представлял собой цилиндрическую конструкцию длиной около 12 метров и диаметром 62 см. Для погрузки, выгрузки и крепления водолазного снаряжения предусматривался выдвижной лоток. Его привод и органы управления располагались внутри прочного корпуса. Устройство минной постановки состояло из пусковой проницаемой решетки с направляющими дорожками пневмомеханического выталкивающего устройства, обеспечивающего выталкивание мины вперед по ходу подлодки. Второй вариант предусматривал возможность размещения торпеды вместо мины. В центральном посту располагались пульт оператора, приборные стойки и средства отображения информации, органы управления основными системами и устройствами. Под настилом палубы ЦП размещалась аккумуляторная яма. Ближе в нос от пульта оператора находились входной люк, перископ, шахта выдвижного устройства комплекса РЛС. Ограничивающая центральный пост носовая сферическая переборка имела входной люк в шлюзовую камеру, которая могла служить и как декомпрессионная. На переборке располагался иллюминатор для наблюдения за водолазами и шлюз для передачи предметов из ЦП в камеру. Здесь же находились приборы управления системой шлюзования водолазов. Плоская кормовая переборка с газоплотной дверью отделяла центральный пост от электромеханического отсека, где на амортизированной платформе, отключенной от прочного корпуса, стояли на амортизаторных дизель-генератор мощностью 160 кВт, гребной электродвигатель постоянного тока в 60 кВт, насосы, вентиляторы, компрессор и другое оборудование. Система двухкаскадной амортизации в сочетании с шумопоглощающими покрытиями на корпусных конструкциях обеспечивала подлодке минимальное акустическое поле. Электромеханический отсек являлся необитаемым помещением, в походе его посещали только для проверки состояния технических средств. Винт, размещенный в поворотной кольцевой насадке, выполнял также функции вертикального руля. Экипаж состоял из трех офицеров: командира-штурмана, помощника по электромеханической части и помощника по радиоэлектронному вооружению. Кроме них, на борт принималась разведывательно-диверсионная группа из шести человек, которая и являлась основным "оружием" корабля. Выход боевых пловцов мог осуществляться на глубинах до 60 метров и на грунте. Находясь вне лодки, они имели возможность использовать подаваемую с нее по проводам электроэнергию, а также пополнять запас газовой смеси в дыхательных приборах. Автономность лодки – 10 суток. 20 августа 1986 года опытная лодка, получившая тактический номер МС-520, была спущена на воду. Затем целых два года (!) она проходила заводские и государственные испытания, которые завершились лишь в декабре 1988 года. С 1989 года МС-520 находилась в Лиепае, где подчинялась командиру 22-й бригады подводных лодок. Особого энтузиазма командование соединения от присутствия лодки спецназначения не испытывало, так как выходы ее в море были сопряжены с определенными трудностями, а боевая подготовка, в силу своей специфики, оказалась весьма сложной. Дальнейшее строительство сверхмалых лодок в Советском Союзе застопорилось, а потом и "власть сменилась". В результате серия ограничилась двумя единицами – опытной МС-520 и головной МС-521, сданной флоту в декабре 1990 года. Для каждой лодки сформированы по два сменных экипажа. Существовал еще и технический экипаж, предназначенный для обслуживания обеих лодок. В марте 1999 года МС-520 и 521 отбуксировали в Кронштадт для разделки на металлолом. Прослужив менее десяти лет, они так и не нашли себе применение. Причин тому много: недостаток финансирования, мнение ряда флотских специалистов о ненужности таких кораблей, а также явные недостатки проекта (слишком большое водоизмещение, трудности эксплуатации и другие). * - В настоящее время сверхмалыми подводными лодками считаются такие, водоизмещение которых не превышает 120 – 150 тонн.
  15. Du skolkade en del i skolan va? Speciellt historielektionerna verkar det som. Dina argumment hade gått hem i stora delar av världen runt 1935-36 så där. Lagom innan det stora helvetet nr2 bröt ut. Eller för den delen i Kuwait 1989. Jag håller helt med MD803. Det geostrategiska läget är inget vidare för varken sverige eller Ryssland. Men grejen är att Ryssland har möjligheter att ändra på sitt läge. På vår och andras bekostnad. Ryssland ÄR en stor millitärmakt. Inte som förr, men tillräckligt för att jag som granne ska vara orolig. Ryssland har som det sagts i ett annat inlägg en villja att ta till våld. Efter som nu Ryssland ( och andra länder ) har en förmåga att angripa sverige måste vi och kunna förvara oss mot det på ett rimligt sätt. När Kniv_Charlies "konkreka hot" uppstår, ja då är det redan försent.
×
×
  • Create New...