trullss

Försökte lägga upp en tråd men glömde göra ett konto. Förstod inte att den andra gick upp den med förräns det var för sent Men tack för svaret!

Hej allihopa! Jag är 18 år gammal och har precis kommit hem från Skåne från min mönstring. Jag skickades hem efter de att jag suttit igenom samtalet med psykologen, vilket var mycket förvånansvärt för mig. Inskrivningstestet gick mycket bra där jag fick 8 av 9 poäng (behövde minst 4 för att klara det), och samtalet med psykologen var inget märkvärdigt heller enligt mig. Jag kollade igenom mina svar på hälsodeklarationen och fick rätta till några (hade råkat kryssa för "ja" där det frågade om anabola, alkohol, cigaretter och droger), och allting gick smidigt. Jag berättade lite om mina tidigare erfarenheter med skjutvapen då jag ofta rest till USA och fått skjuta på banor där med allt från pistoler till gevär. Pratade om familjelivet, hur det gick för mig i skolan, och allmänt om mig som person. Jag var mycket förvånad när jag fick ett skarpt "nej" och ett "du kan ta och åka hem nu". Inget förtydligande till varför eller någonting. För att klargöra; jag har mycket bra betyg i skolan och har inte haft några större problem där, är skötsam, har inte haft några problem med polis, aldrig druckit alkohol, aldrig rökt cigaretter, aldrig testat någon drog eller tagit steroider. Idrottar en hel del på fritiden (MTB, landsvägscykling, fjällsvandring, vintersporter), jobbar när jag kan för att tjäna pengar och har alltid haft en stor önskan till att tjänstgöra inom försvaret. Jag beskrev mina önskningar om att bli jägarsoldat och att jag kände en stor skyldighet till att tjänstgöra samt att jag själv ansåg att det skulle passa mig. Det var riktigt trist att bli nekad så tidigt, men att nu behöva vänta i två år till och inte ens veta varför man misslyckades är riktigt frustrerande. Har tänkt på saken och enda vettiga svaret jag kan komma fram till är att jag blev nekad eftersom Försvaret inte behöver fler soldater eller för att jag fortfarande är gymnasiestudent. Funderar starkt på att överklaga och ringa RM för att diskutera situationen med dom samt försöka tydliggöra vad det är som fick dom att neka mig, men från vad jag har hört så ska det mer eller mindre vara omöjligt att överklaga ett sådant här beslut eller få en klargörelse. Oavsett detta är jag fast besluten på att göra allt i min makt för att ändra detta och/eller få en förklaring, vilket är anledningen till varför jag vänder mig till er. Vad skulle vara det bästa sättet att göra detta på när det gäller att göra en överklagelse eller ringa dem för en förklaring? Tack i förhand!