Erber

Hittade denna gamla tråd. Jag tillhörde detta jägarluftvärn och gjorde grundutbildningen inom Lv på Lv7 i Luleå på komp 3. Där utbildades vi på både på 20 och 40 mm och 48 systemet samt Även rb 70 och stridsledning förutom huvudvapnet rb 69. Någon påstod att vi från inflv grät, frös, inte ville sitta på post och hade skavsår. Och det stämmer nog men då i gott sällskap med K4 folk. V 40 i Arvidsjaur i snöblandat regn och halvfrusen myrmark kan få även den mest härdade att fundera på vad gett sig in på. Jag själv skulle göra KB på Jägarskolan på I22 men blev efter mönstringen kontaktad om jag ville göra detta istället och eftersom jag på den tiden bodde 500 m från regementet Lv7 så var valet enkelt efter ha funderat lite praktiskt. Det var flera till som gjort detsamma. Alla på inflv var jägaruttagna och över medel på IQ. Alla klarade 1 mil terränglöpning under 37 min. Bara en grej jag kommer ihåg från träningen. Men vi hade mest samarbete med I22 i Kiruna. Vi var ju förlagda där rätt ofta och gjorde många övningar som Öde 1 och 2. Vi hade även folk från I22 på plats i Lule då och då. Flera långa fjällmarscher och vinterutbildningar. -43 är rekordet att sova i snödriva. På den tiden var det lite hemligt vad vi höll på med. Men tanken var ju att gå djupt bakom Krysslands linjer och ta ned de Mi 24 HIND som skyddade ingenjörstrupper som byggde pipeline från kryss-/finska gränsen åt deras invationsstrupper alt transportplan påväg till och från baserat norra Kryssland. När robotarna var slut övergick uppdraget till sabotage och strid på djupet utan kontakt med egna trupper. Kalla kriget var faktiskt en realitet då, även om det gick fort när det föll 1989. Jag räknade ut att vi hade mer fältdygn än de som låg heltid på jägarskolorna. Vi hade extremt mycket pek och sprängtjänst. Utbildades även på ak47 och mycket annat från w-pakten. Och fan vad de slet de stackare som åkte på att släpade denna 20 mm pjäs. Den går ju att plocka isär rejält och bära. Enligt egen erfarenhet var den hopplös mot luftmål (långsamma transportplan med lite soppa under inflygning undantagen) men mot markmål med spränggranat var den toppen. Även om man bara fick tillfälle en gång. Man sprängde den oftast eftersom reträtt med pjäsen var omöjlig. Vi fick ofta agera B-styrka åt f21 flygbasjägare så jag har mer än en gång haft deras bevakningshundar flåsandes i nacken. Så jo, nog var vi jägare alltid, men vi kallade oss inte det från början. Det kom mer officiellt på slutet.