Bell

Jag har svårt att tänka mig att någon I22-jägare skulle ha burit en svartgul jägarbåge före milleniskiftet. I vilken situation skulle det ha varit och varför gjorde han det om han inte hade en bakgrund på gamla K4? Jag tror heller inte att särskilt många gamla I22-jägare avser att fråga chefen I19 om man får bära en svartgul jägarbåge på sin uniform. Han är säkert en duglig karl, men det känns märkligt att han, snart 13 år efter nedläggningen av Lapplands Jägarregemente, i efterhand skulle validera utbildningen vid ett regemente där han aldrig satt sin fot. Jag gissar att han inte har den blekaste aning om vad utbildningen vid de förband som skulle ta upp första striden vid gränsen gick ut på eller hur den bedrevs. I22 hade det krönta varghuvudet på axeln/ärmen och bar det med stolthet, så jag förstår inte varför man i efterhand erbjuder gamla I22-jägare att bära en båge som man inte har haft tidigare och därmed inte har några stolta känslor för att bära.

Det är mycket riktigt (som tidigare påpekats)tyska hoppvingar han har på bröstet ovanför fickan. "Kladden" är det tyska utbildningstecknet för genomgången "Einzelkämpfer-Lehrgang". På vänster bröstficka bär han fortfarande Örnen, trots att han 1987 befanns olämplig att tjänstgöra vid FJS, och fick avbryta sin tjänstgöring där efter ett s k prövoår. Bell

En skillnad är väl att det fortfarande genomförs en "förtest" för att kunna söka till fskjkomp? Antalet platser som fskj är också mer begränsat eftersom det finns färre fskjplutoner än undplutoner på Undbat. Vinterutbildning i norra Sverige genomförs fortfarande för fskjkomp, vilket inte resten av Undbat gör. "Bell"

Borde vi satsa mer på vinterutbildning? Mer än vadå? Mer än vad vi gör nu? Mer än AK-tåg? Frågan måste ställas i relation till något för att gå att besvara riktigt. Alla vill nog ha mer av allt, men kanske frågan blir tydligare om man tvingas välja/välja bort vinterutbildning till förmån för någonting annat. Måste jag avstå arméns förmåga att bekämpa luftfarkoster över 3000 meters höjd om jag väljer mer vinterutbildning? Då kanske jag får ett svar, men om jag ställer vinterförmågan i relation till att bli bättre på Counter-IED får jag kanske ett annat svar. Jag tror att detta är Försvarsmaktsledningens bekymmer just nu. Vi måste upprätthålla de förmågor som just nu krävs i Afghanistan eftersom vi har personal där just nu. Att kunna komma upp ur en isvak och förmåga att flytta förband i högfjällsterräng är väl inte de gränssättande faktorerna för att lyckas i Afghanistan, även om det definitivt är värdefullt, nyttigt och lärande att ha erfarenheten. Kanske vi just nu istället skall satsa mer på C-IED, leda Indirekt eld och CAS, framskjuten kvalificerad sjukvård samt annat som är efterfrågat i Affe eftersom vi inte kan få allt vi vill ha?

93/94 var det första utbåret sedan 60-talet som det utbildades på grk avsedda för jkomp vid I22. UTbildningen av grk fortsatte fram till nedläggningen av förbandet. Kompetensen fanns dock inte fullt ut de första åren så utbildningen samordnades vid K4. Grkplutonerna var avsedda att placeras vid, och mobilisera med, jkomp85 eller 85(G) som inte hade någon organisatoriskt ingående grkpluton. Pvplutoner med 9 cm pvpjäser har dock aldrig utbildats till jkomp i Kiruna. Det utbildades heller aldrig njbataljoner vid I22. Däremot utbildades två njbatledningar som var avsedda att leda 3-4 jkomp/jkomp(G) med en tillförd grkpluton till varje kompani.

Det var väl så att K4 hade GRK på plutonsnivå ( en grupp i varje pluton), medan I22 hade sina GRK i en pluton inom kompaniet.....klart att de hade GRK. Jag låg inne 94/95 vid I22 och har ett mycket tydligt minne av hur det såg ut. Visst hade vi GRK på I22, dock så fick de sin utbildning på K4. Jag minns detta mycket väl eftersom jag snackade med de som var med mig på GBS lite senare under utbildningen. Jag minns även hur lyriska de var över K4:as suveräna anläggningar...