byggare_bob

Att dela högre chefs målbild är, har vi lärt oss av HVSS, en viktig framgångsfaktor i all planering och vid verkställandet av planerna. Med hemvärnets 70- årsjubileum som exempel kommer vi att beskriva konsekvenserna av att förbanden och utbildningsgrupperna inte delar en gemensam målbild. Hemvärnet firar 70 år. Brigadgeneral Roland Ekenberg har i flera sammanhang, både i tal och skrift, uttryckt sin inställning till firandet av detta jubileum. Vi hänvisar då bla till ”Kommunikationsplan för Hemvärnet 70 år” samt dess bilaga 1. Ett antal arrangemang syftande till att lyfta fram detta jubileum kommer att gå av stapeln i Stockholm i anslutning till den 29 maj. I ett svar från informationschef Sune Ullestad anges att ambitionsnivån är att ” det är självklart att Hv 70 år ska manifesteras överallt. Däremot kan rikshemvärnschefen inte detaljstyra detta ute i landet.” Vad är då Örebro- Värmlandsgruppens målbild utifrån den ställda uppgiften? Noll och intet. Den som anser att gruppens ambitionsnivå är tillräcklig skulle säkert protestera och hävda att det, i anslutning till den 29 maj, genomförs både KFÖ, SÖF, baskrav och att hemvärnet deltar på nationaldagsfiranden runt om i länet. Men detta är inte ett resultat av att hemvärnets 70- årsdag skall manifesteras runt om i landet. Detta är, vad gäller KFÖ, SÖF och baskrav, snarare ett resultat av den målbild riskhemvärnschefen har för ett reformerat utbildningssystem. Vad gäller vårt deltagande på nationaldagsfiranden runt om i länet handlar det snarare om att fira just nationaldagen. Behöver vi då problematisera detta? Vi hoppas att vårt exempel är ett undantag och att förband och utbildningsgrupper runt om i landet har hittat gemensamma former för att manifestera jubileet . Tyvärr har vi liknande erfarenheter när det gäller övrigt stöd som gruppen ska erbjuda. Listan kan göras lång och vi nöjer oss med att nämna några områden där vi upplever att vi får ett alldeles för bristfälligt stöd: materialbeställningar, förbandsvärderingar, planeringar inför KFÖ, tillgänglighet och samverkan. Vad får då detta för konsekvenser? I vårt förband börjar det nu höjas röster, främst från underställda chefer, att det är det upplevda bristfälliga stödet, och de motstridiga målbilderna, från utbildningsgruppen som avgör om det personliga engagemanget skall vara tillräckligt för att fortsätta i hemvärnet. För mig som kompanichef är detta förödande. Ett antal år av förbandsbygge och relationsarbete riskerar att gå om intet och det under en period där jag är som mest beroende av att mina chefer är som mest motiverade. Om det vore någon av oss som var orsaken till ett bristande engagemang i förbandet finns metoder och verktyg att ta till. Om inte någon annan gjorde det så skulle vi göra det själva och förpassa oss till en befattning där vi inte kan dra ned den motivation som finns. Men hur skall vi som kompanichefer och plutonchefer hantera en utbildningsgrupp som är källan till energiläckage och bristande engagemang? C 5112

Hej Mitt första inlägg och jag hoppas att det landar i rätt forum annars uppskattar jag att det flyttas dit det hör hemma. Inlägget är en fråga, kort och gott: hur firar erat förband hemvärnets 70-års dag? Mvh Fredrik