Spritis

Gör en öppen upphandling med specifierat vad bilen skall ha för egenskaper och se vad vi får för svar. annonsera upphandlingen två år före slutdatum eller så så att olika aktörer har möjlighet att utveckla eller anpassa modeller efter kravspecen. Att tråckla sig fram genom svenska tallskogar eller över svenska myrar är annat än att dundra fram i Iraks öken eller Afghanistans slätter. Rimlig kravspec är bland annat att bilen skall ta en grupp med personnlig och gemensam utrustning, att den skall skydda besättningen vid minsprängning och att den skall kunna hantera halvhyggliga snödjup. Splitterskydd av kupeutrymme och viktiga maskindelar samt eventuellt bepansring av kupe mot upp till och med 7.62 känns rimligt, men då kanske snarare med kevlar än med plåt. Personligen är jag imponerad av både 11,13,20 och av gamla valpen, de är bra terrängbilar för svenska förhållanden, men de är inte avsedda för strid, vilket en terrängbil inte skall vara.

Hur smidigt är det att käka griskött i ett ultra muslimskt land som Afghanistan??? Som tidigare svarats, ganska smidigt. Får man inte ta in det så får man väl helt enkelt speca beställningen så att bara koshermärkt kommer med.

Nu var ju varken grön eller gulpåse aktuella när jag gjorde lumpen, ej heller under min tid i HV, men jag ställer mig funderande till menyalternativen. Grönpåsen som är norsk innehåller tydligen mycket fisk, gott så, norrmännen är ett fiskätande folk. Om gulpåsen skrev någon att det var ett tiotal varmrättsalternativ, ingen innehållande fläsk, det kännns märkligt för mig, Svensken är historiskt i hög grad fläskätande. De trots allt fåtaliga som av religion eller andra skäl inte äter fläsk borde inte ha några problem att byta påse med någon annan om de får en fläskrätt elller helt enkelt säga till kvartermästaren. Märk fläskfria påsar med en davidsstjärna eller liknande. För övrigt, vad är det för fel på guldburk? Även lapskojs och död mans fingrar gick ner när man var hungrig.

Man får lite lätta vibbar av KTHs "Infernus" som var på tapeten för några år sedan.

Vi var ganska mesiga avseende reglementsvidrig vård, Hetvatten, Brakfree (från pjäsbesättningarna), bensin och för kraftigt nötande verktyg var vad vi använde.

M90-kängorna varierar rätt mycket i kvalitet, jag skulle inte våga ta ett par M90 direkt från förrådet och gå Nijmegen eller annan längre marsch, i min och mina soldaters erfarenhet kom M90 tillbaks till förrådet trasiga inom ett par dagar eller inte alls. Har de gåtts fem till tio mil utan att börja visa tendenser att gå sönder så håller de förmodligen åtminstone en normal värnpliktstjänstgöring ut På de fem par jag haft (fyra par privat, ett par i lumpen, alla med många långa mil lagda) så har bara ett par råkat ut för sulsläpp eller annat större haveri och det var efter fyra år daglig tjänst hos mig och jag köpte dem begagnade så de hade ett halvt till ett år hos kustjägarna först.

Så vad gör du och jag för att påverka våra styrande för att återföra lite robusthet i samhällssystemet? Och vad gör vi för att vara beredda på de små irriterande tekniska kriserna? Det är bra att vara skuldfri och ha en årslön på banken, men det hjälper inte om vi inte kommer åt banken, då kanske vi måste komplettera med att ha en månadslön eller två i kontanter hemma och lika mycket till i guld eller andra mindre lättomsatta men mer värdesäkra tillgångar (och för guds skull inte i Smycken om du inte köpt dem för skrotpriset eller lägre, investeringsguld typ Krugerrand eller tackor är det som gäller (finns tackor ner till ett gram).

Till att börja med vill jag tacka Fu Kjellberg som så vänligt nämnt Swedishsurvivalist.egetforum.se Sedan vill jag kommentera Smuggas angående hållbarheten för dricksvatten. Kranvatten förvarat i en ren sluten dunk eller flaska håller sig tjänliigt mer eller mindre i evig tid, särskilt om det förvaras mörkt. Förvaras det dessutom svalt och lätt klorerat (klorin är bra till detta, ett kryddmått per tio liter för att säkra att klart sjö eller åvatten är drickbart) så finns ingen anledning alls till oro för hälsan, även om vattnet kan smaka lite sämre efter lång tids lagring. För att ge rimligt rådrum vid en katastrofsituation skulle jag vilja rekommendera attt man förvarar minst en tjugofemlitersdunk fylld med vatten per person i hushållet och byter vattten i dessa åtminstone två gånger årligen. Avseeende mat gäller principen store what you eat, eat what you store. Förvarar du mat för ett år med fem års hållbarhet måste var femte måltid i ditt normala kosthåll vara från dina förråd. vid samhällsstörningar blir Radio desto viktigare varför en vevladdad radio rekommenderas. Ha gott om filtar och tjocka kläder för att hålla dig och dina gäster varma och se till att ha matlagningsmöjlighet för åtminstone några vecckor hemma i form av sprit eller gasolkök om du bor i lägenhet och vedspis med stadig vedstapel om du bor i villa.

Gbg har mkt riktigt 4 fästen för KSP 58, Sto har bara två och dom är placerade på signalbryggan. Även Vby har bara två fästen på signalbryggan, men detta kan komma att ändras i framtiden. T.ex. så finns tankar på att installera två RWS... Flottans korvetter (samt bl.a. Styrsö klassen och T80 klassen!) ska egentligen bära 12,7mm TKSP och inte KSP 58. Men då det råder brist på TKSP i FM ( ) - så har man valt att förse utlandsstyrkan med dessa istället... Kunde tänka mig det. 7,62 låter inte som det allra lämpligaste kalibern att stoppa en attack med likt den som drabbade USS Cole. Men om man nu har valt att förse utlandsstyrkan med TKSP i första hand - borde inte HMS Gävle och HMS Sundsvall då ha fått sådana under UNIFIL-uppdraget utanför Libanons kust? Du kanske skulle ha skrivit 'arméenheterna i utlandsstyrkan' istället... /Per Nu blir väl det här svårt vapenbögeri, men kunde man inte förse fartygen med M134? De borde kunna äta igenom det mesta av mindre angripare och deras ammunitionshunger borde inte vara något större bekymmer ombord på ett fartyg som ju faktiskt har viss lastkapacitet. kanske en M134 och en granatspruta på vardera sidan av allt över patrullbåts storlek,

Jag håller med tidigare talare om att den enskilt viktigaste insatsen för flottan torde vara en ordentlig upprustning och modernisering av musköbasen och eventuell byggnation av en liknande anläggning till. Ser vi till fartyg så vill jag se en ordentlig ökning av flottan, både i form av större fartyg, Gärna två jagare eller kryssare, givetvis svenskbyggda för att få tillbaks en del av investeringen i form av skatter och konsumtion, dessa mest för deras symbolvärde. Dels även ettt antal mindre ytstridsfartyg liknande våra pensionerade patrullbåtar, kanske ett tjugotal och dessa utstationerade runt våra kuster för att dels kunna stödja det civila samhället, dels visa flaggan i det civila samhället och dels för att jag fått uppfattningen att små fartyg har en stridsförmåa större än deras storlek avslöjar och inte minst för att jag misstänker att en trettiofemmeters patrullbåt har lättare att agera i våra skärgårdsomåråden än vad en etthundraåttiometers kryssare har. En ny klass korvetter byggd på erfarenheterna från Visby vore även det lämpligt med sex till åtta fartyg. En sådan här upprustning av flottan kråver givetis en ökning av de årliga försvarsanslagen för att klara drifft och underhåll och inte minst för att balansera flottans upprustning med motsvarande i de övriga vapenslagen. Mitt fokus på små fartyg, med några större som komplement och symboler beror på att jag vill se en krigsmakt till Sveriges försvar, med utlandsoperationer endast under ren FN flagg. Ett antal Svävare av olika storlek för operationer på Islagt vatten och där isen varken bär eller brister vore även det bra, dels transportvarianter för AmfBat och dels ett par örlogsvarianter med sjö och luftmålsrobot och 57mm allmålskanon. Rörande Orion och Karlskrona så ser jag hellre att karlskrona blir kvar i sin gamla roll och att Orion behålls i signalspaningsrollen och kompletteras med ett nybyggt fartyg i samma roll för att på så vis medge bättre uthållighet i signalspaningen samtidigt som fartygen får rimlig tid till underhåll i hamn.