Vapenlagen?

[2Sharp]

En fråga,

 

Vapenlagen gällande vad som inte omfattas av den [vapenlagen]

 

Är det denna som gäller:

1,

"Vapenrepliker eller vapenattrapper som har en konstruktion som innebär att en projektil aldrig har kunnat skjutas ut ur vapnet"

 

Eller, är det denna som gäller:

2,

"obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen"

 

Jag har läst både definitionerna och undrar vilken det är som gäller/är "nyast"?

 

Tack

[Fu Kallenberg]

En fråga,

 

Vapenlagen gällande vad som inte omfattas av den [vapenlagen]

 

Är det denna som gäller:

1,

"Vapenrepliker eller vapenattrapper som har en konstruktion som innebär att en projektil aldrig har kunnat skjutas ut ur vapnet"

 

Eller, är det denna som gäller:

2,

"obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen"

 

Jag har läst både definitionerna och undrar vilken det är som gäller/är "nyast"?

 

Tack

Nr. 1

 

Nr 2 är gällande om t.ex du har ett gammalt vapen som du fått ärva av din farfar men som du vill hänga på väggen, pluggat.

Edited February 9, 2004 by Fu Kallenberg

[69:an]

Kan inte mer än att hänvisa till LAGTEXTEN klippt från RIXLEX

Där hittar man lagtexten på vänstra menyn under lagar och förordningar.

 

Vapenlag (1996:67)

3 § Vad som sägs om skjutvapen gäller också

 

a_) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med

skjutvapen,

 

b_) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som

skjutvapen,

 

c) start- och signalvapen som laddas med patroner,

 

d) armborst,

 

e) tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga

anordningar,

 

f) slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar, lådor och

trummor till skjutvapen, eller armborststommar med

avfyrningsanordningar,

 

g) anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med

elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta, och

 

h) anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan

ammunition än de är avsedda för.

 

4 § Vad som sägs om skjutvapen gäller inte

 

a_) salutkanoner,

 

b_) skjutvapen som har tillverkats före år 1890 och som inte är

avsedda för gastäta enhetspatroner,

 

c) bultpistoler avsedda för byggnadsarbete,

 

d) andra arbetsverktyg avsedda för slakt eller för industriellt

eller liknande bruk, och

 

e) skjutanordningar avsedda för livräddning eller liknande ändamål.

 

Så som jag tolkar lagtexten så skulle man kunna få in en replika under §3a om en person hade den på sig under t ex. ett rån/rånförsök. Hoppas att det var svar på din fråga annars får du väl posta igen. ;)

 

 

//C

[Fu Kallenberg]

Nja, en replika är ju inte ett obrukbart vapen som i brukbart skick skulle räknas som ett skjutvapen. Den har ju inte haft funktionen att KUNNA skjuta från första början. Men tar du en studsare och pluggar den, byter pipan mot en solid stång m.m, DÅ får du skaffa licens på vapnet då det i brukbart skick skulle räknas som ett skjutvapen, för det har haft funktionen förr. Sen att han skulle åka dit för ngt grövre för att han hade ett "vapenliknande" tillhygge vid rånet, det säger jag inte emot. Men nu rörde det sig inte om detta utan bara vad som var vad.

Edited February 9, 2004 by Fu Kallenberg

[69:an]

@Fu Kallenberg, jag skrev §3a och inte §3b.

Läs igen och kom med din nya "rätta tolkning" ;)

 

Vid ev. fortsatta frågor rekommenderar jag denna sida:

Polisen, frågor och svar om vapen

 

Där finns en del matnyttigt.

//C

[scattergun]

Nr 2 är gällande om t.ex du har ett gammalt vapen som du fått ärva av din farfar men som du vill hänga på väggen, pluggat.

Pluggade vapen ska förvaras i vapenskåp och inte hängandes på vägg.....

[janjanson]

Det var ett relevant utdrag ur vapenlagen. Men jag vill nog påstå att en replika inte kommer att sortera under §3a även om den kommit till användning vid ett våldsbrott, eller försök till sådant brott. Avsikten med regleringen förefaller snarast vara att även täppa till möjligheten till innehav av vapen som blivit mer eller mindre fantasifullt maskerade till föremål hänförliga till andra användningsområden.

 

Kanske har frågeställaren ett mer konkret problem som behöver dryftas? Generella svar på konkreta problem tenderar inte så sällan bli missledande..

 

MVH / Jan

[Knekt]

@Fu Kallenberg, jag skrev §3a och inte §3b.

Läs igen och kom med din nya "rätta tolkning" ;)

 

Vid ev. fortsatta frågor rekommenderar jag denna sida:

Polisen, frågor och svar om vapen

 

Där finns en del matnyttigt.

//C

Och hur får du replikor till "anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med

skjutvapen"?

 

En replika är något som är gjort för att se ut som ett skjutvapen.

 

En replika har inte någon verkan eller något konstruktionsmässigt ändamål (vilket är vad som avses med "ändamål") som går att jämföra med ett skjutvapen.

 

 

 

 

Edit: Cocktailfingrar

Edited February 10, 2004 by Knekt

[2Sharp]

Tack till alla de som svarat!

 

Anledningen att jag undrar är att jag alltid varit facinerad av vapenreplikor, just att man gör sig mödan att tillverka något som ibland inte går att skilja från ett riktigt vapen.

Ibland märks inte skillnaden förrän du "skruvar" isär vapnet.

 

Nästan lika roligt som riktiga vapen, eller lika roligt fast annorlunda.

 

Om man tillverkar ett vapen med delar som aldrig varit monterade i ett fungerade vapen och de delarna är redan omändrade så att det vapnet som tillverkas har aldrig kunnat avfyra en projektil, vart hamnar man då??

 

[69:an]

En tolkning av Vapenlagen §3a skulle kunna vara att om man innehar en pistolreplika i syfte (lagtextens ändamål och verkan ex. att skrämma) att råna en bank med så är innehavet i sig också olagligt enligt vapenlagen.

Medan om du innehar samma replika men endast har den som brevpress/väggprydnad så är det inte olagligt.

 

 

Den andra tolkningen av Vapenlagen §3a är att en replika inte faller in under eftersom att den inte har/aldrig haft verkan och ändamål att fungera som skjutvapen. Med det resonemanget så skulle det vara ok att inneha en pistolreplika.

 

Det finns säkert fler tolkningar att hitta i förarbetena till propositionen som till viss del finns här: RIXLEX

 

Tror (hoppas) att Roninn, Unicorn eller Fbj972 är mer fäiga på att tolka lagtexten i praktisk bemärkelse.

 

//C

[Knekt]

Vid ev. fortsatta frågor rekommenderar jag denna sida:

Polisen, frågor och svar om vapen

 

Där finns en del matnyttigt.

//C

Gå in på på Stockholmspolisens sidor istället. Där är det mesta bättre är hos RPS.

 

Bland annat är vapensidorna lite mer utförliga.

 

Polismyndigheten i Stockholms län.

 

Replikor som aldrig varit annat än replikor, exempelvis sådana som säljs av Hobbex, är inte och har aldrig varit tillståndspliktiiga och omfattas därför inte av vapenlagen. Oavsett syftet med innehavet.

 

En järnklump är en järnklump, hur du än vänder på det.

 

När lagstifttaren pratar om "ändamål och verkan" menar man att ändamålet är att "kunna avfyra enhetspatron" (inte "jaga småvillt" eller skjuta folk i huvudet på +800m) och verkan är den verkan ett vapen har när en dylik enhetspatron avfyras.

 

Det är alltså ändamålet och verkan hos tingesten som sådan som är det relevanta, inte vad du har för syfte med innehavet.

 

 

 

@2Sharp: det är nog bara en domstol som kan svara på det. Jag tror att man kommer se till delarnas ursprung (dvs avsedda för ett riktigt vapen) och sedan behandla allt som en helhet: i detta fall ett deaktiverat vapen som faller under lagen.

 

Men som sagt är det sådana bedömningar vi har domstolar till.

[janjanson]

Eftersom lagstiftaren inte haft "vanlig" brottslighet i fokus när nuvarande regelverk kring vapeninnehav konstruerades i början av det kokande 1930-talet, tycks det trots allt finnas utrymme för en del "hyss".

 

Det tycks till exempel, så vitt jag förstår, saknas förbud för att tillverka ett metallföremål som till det yttre SER UT SOM ett vanligt vapen, under förutsättning att licenspliktiga delar inte används.

 

Eftersom det är licenskrav på start- och signalvapen som laddas med PATRONER, bör man nog välja ett ett annat sätt att få metallkonstruktionen att avge önskvärda ljud. Ett exempel skulle kanske kunna vara propangas och syre, eventuellt i kombination med en rörlig metallcylinder i för att, om så önskas, uppnå ett mekaniskt metalliskt ljud.

 

http://www.nwha.org/news_1Q2001/news_page7.html

 

En händig person skulle förmodligen kunna konstruera ett föremål som är betydligt roligare än dagens licenspliktiga startrevolvrar.

 

Är det någon som har förslag på tillämpliga lagrum? För jag har en känsla av att politikerna i RPS inte skulle uppskatta ovanstående licensfria konstruktion....

 

 

Väntar nyfiket på svar

[Knekt]

Är det någon som har förslag på tillämpliga lagrum? För jag har en känsla av att politikerna i RPS inte skulle uppskatta ovanstående licensfria konstruktion....

 

 

Väntar nyfiket på svar

RPS är en polismyndighet, inte ett politiskt organ.

 

Jag tror inte de skule bry sig ett skvatt.

 

Skälet till att start och signalvapen sedan mitten på 80-talet är licencpliktiga är att många av dessa var/är lätta att göra om till riktiga vapen.

 

Licenskravet har inte ett jota med vare sig ljudnivåer eller utseende att göra.

 

Däremot är det rätt intressant att en startpistol köpt före lagändningen inte omfattas av licenskravet, eftersom lagen inte gäller retroaktivt.

[Inf]

RPS är en polismyndighet, inte ett politiskt organ.

Ibland undrar man om RPS inte är ett politiskt organ, ett vapenfientligt sådant dessutom. Men, men andra har säkert rakt motsatt uppfattning.

[janjanson]

Rikspolisstyrelsen är faktiskt just politiskt tillsatt. Och jag är nog böjd att hålla med om att de har en fientlig syn på privat innehav av vapen. (Men i ärlighetens namn är de även emot att till exempel hemvärnets personal förvarar sina vapen i privatbostäder istället för i centrala kasuner.) Politikernas förhoppning sägs vara att färre legalt innehavda vapen i samhället skall leda till att antalet vapenrelaterade våldsbrott minskar, eftersom brottslingarna då får mindre vapen att stjäla inom landet.

 

Eftersom dagens vapenreglering i allt väsentligt är samma som den reglering som slutligen infördes genom 1934 års vapenkungörelse, skall man inte förvånas. Själva avsikten med den regleringen var ju att i möjligaste mån förhindra att "illojala element" fick tillgång till vapen. Man var helt enkelt rädd att kommunisterna genom "väpnad omstörtning" skulle ta över Sverige, och man ville därför hindra breda befolkningslager från att beväpna sig. Det var därför man genomförde de två stegen; dels registrerades allt privat innehav av vapen som bedömdes som "militärt användbara" (om man skall kunna dra in vapen måste man vet var de finns). Dels förbjöd "illojala element" att inneha vapen (genom att utöver personlig lämplighet ställa krav på "behov" av vapen, och att vapnet skall vara "lämpligt" för behovet).

 

Dagens politiker kör på i gamla hjulspår och jag påstår att de därmed, omedvetet, fokuserar på ett gammalt problem. Idag har vi passerat revolutionsstadiet, och det räcker alltså med att registrera vapeninnehavet. Steg två, att dra in sådana vapen, skall inte tas till förrän behovet uppstått.

 

Polisen å sin sida utrycker ofta önskemål om andra åtgärder än en minskning av det legala privata vapeninnehavet för att komma åt våldsbrottslighet, men de har att genomföra den politiskt beslutade agendan, allt annat vore otänkbart.

 

Nu har politikerna kommit till insikt om att brottslingarna inte ens behöver vapen för att begå grova våldsbrott. Därför har man tillsatt en utredning som skall se hur man kan försvåra för brottslingarna att begå brott genom att minska tillgången på leksaker som ser ut som vapen. Om jag inte alldeles missminner mig var ett av förslagen att sådana leksaker skall tillverkas i en färg som gör att de inte ser "farliga" ut, ett annat förslag var att softairguns skulle säljas av vapenhandlare??!! Tja, -lycka till... Sverige ingår i EU, och gränskontrollerna är avskaffade från Albanien till Treriksröset. Det riktiga buset kommer alltid att beväpna sig med riktiga vapen, inte ens de mest drakoniska straffsatser kan avskräcka dem.

 

-Så, personligen tror jag politikerna i Rikspolisstyrelsen skulle bli skogstokiga om folk börjar tillverka metallföremål som till det yttre är en avbild av maskingevär, som kan låta (nåja) som ett sådant vapen, och kanske dessutom försetts med någon form av rörlig slutstyckesliknande mekanism som rasslar hemtrevligt samtidigt som tomhylsor effektfullt trycks ur ammunitionsbandet och faller till marken...

 

Men kan de komma åt företeelsen med dagens reglering? Jag ser inte att det går. (Brott som olaga hot och rån m.m. går att beivra redan utan vapenregleringen, men själva INNEHAVET, och eventuell tillverkning/försäljning, hur skulle det kunna stoppas med nuvarande reglering?)

 

När det gäller startpistoler tror jag att politikerna trots allt inte ansåg att de var så farliga att det var motiverat med ett inlösenförvarande bekostat av staten. Att gamla fullt fungerande svartkrutsvapen inte omfattas av tillståndsplikten beror nog till stor del på att de inte togs med 1934 (eftersom de ansågs militärt obsoleta), men ändå, till all glädje, inte har utgjort några större problem ur brottsynpunkt. Så gör en kulturgärning, passa på att skaffa en gammal sexskjutare!

[Fu Kallenberg]

Så gör en kulturgärning, passa på att skaffa en gammal sexskjutare!

Ja, jag har funderat på det. En svartkrutare kan göra minst lika stor skada som ett vapen med en enhetspatron med röksvagt krut. Dock på väsentligt kortare avstånd. Hmm, en fin Colt Peacemaker eller liknande. Kanske rent av en Navy Colt....

 

Håller med dig janjanson. Bra inlägg.

[dast]

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Den är lika lite politiskt tillsatt som andra centrala förvaltningsmyndigheter, t ex arbetsmarknadsstyrelen (AMS) eller styrelsen för psykologiskt försvar. Däremot har Rikspolisstyrelsen en styrelse (hänger ni med?) som är politiskt tillsatt. Styrelsens sammansättning och uppgifter framgår här.

 

Rikspolisstyrelsens styrelse har inget med vapenlagstiftningen att göra. Den beslutas av riksdagen efter förslag från regeringen. Om regeringen anser att det behövs en översyn av vapenlagstiftningen - t ex efter synpunkter från Rikspolisstyrelsen - tillsätts en utredning. Utredningens förslag remissbehandlas, varvid Rikspolisstyrelsen är remissinstans. Därefter bereds utredningsförslaget i justitiedepartementet och resulterar eventuellt i en proposition till riksdagen. Någon beslutanderätt ligger således inte hos Rikspolisstyrelsen.

 

För övrigt är det inte frågan om svartkrut eller inte svartkrut som avgör licensplikten, utan när vapnet är tillverkat och om det är avsett för gastäta enhetspatroner. En mynningsladdare tillverkad efter 1890 är licenspliktig, liksom ett äldre vapen avsett för gastäta enhetspatroner.

[martinator]

Jag tror att de med §3a "verkan" inte menar psykisk utan FYSISK verkan. Dvs kan tillfoga personer fysiska skador så som ingångshål odyl.

Med tolkningen att den psykologiska effkten skulle ha betydelse skulle ett argsint brev med hot om våld falla under vapenlagen.

 

/Martinator

[Inf]

@Dast: Visst är det som du säger, men det finns en obehagligt vapenfientlig tendens i RPS tolkning av vapenlagstiftningen. Som ett av flera exempel på detta kan man ta den mycket negativa inställningen till praktiskt skytte.

[janjanson]

Det kanske var på sin plats med ett förtydligande, naturligtvis är det så att de anställda på RPS inte är politiskt tillsatta. Det är mycket riktigt just styrelsen som "styr" RPS som är politiskt tillsatt, på samma sätt som styrelsen i AMS är politiskt tillsatt.

 

Lagar stiftas av Riksdagen. (Vapenlagen) Ansvaret för detaljförordningar kan dock delegeras i lagstiftningen. Sådana förordningar beslutas av Regeringen. (Vapenförordningen) Men viss reglering kan även delegeras till lämplig myndighet, om så anges i förordningen. Sådana regler beslutas av RPS (FAP)

Därutöver sammanställer RPS i FAP:en allmänna "råd" angående hur "behov" och "lämpligt vapen" "bör" bedömmas av landets vapenhandläggare.

 

Min uppfattning är att RPS är mycket tung som remissinstans, men det är helt korrekt att det är politikerna i riksdagen som ytterst och främst är ansvariga för dagens, och framtidens, vapenreglering.

 

Eftersom Sveriges vapenreglering i grunden är från mellankrigstiden, är det ett ordentligt snårigt system som har växt fram. Andra regelverk, exempelvis jaktkungörelsen / skytteorganisationernas interna regler kring tävlingsklasser m.m måste läsas parallellt med vapenlagen, vapenförordningen och FAP för att avgöra om en sökande skall anses ha "behov" av det sökta vapnet, och om det sökta vapnet i så fall är "lämpligt" för behovet.

 

En modernare reglering skulle lämpligen ta utgångspunkt i tre frågor:

-är sökanden personligt lämpad att inneha skjutvapen?

-finns betryggande förvaringsmöjligheter för skjutvapnen?

-kan sökanden handha vapnen på ett säkert sätt?

 

Eftersom alla skjutvapen är potentiellt livsfarliga, så bör samhället fundera över vilka vapen som överhuvud taget skall få förekomma i privata händer. Den sökanden som uppfyllt de tre ovanstående kraven skulle medges tillstånd att inneha vapen som ej är förbjudna för privat innehav. Jag vill varken bli skjuten med en AK4 eller ett hagelgevär. Känner man sig inte säker på att risken för missbruk är acceptabel skall naturligtvis inget vapeninnehav medges.

 

Dagens ordning där en person som till exempel är hemvärnsman eller jägare inte kan betros med en liten pistol eller ett armborst för nöjesskjutning har i alla fall i mina ögon få säkerhetsmässiga vinster ur ett brottsförebyggande perspektiv. Jag har också svårt att förstå hur säkerheten ökar om skytten som aldrig missar tavlan, men aldrig lyckas skjuta "guldmärke" nekas tillstånd att skaffa en pistol för att öva mer. Slutligen kan jag inte se någon säkerhetsmässig vinst i att försvåra legalt skytte med snubbyrevolvrar för att pipan är för kort, eller tillåta vissa halvautomatiska gevär för jakt, men förbjuda samma vapen om kolven inte är "traditionell". Den enda tydliga effekt jag kan se, är att antalet legalt innehavda vapen i samhället kan begränsas. Är det viktigt? Varför?

 

Vad i hela friden är lagstiftaren orolig för?

 

Men, till ämnet, -finns det någon reglering jag förbisett, eller är det okej om Harald Händig tillverkar "gasdrivna metallklumpar" för eget bruk, respektive till försäljning åt kunden Bosse Bryt, eller kanske som födelsedagsgåva åt Lille Per?

[Guest järv]

Läs förarbetena till lagen så klarnar bilden..

[janjanson]

Hej Järv,

ditt inlägg är lite kortfattat, men om jag förstår dej rätt, så har du hittat information i förarbeten till vapenlagstiftningen. Om du berättar i vilket förarbete informationen finns, och varför den är intressant, så kan kunskapen lättare spridas vidare.

 

En eloge till forumsidan; -era "smilies" är underbara!

 

MVH / Jan

[Unicorn]

Vad gäller replikor är de inte tillståndspliktiga och behandlas överhuvudtaget inte enligt vapenlagen. I den mån de bärs "på stan" kan de dock beslagtas och förverkas enligt brottsbalkens 36 kap 3§.

 

Den lag som faller närmast på läppen för rapportering är Lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, den s k "Knivlagen". Jag känner inte till om det sedan jag slutat finns några rättsfall som vare sig friat eller fällt personer enligt "Knivlagen" för bärandet av replikor, men någon annan kanske vet besked. Det finns nämligen en hake i det att föremålet enligt lydelsen i Knivlagen skall kunna användas "som vapen". Då jag inte sitter så till att jag kan kontrollera vare sig förarbeten eller rättsfall minns jag inte på rak arm om vapnet måste kunna åsamka fysisk skada, eller om det räcker att det kan användas som brottsverktyg vid våldsbrott.

 

Den person som bär en replika på sig kan på grund av omständigheterna eventuellt dessutom misstänkas för "förberedelse" till något brottsbalksbrott, t ex rån. Om en känd rånare t ex påträffas på väg till banken med en replika och en rånarluva ligger den personen tämligen pyrt till. Om detta är fallet kommer andra, mindre brott ej ifråga, utan de konsumeras av det grövre brottet.

[dast]

Vid den senaste översynen av vapenlagen föreslog utredaren i ett delbetänkande, Förbud mot vapen på allmän plats m.m. (SOU 1996:50), att ett förbud skulle införas mot innehav av vapenattrapper på allmän plats. Förslaget ledde dock inte till någon lagstiftning. I de proposition som regeringen lämnade till riksdagen, En skärpt vapenlagstiftning (prop. 1999/00:20), motiverades detta med följande:

 

Utredningen har inte ansett sig kunna förespråka ett generellt förbud mot innehav av vapenattrapper men däremot föreslagit att det skall vara förbjudet att inneha sådana föremål på allmän plats. Som skäl för sitt ställningstagande mot ett generellt förbud anför utredningen bl.a. svårigheterna att på ett lämpligt sätt avgränsa det förbjudna området. Utredningen är vidare tveksam till om ett generellt förbud mot innehav av vapenattrapper eller ett förbud mot att saluföra sådana, i sig skulle få någon sådan egentlig brottsförebyggande effekt att det kan uppväga olägenheterna med ett förbud.

Regeringen inser svårigheterna med att utforma ett generellt förbud, inte minst med tanke på avgränsningsproblematiken. Enligt regeringens uppfattning är det emellertid angeläget att söka begränsa förekomsten av vapenattrapper och liknande föremål och anser att frågan om åtgärder för att uppnå detta bör bli föremål för fortsatt övervägande. Regeringen avser därför att återkomma till frågan i ett senare sammanhang. I avvaktan på detta arbete får även frågan om ett förbud mot att inneha vapenattrapper på allmän plats anstå.

 

Det finns således inte för närvarande några begränsningar i möjligheten att inneha vapenrepliker eller vapenattrapper, men det antyds sådana förslag kan komma.