Jump to content

Recommended Posts

KA2? Den aktivitet jag bevittnade var ute på batteri SA en blåsig septemberdag 2002.

Jaha, du kollade när Söderarm sköt sista gången, jag menade när KUSTARTILLIETRIET sköt sista gången. Med 12/80 på Uttorp. Du såg när AMFIBIEKÅREN sköt med kustartilleriets grejer för sista gången. Och det finns inte PROBOS till 12/70, åtminstone inte som jag har hört talas om. Men det var säkert en upplevelse för det. :banana

Link to post
Share on other sites

ok, lite fakta om Haubits 77A och B (kan inget om 12/80)

 

haubits 77A kan inte skjuta övergrader (i egentlig mening, klarar dock 51 graders elevation)

77B kan skjuta övergrader (upp till 80 grader)

 

77B skjuter högre laddning (lng 9 jämfört med lng 6 för77A)

 

max skottvidd uppnådd med 77B är 28,3km

max för 77A är ungefär 22km

 

77A skjuter 4sk på ca 10 sekunder, 77B behöver ca 15 sekunder för det (annan mekanism som inte slår i marken vid övergradsskjutning)

 

Lng hylsorna på 77A och B ser olika ut (beroende på skillnaderna i mekanism)

 

båda skjuter basflödes granater (tror inte 12/80 gör det)

 

77B granaterna är längre och mer aerodynamiska (kan inte skjutas med 77A då de är för långa)

 

och som förtydligande, oftast skjuter vi i vinklar på runt 300-450 streck med våra 77A pjäser.

 

jo, en sak till :blink: 77A har en volvo B20 motor på ca 80hk, 77B har en merca diesel.

77B kan även förses med Ra180 vilket 77A inte kan.

Link to post
Share on other sites
Umm...vad ärPROBOS/Basflödesgranater, hur funkar de och var kan jag köpa dem? :blink:

En basflödesgranat är en vanlig granat med en raketmotor i ändan. Detta tar bort det vacuum som bildas bakom granater och ökar räckvidden högst markant. PROBOS är smeknamnet på Sjömålsgranat m/80 eftersom datorprogrammet som användes för framtagningen hette Probos. :blink:

Link to post
Share on other sites

"Probos" betyder väl också ungefär "Lång näsa"...och Probos hade ju en lång o smal spets. ;)

 

edit: det fanns väl en PROBOS i en glas monter i lektionssalen på 2'a vån i Kasern 2 på KA1?

Edited by Gotcha
Link to post
Share on other sites

En basflödesgranat har inte direkt en raketmotor i häcken, då kallas den REATIL men resten stämmer. Den tar bort det vaccum som bildas bakom en normal granat,men "knuffar inte på" och sträcker allltså ut räckvidden en bit till. På en REATIL-granat har man en raketmotor som "knuffar på" och ger ännu längre räckvidd, dock med något försämrad precistion om jag inte minns fel...

 

/mvh Danne

Link to post
Share on other sites
ok, lite fakta om Haubits 77A och B (kan inget om 12/80)

 

 

Lng hylsorna på 77A och B ser olika ut (beroende på skillnaderna i mekanism)

 

77A har mycket riktigt laddningshylsor, 77B använder dock inga hylsor utan har drivladdningar av NATO-stardardtyp sk. krutkarduser (tyg strumpor fyllda med krut i varriabel laddning). Skruvmekanismen på 77B kräver inga hylsor för att täta bakåt.

 

77B granaterna är längre och mer aerodynamiska (kan inte skjutas med 77A då de är för långa)

 

Standard granaterna till 77B SGR 54-77 (NATO-standard) är kortare än SGR 77 som oftast används till 77A, alltså inte längre. Däremot basflödesgranaten SGR 77 BFL (BB) är längre än SGR 77 vilket gör att den inte går att maskinansätta på Haub 77A, handansättning skall dock funka med en liten bit tillgodo.

Link to post
Share on other sites

tack för rättningen där Pjäsen :)

 

som sagt, standard granat är SGR77 (inte SGR 54-77 längre då de utgått och är slut skjutna)

 

och naturligtvis är det så att jag menade basflödesgranaten 77BB som är den längre :)

 

dock finns det en BFL granat till 77A även om jag inte sett någon.

 

sedan finns den ultimata ammunitionen, den så kallade Krut termometern :baskerPa:

 

sedan kan jag meddela att en av årets plutoner har en förkärlek för salutladdningar :D (skjuter utan att ladda en granat, dvs bara hylsa)

Link to post
Share on other sites

Nu är jag lite skeptisk ,O , men trots allt inte helt säker pga att jag inte kollat med vår vän FMLOG (avseende slutskjutning).

 

Till HAUB 77A är (och har alltid varit) SGR 77 standardgranaten, SGR 77 är framtagen i samband med 77-systemet och är något längre pga den ihåliga akterkonen.

 

HAUB 77B är anpassad till NATO-standard ammunition och använder sig standardmässigt av SGR 54-77. Laddsystemet på 77 B har fasta lägen för SGR54-77 och SGR77 BB, alltså skjuter man inte SGR 77 så ofta (aldrig) med Haub 77B.

 

Den basflödesgranat som finns i FM är SGR 77BB, den finns bara i en upplaga och framtagen för Haub 77B. Om man skall skjuta den med 77A blir den liggandes i hylsan för lång vilket gör att den måste handansättas, alltså samma BFL granat till 77A och B dock går den mindre bra i 77A, men valmöjligheten finns ju i SKERen.

 

Salutskjutningar är alltid lika trevliga, med ett riktigt skitigt eldrör som följd. En liten episod från GU: Ett redigt salutskott med medelhög laddning avlossas sent en kväll, på långt håll syns mynningsflamman och man hör det karrakteristiska flopp ljudet. Pjäsgruppchefen som är irriterad hoppar ned för att kolla i eldröret ser bara som en svart vägg in i eldröret och får för sig att granaten sitter kvar i det varma eldröret. Han beordrar mer eller mindre desperat alla i gruppen att söka skydd efter som granaten kan explodera i det varma eldröret vilken sekund som helst. På avstånd ser jag en hel pjäsgrupp rusa i från sin pjäs. Pjäsgruppchefen säger: "Jag är säker på att det jag ansatte en granat och att den nu sitter fast i loppet" När pjäsgruppchfen tillsammans med plutonchefen vågade sig fram till pjäsen kunde de snabbt konstatera att krutröken skingrats och att det ni gick att se mynningen genom eldröret om det ändock var "lite" skitigt. Hur tänkte pjäsgruppchefen? Hade energin från drivladdningen gått rakt igenom granaten i eldröret utan att flytta den för att sedan bilda världens mynninsflamma?

Vi fick oss i alla fall ett gott skratt :D <-grpch plutch-> :D

 

Oj vad lätt det är att glida utanför ämnet, vad har det här med 12/80vs 77 att göra? Vi kanske borde leta upp någon gamlal 77-tråd och forsätta i den.

Link to post
Share on other sites

ok, så man använder altså den gamla "knubbiga" 54-77 till 77B?

 

kanske är därför vi skjuter slut alla SGR77 som ligger i mobförråden :D

 

jo, jusst det... vi har inte skjutit en enda övn granat än... bara fullskarp SGR77 :D

Link to post
Share on other sites
ok, så man använder altså den gamla "knubbiga" 54-77 till 77B?

 

kanske är därför vi skjuter slut alla SGR77 som ligger i mobförråden :D

 

jo, jusst det... vi har inte skjutit en enda övn granat än... bara fullskarp SGR77 :D

Det fanns granater för ca 17 Bataljoner 77A i MOB-förråd för kriget som aldrig kom ,O .

Link to post
Share on other sites
En basflödesgranat har inte direkt en raketmotor i häcken, då kallas den REATIL men resten stämmer. Den tar bort det vaccum som bildas bakom en normal granat,men "knuffar inte på" och sträcker allltså ut räckvidden en bit till. På en REATIL-granat har man en raketmotor som "knuffar på" och ger ännu längre räckvidd, dock med något försämrad precistion om jag inte minns fel...

 

/mvh Danne

Nä, men man får väl anta att en hel del här inne inte är ärkeartillerister och skriva så lättfattat som möjligt. Kollade i din profil, 95-96 gjorde min kompis lumpen som trådptrlc. Måste ju varit ihop mä daj? 33. eller 32. batteriet?

Link to post
Share on other sites
  • 4 weeks later...
Verkar som två bataljoner 12/80 finns kvar. Förrådställda men ändå.

:) Jahaja, men det finns ingen personal placerad vid förbanden. Så det blir till att snabbutbilda fyra ka-batterier och två stabsbatterier den dag kriget kommer. Och det mäktar inte amfett med... :)

Link to post
Share on other sites
  • 10 years later...

Väcker en gammal tråd i intressant ämne....

 

R Kapj 12/80 (även kallad 12/80 KARIN, Kustartilleriets Rörliga Invasionsförsvar):

12 cm kaliber med ammunition i en enhet (hylsa+granat ihop)

Max räckvidd: 32 km

Laddautomat

Eldhastighet: 16 granater per minut.

Pjäsdator med möjlighet till fjärriktning från radarstation.

 

I övrigt i stort sett lika som FH77, t.o.m. samma eldrör, fast borrad till 12 istället för 15,5 cm.

Link to post
Share on other sites

Väcker en gammal tråd i intressant ämne....

 

R Kapj 12/80 (även kallad 12/80 KARIN, Kustartilleriets Rörliga Invasionsförsvar):

12 cm kaliber med ammunition i en enhet (hylsa+granat ihop)

Max räckvidd: 32 km

Laddautomat

Eldhastighet: 16 granater per minut.

Pjäsdator med möjlighet till fjärriktning från radarstation.

 

I övrigt i stort sett lika som FH77, t.o.m. samma eldrör, fast borrad till 12 istället för 15,5 cm.

 

 

Intressanta fakta, men det hade varit ännu intressantare om länken hade lett till mer info om 12/80 systemet och inte, som nu, till segelbåtsfakta ;-)

 

Under avdelningen kuriosa kan tilläggas att själva prototyppjäsen till 12/80 systemet bemannades och sattes in för att skydda inloppet till Gåsefjärden redan under inledningsfasen av U137 incidenten. Denna pjäs samt en pjäs ur batteri Lungskärs 3 15,2 cm pjäser var vad som fanns tillgängligt vad gällde kustartilleri när ryssarnas undsättningsflotta var på väg mot den svenska territorialvattengränsen på kvällen den 27 oktober 1981.

 

/Per

Edited by Perman
Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



  • Similar Content

    • By Granis
      Det kanske framgår av en eller flera ”trådar” här, men är det nåt nytt kring (återupprättat) kustförsvar/ kustartilleri? Jag tänker då i första hand på Robot 15, där förmågan återupprättades för fem år sedan (sådär), och då som en del av Flottan (sjöstridsflottiljen). Men det var på försök då? Är vi fortfarande där, och hur har det gått? Blir det ett permanent förband där, eller hamnar det under dagens KA =Amfibiekåren till slut? För det är väl permanent nu? Och vad tror vi om förmågan? Tillkommer några enheter?

      Vad gäller artilleri har det väl bara spekulerats i om ”ARCHER” kan/ ska tillföras kustförsvaret, men då kanske under arméns/ artilleriregementets förband? Nåt nytt sagts kring detta, och vad tror vi?
    • By weekendwarrior
      Marina eldrörsvapen och dess ammunition
       
      Jag hade lite svårt att avgöra om tråden hör hemma i Kasunen eller Marint, då det både handlar om vapen och fartyg. Blågul får flytta på den om de anser det blivit fel.
       
      Förr var ammunitionen man använde till eldrörsvapen mot fartyg av sk halvpansargranat.
       
      Men hur der det ut idag vad det gäller fartygskonstruktion och ev skrov-, däcks- och hyttpansar (örlogsfartyg byggda efter VK2 och fram till idag)?
       
      Vilka ammunitionstyper är effektiva mot dagens fartyg och vilka ammunitionstyper används av fartygs- och landbaserade eldrörspjäser mot sjömål?
       
      Hur effektivt är det med luftbrisader med ammunition i 120-155 mm kaliber mot dagens örlogsfartyg och används det som taktik?
       
      Ytterligare en fråga, med viss risk för OT, är om eldlokaliseringsradar fungerar även mot mer direkt riktad eld i relativt flack projektilbana, som den från fartyg?
    • By C 2.a pjäs
      Jag har kört denna slinga på bunker.nu, men det finns fortfarande ett par luckor. Denna lista fick jag mig till livs under ett taktikpass 1997. Kanske någon kan fylla på listan? Samtliga förband är avvecklade, så det är inga försvarshemligheter som röjs, de flesta batterierna är dessutom bortplockade.
       
      GG - Göteborg =Styrsö-Björkö (15,2/03-12), Galterö (7,5/57 II)
      TE - Trelleborg =TE1 Gylle (12/70), TE2 Maglarp (7,5/57 III)
      YD - Ystad = YD1 Ystad (12/70), YD2 Svarte (7,5/57 III)
      KM - Karlshamn = KM2 Karlshamn (7,5/57 I) JV Järnavik (7,5/57 III)
      KH - Kungsholmen = TÖ Tjurkö (15,2/40), EN Ellenabben (7,5/57 III)
      FD - Fårösund = BN Bungenäs (15,2/51), FÅ Ryssnäs (7,5/57 III)
      SE - Slite = SE1 Slite (12/70), SE2 S:t Olofsholm (7,5/57 I)
      BR - Bråviken = BÅ Kungshamn (7,5/57 III), OD Oxelösund (7,5/57 I), AD Arkösund (7,5/57 I)
      DÖ -
      MS- Mellsten= MS1 (15,2/98), MS2 (7,5/08), MS3 (5,7/98), Nåttarö NÅ (10,5/50)
      OR - Ornö = Bodskär (10,5/50), Mörtö-Bunsö (7,5/57 II)
      KO - Korsö= KO Korsö (15,2/98), KO2 Vindalsö (7,5/57II)
      SA - Söderarm =SA Söderarm (12/70), LR Långskär (7,5/57 II), BR Båtskär (7,5/57 III)
      AH - Arholma = AH Arholma (10,5/50)
      LA - Landsort = LA Landsort (12/70), YG Yttre Gården (7,5/57 III)
      RN - Roten = RN St Roten (15,2/40), Råstensudde (7,5/57 I), Örskär (7,5/57 III)
      SL - Sundsvall = SL1 Sundsvall (15,2/98), SL2 (7,5/05-10), SL3 7,5/05-10, SL4 (7,5/57 II)
      HÖ- Härnösand = Hemsö HÖ3 (15,2/51), HÖ1 Havstoudd (7,5/57 I), HÖ2 Smitingen (7,5/57 III)
      GE - Gävle = GE
      HD - Holmögadd = HD Holmögadd (12/70)
      LL - Luleå = LL Hartsöberget (15,2/98)
    • By jonte72
      Med anledningen av mitt eget och flertalet andras intresse för det numera nedlagda Svenska kustartilleriet, så tänkte jag lägga ut lite info jag har.
       
      Som jag nämde i min andra tråd om 12/70 så har jag en del info om KA, men har det endast i pappersform. Bla om samtliga ( runt tiden runt ww2 och framåt) Fasta förband ( lätta och tunga), rörliga ka-förband, rörliga spärrbataljoner/kompanier, Amfibiebataljoner/kompanier, kustjägarkompanier, luftvärnsförband mm.
       
      Jag får se vilket intresse som finns, och börjar därför med det fasta tunga artilleriet......( vissa avvecklingsår stämmer nog inte till 100%).
       
      Förkortningarna efter namnet är batteriets beteckning, tex LO för landsort, KA1 är ansvarigt utbildningsregemente ;) .
       
      12 cm tornautomatpjäs 9101 (12/70) (12 cm tapj 9101):
      Söderarm SA1 KA1 Färdigt 76/77, Utgår 2000, Pjäs nr 2-4, Avvecklas 2004-05.
      Landsort LO KA1 Färdigt 77/78, Utgår 2000, Pjäs nr 1,5-6.
      Slite(Asunden) SE1 KA3 Färdigt 78/79, Utgår 2000, Pjäs nr 7-9, Avvecklas 2005-06.
      Holmögadd HO1 KA5 Färdigt 82/83, Utgår 2000, Pjäs nr 13-15, Avvecklas 2002-03.
       
      12 cm tornautomatpjäs 9102 (12/70) (12 cm tapj 9102):
      Trelleborg TE1 KA2 Färdigt 80/81, Utgår 2000, Pjäs nr 16-18, Avvecklas 2003-04.
      Ystad YD1 KA2 Färdigt 81/82, Utgår 2000, Pjäs nr 10-12, Avvecklas 2002-03.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm vallav m/38 (15,2 cm pjäs m/98E-38):
      Trelleborg (Dalköpinge) (2 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 80/81 av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98B i 15,2 cm tornlav m/1900A
      Landsort (3 pj) LO KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 1,3,4, Ersätts av 12/70, Kvar.
      Söderarm (1 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 2 Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98-27
      Bäckastrand Aspö (3 pj) BD KA2 Färdigt 1931, skrotat 1943, Ersatt av batteri Tjurkö 1942.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm vallav m/98A (15,2 cm pjäs m/98-98A):
      Vindö-Skarpö (2 pj) VS KA1 Färdigt 1929, Pjäs nr 5,6 Utgår 1960.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm tornlav m/99 (15,2 cm tpj m/98-99):
      Dalom Hemsö (2 pj) DL KA5 Färdigt 1922, Ersätts av 15/51 ( 1 av pjäserna modifierad till 15,2 cm tpj m/98D-99).
      Siarö (2 pj) S1 KA1 Färdigt 1926, Utgår 1951, Museum.
      Ängsholmen (2 pj) Ä1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1942.
       
      15,2 cm kanon m/12E i 15,2 cm tornlav m/03 (15,2 cm tpj m/12E-03):
      Styrsö (2 pj) SY KA4 Färdigt 1940, Utgår 1997, Avvecklas 2002, flyttades ut från Oscar II fort ( de båda eldrören m/03 byts 1963 mot m/12 från Sverigeskeppen).
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm vallav m/34 (15,2 cm pjäs m/98C-34):
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1941/42, Utgår 1992.
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm valav m/34A (15,2 cm pjäs m/98C-34A):
      Söderarm (2 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70, sista KFÖ 1968.
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1937/38, Utgår 1992.
      Mellsten (3 pj) M1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70.
      Bungenäs (3 pj) BN KA3 Färdigt 1939, Ersätts av 15/51, Avvecklat 2001.
      Trelge (3 pj) TG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Lungskär (3 pj) LR KA2 Färdigt 1940, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Trelleborg(Dalköpinge) (1 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm valav m/38B (15,2 cm pjäs m/98E-98B):
      Holmögadd (3 pj) HD/HO1 KA5 Färdigt 1943, Ersätts av 12/70, Avvecklat 1980.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51(15,5/51) (15,2 cm tdblpj m/51):
      Hemsö HÖ1 KA5 Färdigt 1957/58, Utgår 1994, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51B(15,5/51) (tdblpj m/51-51B):
      Bungenäs BN KA3 Färdigt 1958/59, Utgår 1997, Avvecklas 2000
       
      10,5 cm tornautomatpjäs m/50(10,5/50) (10,5 cm tapj m/50):
      Arholma (N delen) AH KA1 Färdigt 1960?, Utgår 2000, Pjäs nr 1-2, Museum?.
      Bodskär BR KA1 Färdigt 1959?, Utgår 2000, Pjäs nr 3-4, Avvecklat.
      Nåttarö NÅ KA1 Färdigt 1958?, Utgår 2000, Pjäs nr 5-6, Avvecklat.
      ( mycket problem i början, kraftigt försenade - batteri AH ev. 1967/68)
       
      15,2 cm kanon m/40 i 15,2 cm vallav m/40 (15,2 cm pjäs m/40):
      Helsingborg (4 pj) HB KA2 Färdigt Maj 1940, Utgår 1991, pj nr 1-4, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/41 i 15,2 cm vallav m/41 (15,2 cm pjäs m/41):
      Roten (4 pj) RN1 KA1 Färdigt 1940, Utgår 1992, Pj nr 1-4, Avvecklat.
      Björkö (4 pj) BJ KA4 Färdigt 1942, Utgår 1997, Pj nr 5-8, Avvecklat 2000.
      Tjurkö (4 pj) TÖ KA2 Färdigt 1942, Utgår 1992, Pj nr 9-12, Avvecklat 2003
      (Benämns ibland 15,2 cm kanon m/40B).
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm tornlav m/50 (15,2 cm tpj m/98E-50):
      Luleå(Hertsöberget) LU1 KA5 Färdigt 1952, Överförs till Arme'n 1986.
      Sundsvall(Storholmen) SL1 KA5 Färdigt 1958, Utgår 1993, Avvecklat 1995.
      Gävle(Bönan) GE1 KA5 Färdigt 1957, Utgår 1992, Avvecklat 1996/97.
       
      21 cm kanon m/98A i 21 cm vallav m/35 (21 cm pjäs m/98A-35):
      Hamnskär (3 pj) HS KA1 Färdigt 1939, Utgår 1962, (sista skjutning 1962), Kvar.
      Hultungs (3 pj) HG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1964 (sista skjutning 64), avvecklat 1968.
      Öppenskär (2 pj) ÖS KA2 Färdigt 1939, Utgår 1959, Avvecklat 1965.
       
      24 cm kanon m/04A i 24 cm tornlav m/40 (24 cm tpj m/04A-40):
      Hjuvik(Torslanda) TL KA4 Färdigt 1942, Utgår 1966 (sista skjutning 1967), Avvecklat 1999 ( flyttades från Oscar II fort - 24 cm kanon m/04 i självsänkande vallavetage m/04).
       
      24 cm kanon m/96A i 24 cm tornlav m/41 (24 cm tpj m/96A-41):
      Järflotta JF KA1 Färdigt 1943, Utgår 1962, (innan flyttning 24 cm kanon m/96 i självsänkande vallavettage m/96).
       
      12 cm kanon m/94
      Djurönäs (2 pj) D1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1955.
      Hyttorna (3 pj) HT KA2 Färdigt 1928, Utgår 1955.
      Killeberget (4 pj) KT KA2 Färdigt 1930, Utgår 1955 (Östra Hästholmen).
      Stockholmsskär (2 pj) SS KA4 Färdigt 1922, Utgår 1939 ( pjäserna till Galterö).
       
      12 cm kanon m/94-38
      Vägnöberg (3 pj) VB KA5 Färdigt 1939, Ersätts 1969 av 7,5/57 batteri.
      Slite (5 pj) SE KA3 Färdigt 1940, Ersätts 1978/79 av 12/70, Sista KFÖ 1966.
      Ystad (5 pj) YD1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 1981/82 av 12/70.
      Galterö (3 pj) GÖ KA4 Färdigt 1939, Ersätts 1967 av 7,5/57 batteri.
       
      12 cm kanon m/94D i 12 cm tornlav m/97A (12 cm tpj m/94D-97A):
      Lidö (4 pj) LI KA1 Färdigt 1941, Utgår 1973, Pj nr 1-4 ( flyttades från Byviksfortet 12 cm kanon m/97 i 12 cm tornlav m/97).
       
      12 cm kanon m/03A i 12 cm tornlav m/02 (12 cm tpj m/03A-02):
      Västra Hästholmen (4 pj) VH1 KA2 Färdigt 1907, Utgår 1969, Pj nr 1-4, Eventuellt Museum.
    • By Alexandersson
      Sitter o funderar på det, är inte så insatt men ändå=)
×
×
  • Create New...