Jump to content

SVT 1, 13:40


hemvärnsungdom

Recommended Posts

:clap:  Hade ingen aning om att dom använde svenska som primärt språk

 

Någon som vet om det pratas svenska i hela Finska försvaret?

Reportaget rörde Nylands Brigad. Det enda finska förband som utbildar på svenska.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Jag missa båda gångerna programmet gick.

 

Fan också. Hade varit kul att se hur deras utbildning såg ut. Man har ju träffat en del finska KJ och sen så sägs ju deras utbildning motsvara min så det hade varit intressant och se.

Link to comment
Share on other sites

Man skall vara tacksam för att man inte gjort vpl i Finland.

 

Jag gjorde min värnplikt i Finland och är väldigt tacksam för det. :D

 

Gammalmodigt/ålderdomlig mentalitet

 

Utveckla gärna vad du avser med detta, då jag inte såg dokumentären.

 

sen såg ju inte utrustningen särskilt övertygande ut heller.

 

Utveckla gärna även här. Jag tycker vår utrustning i det stora hela var helt ok och fungerade väldigt väl för att lösa våra uppgifter. Givetvis så fanns det områden där vi kunde ha haft bättre utrustning (t.ex. bättre radioapparater och mer mörkersynsutrustning), men man får inte allt i materielväg med den relativt lilla försvarsbudget Finland har, om man även ska ha ett så stort försvar som Finland har. Notera även att man ofta, av sparsamhetsskäl, sliter utrustningen så långt det går, varför soldaterna under grundutbildningen använder de äldre fältuniformerna i fält och de nya fältuniformerna som permissionsuniformer. De tre snabbinsatsbrigaderna som satts upp i Finland har dessutom, åtminstone i mina ögon, helt modern utrustning.

Link to comment
Share on other sites

Tja, utrustningen. Med nya hjälmarna M91, nya stridsvästen med inbyggt flytmaterial/splitterskydd, Jurmona samt g-båtarna så är det helt ok. I princip skall även varje soldat tilldelas ljusförstärkare. RPS och sånt får man nog dock glömma i finska försvaret. PKM:en är väl också en av dom bättre ksp:na(även enligt en del på detta forum), och själv gillade jag min RK95:a, hyfsat bra träffbild och utmärkt säkerhet.

Jurmona i sig har väl sina brister, men man kommer dit man vill med dom och det är väl tanken. Största bristen på dom är nog den ytterst undermåliga beväpningen.

 

och f.ö. heter det TAAKSE POISTU

Link to comment
Share on other sites

Jurmona i sig har väl sina brister, men man kommer dit man vill med dom och det är väl tanken. Största bristen på dom är nog den ytterst undermåliga beväpningen.

 

Jurmo är iofs en transportbåt och inte en stridsbåt. Vad har den för beväpning i dagsläget? Jag tycker nog att det skulle räcka med ett luftvärnsmaskingevär med tanke på hur åtminstone jag förstått att man använder båten i fråga. "Våldsam landstigning" var åtminstone på min tid inte något som var populärt hos befälen, med tanke på den avsevärda risken för stora egna förluster.

 

och f.ö. heter det TAAKSE POISTU

 

Ibland så lyder inte mina fingrar min hjärna... :lala:

Link to comment
Share on other sites

Den har plats för två st ItKk, en bak och en på sidan. Den på sidan är det meningen att man skall skjuta från en plattform som viks ut på utsidan av skrovet, problemet är bara att den är helt fel placerad, alldeles för lågnt bak om jag minns vilket gör det jävligt svårt att skjuta från den, fastsättningen är helt enkelt för långt fram. Och kom igen, en ItKk i aktern? Enligt vissa befäl skall de i princip endast användas för att försvara då båten står stilla, vid strand etc. men personligen skulle jag nog gärna lägga en eldskut eller två på stranden för jag kommer nära dit, och gärna stå själv och skjuta med stg:n också, eller varför inte ett grg?

 

Utöver detta så har motorn för liten effekt och inte tillräckligt effektiv i dagens utförande, men enligt uppgift finns deet ännu ca 500 varv att ta av den vilket man inte gör i fredstid.

Link to comment
Share on other sites

Hur uppstod de egna förlusterna vid våldsam landstigning? Hur gör man annars när man ska ta terräng? Jag skulle inte vilja gå iland utan att man båtens egna ksp skjutit iväg ett antal salvor mot landstigningsstranden. Förresten stämmer det att när man tar terräng i Finland så går man eller springer man medan man skjuter?

Link to comment
Share on other sites

Det beror ju förstås på motståndet, men rent allmänt så tillämpas väl något som på svenska heter "framåt med språng" det torde vara en något slags direkt översättning från finska. Och innebär att man framrycker med växelvis med sitt stridspar så att den ena skyddar, den andra framrycker. Personligen skulle jag nog minimera tiden då jag är uppe så om det skulle ta extra tid att skjuta några skott så väljer jag nog bort det. Hellre då låta stridsparet skjuta medan man själv framrycker(ålande, springande, hoppande eller whatever).

 

Angående att ta terräng i skärgården så tror jag inte att det behöver vara helt nödvändigt att anfalla mot just en försvarad strand utan endast mot en försvarad holme, då genom god spaning förstås. Att anfalla mot en hårt försvarad strand på en holme i skärgården med båtar som inte är pansrade? Nej tack! Däremot så kan knappast fi lägga upp ett försvar på varje sida av holmen så någonstans fixar det sej nog. I övrigt så är ju objekt typ viktiga och tas ofta på samma sätt, inte genom landstigning exakt på platsen utan en bit ifrån.

 

Mvh

Båtchef modell Finland

Link to comment
Share on other sites

Hur uppstod de egna förlusterna vid våldsam landstigning? Hur gör man annars när man ska ta terräng? Jag skulle inte vilja gå iland utan att man båtens egna ksp skjutit iväg ett antal salvor mot landstigningsstranden. Förresten stämmer det att när man tar terräng i Finland så går man eller springer man medan man skjuter?

Rent allmänt så försöker man undvika att storma en strand där man vet att fienden är. Man försöker istället landstiga på ett annat ställe och anfalla fienden i sidan eller ryggen. Då finska kustförbanden har gott om artilleri och både tung och lätt grk, så skjuter man massiva mängder indirekt eld mot troliga fiendeställningar innan man landstiger. Min syn på det hela är att det i grund och botten är den indirekta elden som ska göra jobbet, och att infanteriet primärt ska skydda eldledarna och rensa upp efteråt. I vanlig (skogs) terräng så framrycker infanteriet vanligtvis i skyttelinje. När man får kontakt med fienden så sätter man en eller två av de tre grupperna i plutonen som eldbas, skjuter indirekt eld om möjligt och kringgår sedan med resterande grupp(er) i plutonen och slår fienden i sidan. I detta skede så sker förflyttningen inom gruppen växelvis "framåt med språng" med stridspar som Nubben skriver. Vid strid i skärgårdsterräng med klippor så används en annan stridsteknik, där man istället för skyttelinje använder en utdragen lös kolumnformation med en kolumn per grupp i plutonen. Ett stridspar tar sig här (möjligtvis växelvis) framåt, medan resten av gruppen understödjer. Gruppen förflyttar sig sedan växelvis framåt "som en orm" i terrängen. Det hela är lite svårt att förklara i text, men ett viktigt mål är att maximalt utnyttja det skydd som klippterrängen ger och att samtidigt ha maximalt med eld i målet. I vissa fall så stormar man sedan med fäst bajonett. Det hela beror på terrängen och läget. Så här gjordes det åtminstone när jag tjänstgjorde, men det kan ha ändrats. Rissanen här på SoldF tjänstgjorde inom gevärssidan vid Nyland Brigad relativt nyligen, så han kanske kan förklara detta bättre än jag.

Link to comment
Share on other sites

Den har plats för två st ItKk, en bak och en på sidan. ...

Jag trodde att man bara hade en sådan och att den bara var avsedd för att användas i luftvärnssyfte. Man lär sig något nytt varje dag... Finns för övrigt (de trevliga) stormbåtarna fortfarande kvar och vad används de i så fall till nuförtiden?

Link to comment
Share on other sites

någon länge upp frågade om dom pratade svenska i deras arme, någgra kan säker svenska eftersom att det är en av dom språken dom lär sig i skolan.

Jo, jag tycker att det låter som om både Nubben och A2Keltainen pratar svenska, annars har jag ovanligt lätt för att förstå deras finska dialekt. :P ;)

Link to comment
Share on other sites

@ Nubben

 

Ja det kallas "omgångvis framåt" alternativt "Gå på marsch" beroende på om man framrycker som grupp eller om de två omgångarna i gruppen framrycker enskilt runt hinder där gruppen inte kan framrycka samlat.

 

Men det jag menade med min fråga var om det finns något stridsförflyttningssätt enligt det finska reglementet där hela gruppen springer eller går framåt samtidigt som man skjuter, från axeln eller höften? Vad jag vet så finns det inget sådannt förflyttningsätt i den svenska försvarsmakten. Jag hörde bara om detta under NP02.

 

@ A2Keltainen & Nubben

 

Det låter som ni använder er utav samma taktik som Amf i Sverige gör. Förhoppningsvis så ska man inte behöva landstiga mot en strand/holme där man inte lagt IE eller där en stark fiende finns grupperad men man måste vara förberedd på att behöva göra det och även fast man slipper det så räcker det med en fiende som grävt ner sig i skydd och har en ensam Ksp så kan en stor del av plutonen bli utslagen. Sen så ser väl värkligheten ut så att varken Finland eller Sverige har bepansrade stridsbåtar (undantag Strb 90HS) och vi kommer att behöva landstiga utan sådannt skydd. I Normandie hade de inget skydd heller.

Link to comment
Share on other sites

Svar ja, det finns ett sånt sätt att framrycka, men inte ta terräng. Då man förflyttar sig i skogen så finns det både avorivi och avojono, av vilket avorivi(öppen rad?) betyder att man går på linje med 5 meter mellan gubbarna och 10 meter mellan stridsparen. Detta då för att täcka så stor yta som möjligt. Avojono betyder samma sak bara att man går efter varandra och att alla är tilldelade en egen observationsriktning. Men tar man terräcg, t.ex. mot befäst fi eller bara annars strider mot fi i framterrängen så gör man som jag skrev ovan, d.v.s. stridsparet framrycker växelvis om möjligt.

 

Angående svenska så pratar 6% av Finlands befolkning svenska och vi är tryggade service på vårt modersmål. Därav finns det en helsvensk brigad, nämligen nylands brigad. Den har tidigare utbildat både kustartilleri och kustjägare, numera endast kustjägare + diverse annat. Utrustningen där torde vara efter a-dyk och Fj den bästa i landet, bättre än de flesta fredsbevarare också. Nästan enda brigaden som i viss mån använder Rk95 t.ex.

 

mera frågor?

Link to comment
Share on other sites

Men det jag menade med min fråga var om det finns något stridsförflyttningssätt enligt det finska reglementet där hela gruppen springer eller går framåt samtidigt som man skjuter, från axeln eller höften?

Vid anfall i (främst) vanlig skogsterräng så kan stormning ske genom att man med fäst bajonett springer mot fienden samtidigt som man skjuter nedhållande eld från antingen höften eller axeln. Det är dock inte frågan om någon "rysstaktik" där en bataljon springer fram i en rad över ett öppet fält och skjuter från höften, utan det sker enbart när man är riktigt nära fienden och i mindre enheter.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...