Jump to content

Fråga om kanontorn


gurra

Recommended Posts

Hej,

 

En stunds gågglande gav inte speciellt mycket, så jag frågar helt enkelt: Hur snabbt kan moderna stridsvagnar rotera ett helt varv med kanontornet? T.ex. Leopard 2, T-90 och M1 Abrams. Läste nyligen att den gamla tyska Kungstigern från andra världskriget kunde göra en 360 på knappt 10 sekunder. Verkar lite otroligt med tanke på dess storlek och att det gjordes för hand. Till detta bör man också nämna att Tiger I tog 60 sekunder på sig. :blink: Men i alla fall, hur snabba är dagens kanontorn egentligen?

Link to comment
Share on other sites

Guest strvkomp

Det här borde jag kanske vet men varför går det långsammare i observation? har suttit och grubblat men kommer ite på det. Får elmotorerna mindre kraft i observation eller ger inte riktdonet samma utslag? jag får inte till det.

 

//Strvkomp

Link to comment
Share on other sites

De flesta större strv under WW2 hade väll maskinrikt i sida och handrikt i höjd?

 

Har letat runt lite och funnit att Pz IV hade maskinrikt i sida i tidiga versioner, togs bort för billigare produktion. Sherman hade maskinrikt i sida och var handriktad och (!) stabbad i höjd (hur?).

 

Hur var det på T-34?

 

Centurion hade väll i alla fall maskinrikt i bägge ledderna?

Link to comment
Share on other sites

Kan det ha att göra med att kanonen inte är stabbad i läge "observation"?

 

Strv 121 är motsvarande siffror

Stabbad: 1 varv på 9 sekunder (minsta hastighet: 0,2 streck/sek)

Maskinriktning: 1 varv på 17,5 sekunder (minsta hastighet: 0,9 streck/sek)

 

The Swede :baskerHKP:

Link to comment
Share on other sites

Tiger II hade mycket riktigt elektrisk motor har jag fått reda på nu, tydligen en utvecklad modell av den som fanns i Tiger I. Hursomhelst var det möjligt att snurra ett helt varv på 9 sek.

 

Rätt intressant faktiskt, att Tiger II och Leopard 2 har ungefär lika snabba kanontorn. Men det kanske inte finns något starkt behov att ha det snabbare heller... Men hur är det med M1 Abrams då? Ligger den också på ca 10 sek? Och skyttefordonen, typ strf9040 och M2 Bradley?

Link to comment
Share on other sites

Strf 9040B:

 

Rikthastighet:

Sida: >600 streck/s

Höjd: >400 streck/s

 

Går tillräckligt fort, men ibland känns det som evigheter.

 

EDIT: Åh, den gamle räven han före.

Edited by Mats
Link to comment
Share on other sites

Det handlar egentligen inte om hur snabbt man kan snurra tornet, utan om hur snabbt skytten kan fånga upp målet efter målväxling och avge träffande eld. Det har ju att göra med en hel del fler saker än hastigheten på tornet.

Link to comment
Share on other sites

Guest strvkomp

Nu har jag funderat på det här med rotationsfart i observation jämte stab. till ett bra tag. Men jag får fortfarande inte bukt på det. :baskerHKP::worthy:

Kan det stå i I-böckerna månne? Tycker att jag borde veta detta så tills vidare går jag och gömmer mig i Lord of the rings; The Two Towers(extended version) dimman.

I bid you all a very fond farewell.

 

//Strvkomp

Link to comment
Share on other sites

Guest strvkomp

Satan i gatan vad detta grämer mig. Kan inte koncentrera mig på The Two Towers(då har det gått långt) Måste bestämt ta mig en tripp ner till MILO-verkstaden för ta reda på detta mysterium. Jag kan bara inte få det att gå ihop. Sidriktmotorn består grovt sett av två kuggar en större och en mindre. Den mindre används vad jag har förstått bara till att nödrikta. Att tornet skulle snurra snabbare för att kanonen är stabbad får jag inte heller att gå ihop. Det innebär väl mer eller mindre bara att kanonens gyron är i drift. Men det har ju ingen kontakt med sidriktningsmotorn.

Jag håller på att tappa förståndet. :blink:

Link to comment
Share on other sites

Jag tänkte mer på att det var någon form av begränsning när den är ostabbad på grund av att den inte är lika följsam eller nåt.

Bara funderingar från min sida, jag har ju tyvärr ingen egen erfarenhet från Strv 122 så gammal som jag är. Vi hade ju Centurion på min tid.

 

The Swede :=o

Link to comment
Share on other sites

Guest strvkomp

Sidriktmotorn är ju egentligen bara två kugghjul kopllade till riktdonet och nödrikten. Jag kan inte se att att det skulle göra ngn skillnad när kanonen är stabbad men uppenbarligen är det ju skillnad. Det här grämer mig faktiskt. Jag ska ta mig en tripp ner till Milo-verkstaden när tillfälle ges så att vi kan sova lungt. Jag förstår att detta är alla på forumets hjärtefråga och att ingen kan få ro för ens mysteriet om den ostabbade kanonen är löst.

 

//Strvkomp :baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

Guest strvkomp

:Malaj::camo::((

 

Mysteriet är löst! Jag citerar:

 

"Det är signalerna från stabliseringsgyrot som kommer in i bilden när stab är till. De kommer ju inte in när det är i observation. Tornet går alltså inte snabbare när det är i stab till, utan det går långsammare i observation. Om du förstår vad jag menar där.

 

Jake_the_snake"

 

Tack och åter tack. Äntligen kan forumet sova.

 

//strvkomp :D

Link to comment
Share on other sites

Mysteriet är löst! Jag citerar:

 

"Det är signalerna från stabliseringsgyrot som kommer in i bilden när stab är till. De kommer ju inte in när det är i observation. Tornet går alltså inte snabbare när det är i stab till, utan det går långsammare i observation. Om du förstår vad jag menar där.

Rätt princip men fel pryl som adderas på riktsignalen.

 

Det är rätt att signalen från vapengyrot läggs till riktsignalen men inte i detta fallet. Vad jag förstår så handlar frågan om max rikthastighet. Vapengyrots uppgift är att stabilisera kanonen dvs den vill hålla kanonen stilla i rummet. Om man sidriktar kommer vapengyrot att vilja motverka rörelsen.

 

I både stab och observation går signalen från riktdonet till riktsystemet.

 

Den stora skillnaden mellan stab och observation är att i stab så går signalen även till siktet. Man styr kanonen genom att styra siktet (siktets vridbara toppspegel) och låta kanonen följa siktet. Så fort det blir en vinkelskillnad mellan siktet och kanonen (tex pga att skytten styr siktet med riktdonet) kommer denna vinkelskillnad gå som signal till riktsystemet. Riktsystemet kommer då att "jaga i kapp" siktet.

 

Det är alltså signalen från siktet som adderas på riktsignalen från riktdonet.

 

Hoppas det inte blev för "besserwissrigt". Jag ville passa på dela med mig när det var en topic om nått jag kunde! B)

 

:D S-Tank

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Skytt_01.jpg

Här ser vi skyttens plats i en Strv 104 (Centurion)

I nederkant syns två svarta handtag, detta är riktdonet.

Genom att vrida dessa åt höger eller vänster vrider man tornet i sida.

Genom att tilta handtagen framåt eller bakåt så dumpar eller eleverar man kanonen.

Avtryckare samt knapp för laser etc. sitter på framsidan av handtagen.

 

The Swede :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

Skytt_01.jpg

Här ser vi skyttens plats i en Strv 104 (Centurion)

I nederkant syns två svarta handtag, detta är riktdonet.

Genom att vrida dessa åt höger eller vänster vrider man tornet i sida.

Genom att tilta handtagen framåt eller bakåt så dumpar eller eleverar man kanonen.

Avtryckare samt knapp för laser etc. sitter på framsidan av handtagen.

 

The Swede :baskerPa:

Tackar så mycket The Swede... :)

Ännu en fråga har funnit sin lösning...

Gött!

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...