Krook Posted January 23, 2007 Report Share Posted January 23, 2007 Fantastiskt att flygen går från v-ås. Det är ju här vi bor jag och killen... Hur brukar det se ut med dagarna där precis innan? Som jag har förstått det kommer min kille flyga mitt i en vecka... kommer han kunna vara hemma eller det ska fixas en massa de dagarna med? Ställer frågan till er som har åkt iväg tidigare eftersom killen min inte verkar kunna få några klara svar. Precis innan rotation brukar det vara en del att fixa med men de försöker oftast ordna så att man kan ordna det som behövs innan avresa, såsom banken, posten och givetvis den käresta. Förhoppningsvis får ni ett par dagar innan avfärd. Sedan vid leavar så kan du hämta honom vid flyget, gosa hela leaven och sedan skjutsa ut honom till flygplatsen en timme innan avfärd. /K Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted January 23, 2007 Report Share Posted January 23, 2007 Precis innan rotation brukar det vara en del att fixa med men de försöker oftast ordna så att man kan ordna det som behövs innan avresa, såsom banken, posten och givetvis den käresta. Förhoppningsvis får ni ett par dagar innan avfärd. Sedan vid leavar så kan du hämta honom vid flyget, gosa hela leaven och sedan skjutsa ut honom till flygplatsen en timme innan avfärd. /K Låter bra det där. Kändes lite galet att det skulle vara anhörigdag sista helgen han är hemma och sen iväg mitt i veckan. Sen är man ju förtrogen med hur FM arbetar ibland.. Så det blir nog en hel del hoppas på det bästa men förvänta sig det värsta =) Är helt övertygad om att det kommer bli en hel del "ta-hand-om-varandra" när han kommer hem på leave Tack för alla svar här! //Fillan Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
tsomitore Posted January 24, 2007 Report Share Posted January 24, 2007 (edited) Hur brukar det se ut med dagarna där precis innan? Som jag har förstått det kommer min kille flyga mitt i en vecka... kommer han kunna vara hemma eller det ska fixas en massa de dagarna med? Ställer frågan till er som har åkt iväg tidigare eftersom killen min inte verkar kunna få några klara svar. Det skiljer sig lite men ofta har det varit så att man får ledigt sista helgen... Inställer sig på måndag eller tisdag för att väga in packning etc.. (viktigt att MOVCON och logistikerna får alla papper rätt innan avresa) och lite smått och gott in i det sista.. Sen så är det samlad transport (bussar och lastbil med packning) från LG till APOD och avresa. (Kan försvåra eventuellt avsked på APOD (flygplatsen)) EDIT: Oops.. missade de sista inläggen, var lite sen där... men jag låter det stå kvar eftersom det skiljer sig lite.. Edited January 24, 2007 by tsomitore Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest MariaO Posted January 24, 2007 Report Share Posted January 24, 2007 Självklart går helgerna alltid för fort =P Så kommer det vara nu tills de kommer hem och vardagslunken börjar igen Man får väl göra det bästa av det hela. Jag gjorde lumpen som ledningssystems plutonsbefäl... sysslade mycket med radioapparater och krypton.. ganska lökigt om man jämför men mitt mål med lumpen var inte att va mest matcho heller. Jag hade det sjukt bra, jag trivdes hur fint som helst. Anledningen till att det blev just den tjänsten va för att jag inte ville rycka in i januari.. så det blev i oktober istället.. och sen att det va en PB tjänst. Mitt liv har sett ut lite som att jag halkar in på bananskal överallt.. lumpen va en av de tillfällena... Jag är nog inte rätt tjej att fråga om just det där varför =D Jag får ofta infall och om det funkar smidigt så genomför jag dem också. Jag mönstrade i april, visste att jag skulle jobba på sommaren + 4 veckor utomlands.. så helst ville jag ju rycka in i augusti eller nåt.. men det fanns inga "bra" tjänster just då... så antingen vänta till januari eller LedsystPB. Jag har förresten glömt svara på vad folkhälsovetenskap är... Det är lite luddigt =D Men man jobbar med saker som kan förebygga ohälsa och förbättra hälsa. Det kan man göra på olika nivåer, allt från kommunen till FN och alla mellannivåer där. Man kan jobba inom företag... i projekt osv. Många sysslar med olika former av kampanjer.. typ antirökkampanjer.. där de kollar hur läget såg ut innan kampanjen.. och sen utvärderar allting.. och förhoppningsvis har något blivit bättre. Ämnet är hur stort som helst och man kan göra i princip vad man vill inom hälsa. Man jobbar inte som massör eller friskvårdsinstruktör... utan mer "teoretiskt" Sjukt kul tycker jag och jag ska försöka skaffa mig en praktikplats någonstans i försvaret. =P Angående det där med vart man ska säga hejdå på "riktigt" Jag kommer hänga med till flygplatsen och säga hejdå där. Jag kommer nog ha sett till att vi har sagt allt viktigt till varandra innan vi kommer dit.. det känns som att det kommer vara ett visst "tumult" när alla ska iväg och det ska sägas hejdå i vänstervarv. Vartifrån flyger de när de ska flyga då? Jag har hört rykten om V-ås... men det kan jag lika gärna ha hittat på själv. låter väldigt tekniskt det där, din lumpenperiod. är nog inget för mig iaf & jag har inte hunnit titta mer på vad som finns. har oxå glömt vad sidan heter som man kan kolla på.. men vad beteyder PB tjänst? jag vill inte heller va (är inte) matcho angående detta, sen så får jag det jag får utav mönstringen. om jag får gå igenom den. ångrar du att du valde att rycka in i oktober ist för januari då? sen tror jag inte att alla vet svaret på varför de vill/ville göra lumpen. mitt svar är otydligt & svårt att uttrycka i ord. men jag har en enormt sug som jag känner i magen & hjärtat & jag kommer ångra om jag inte ens försöker. ah, låter ju bra det där med folkhälsovetenskap. då förstår jag precis! hoppas du får en praktikplats *håller tummarna* flygplatsen känns mer rätt än att bli lämnad hemma istället, vill va med så långt det går.. jag har inget hört än om vart de åker, är väl olika för vilken mission det är. jag antog att det kanske va arlanda här i stockholm eftersom det är stort, men lite väl publikt typ. nu kanske man ska i säng. jobbat över hela veckan *suck* sliten som bara den. fick iaf ett kort samtal av min pojkvän. mycket underbart, men vill ha mer. synd att de har så lite tid där borta.. eller så har han så mycket roligt att göra. snart helg iaf! jippie! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
tsomitore Posted January 25, 2007 Report Share Posted January 25, 2007 Västerås är betydligt billigare än Arlanda om man skall landa ett chartrat plan. De som reser till och från AFG reser med reguljärflyg Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
JOsefine Posted February 7, 2007 Report Share Posted February 7, 2007 Hej... Nu är det bara 30 dagar kvar tills han kommer hem! Jag vet att det kommer att gå fort men det är faktiskt ganska tungt nu det sista. Jag vill så gärna ha honom hos mig nu! Det är lång tid att vara borta från varandra.. Man börjar tröttna på att vara så långt borta från varandra! Hur har ni det ni andra? Hur känns det för er vars grabbar är på väg ut? Kram Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest MariaO Posted February 7, 2007 Report Share Posted February 7, 2007 Hej... Nu är det bara 30 dagar kvar tills han kommer hem! Jag vet att det kommer att gå fort men det är faktiskt ganska tungt nu det sista. Jag vill så gärna ha honom hos mig nu! Det är lång tid att vara borta från varandra.. Man börjar tröttna på att vara så långt borta från varandra! Hur har ni det ni andra? Hur känns det för er vars grabbar är på väg ut? Kram hej igen.. har inte varit så aktiv här på ett tag. försökt va med grabben så mycket som möjligt & inte att tänka så mycket på vad som kommer komma. går bra att va ifrån varandra nu, bättre än förr.. men i vissa stunder så behöver jag honom väldigt mycket & då så finns han inte där. det känns jobbigt. fruktansvärt frustrerande. dock så visar detta att missionstiden kommer säkerligen gå jättebra (speciellt när det är under sommaren, tiden kommer gå fortare än annars). det ända som är lite jobbigt just nu är mina tankar på mönstringen/lumpen & på vilken befattning jag är ute efter. skyttesoldat eller skyttegruppbefäl lät skoj.. tills man läste "Ni ska löpa 10 kilometer på under 60 minuter och marschera 30 kilometer med 12 kilos packning." - klarar en liten tjej som jag det? eller så är jag kanske stor & stark. 2 dar kvar nu i jobb-helvetet sen träffar jag min älskling. skönt. men jag är bra mycket avis på dig josefine, du har kalrat så mycket & kan va mäkta stolt över dig själv. kan förstå en bit att det självklart fortfarande är tungt, eller ännu mer just nu. men det kommer gå fort ska du se.. sen är ni i varandras armar & längre ifrån kommer ni inte vara. *suck* varför kan jag inte få följa med på missionen.. please. hehe. kram på er alla! & kram på dig josefine Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
JOsefine Posted February 8, 2007 Report Share Posted February 8, 2007 Hej... Nu är det bara 30 dagar kvar tills han kommer hem! Jag vet att det kommer att gå fort men det är faktiskt ganska tungt nu det sista. Jag vill så gärna ha honom hos mig nu! Det är lång tid att vara borta från varandra.. Man börjar tröttna på att vara så långt borta från varandra! Hur har ni det ni andra? Hur känns det för er vars grabbar är på väg ut? Kram hej igen.. har inte varit så aktiv här på ett tag. försökt va med grabben så mycket som möjligt & inte att tänka så mycket på vad som kommer komma. går bra att va ifrån varandra nu, bättre än förr.. men i vissa stunder så behöver jag honom väldigt mycket & då så finns han inte där. det känns jobbigt. fruktansvärt frustrerande. dock så visar detta att missionstiden kommer säkerligen gå jättebra (speciellt när det är under sommaren, tiden kommer gå fortare än annars). det ända som är lite jobbigt just nu är mina tankar på mönstringen/lumpen & på vilken befattning jag är ute efter. skyttesoldat eller skyttegruppbefäl lät skoj.. tills man läste "Ni ska löpa 10 kilometer på under 60 minuter och marschera 30 kilometer med 12 kilos packning." - klarar en liten tjej som jag det? eller så är jag kanske stor & stark. 2 dar kvar nu i jobb-helvetet sen träffar jag min älskling. skönt. men jag är bra mycket avis på dig josefine, du har kalrat så mycket & kan va mäkta stolt över dig själv. kan förstå en bit att det självklart fortfarande är tungt, eller ännu mer just nu. men det kommer gå fort ska du se.. sen är ni i varandras armar & längre ifrån kommer ni inte vara. *suck* varför kan jag inte få följa med på missionen.. please. hehe. kram på er alla! & kram på dig josefine Hej!! Ja, gud va skönt det vore om man hade fått följa med eller hur! Nej, fram tills han åker igen så kommer vi inte vara längre än en armslängd i från varandra.. Men jag fasar för den dagen han säger nu är det dags igen.. men det får jag ta då och bara njuta av att ha honom hemma nu! Sommaren kommer att gå fort det lovar jag, hoppas det blir fint väder så dagarna man inte jobbar går fort för dig också. Ha det så bra! kram Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kristina Posted February 9, 2007 Report Share Posted February 9, 2007 Hej... Nu är det bara 30 dagar kvar tills han kommer hem! Jag vet att det kommer att gå fort men det är faktiskt ganska tungt nu det sista. Jag vill så gärna ha honom hos mig nu! Det är lång tid att vara borta från varandra.. Man börjar tröttna på att vara så långt borta från varandra! Hur har ni det ni andra? Hur känns det för er vars grabbar är på väg ut? Kram Hej på er! Hoppas ni har det bra och att ni tycker det funkar ok med utlandstjänster..... Min sambo kommer hem på sitt sista leave om två veckor, vi ska åka på en solsemester en vecka under leavet för att få 100% egentid med BARA varandra! Det ska bli så skönt och jag längtar jätte mycket efter honom! Väldigt, väldigt mycket faktiskt. Jag håller med om att det är tröttsamt att vara så långt ifrån varandra och jag är så frustrerad över denna eviga envägskommunikation. Vi kan inte ens skicka sms till varandra! Den här näst sista perioden har varit trög för oss båda, man skymtar slutet men det är ändå så långt borta... Ska bli skönt att få det sista leavet avklarat så vi kan inrikta oss till 100% på hans hemkomst! Men jag måste ändå säga att jag tycker att det har gått fort! Tittade i almenackan o insåg att det bara är ett par månader kvar Ha det bra o sköt om er! Stor kram Kristina Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted February 19, 2007 Report Share Posted February 19, 2007 Nu är det minsann inte många dagar kvar tills han roterar ner... Det är både positivt och negativt känns det.. Positivt för att det äntligen rullar igång och man kan få någon form av kontinuitet på vardagen, inte som nu att helgerna vigs åt att vara tillsammans och prata om missionen. Det känns negativt för att han faktiskt kommer åka iväg och vara borta 8 veckor innan jag får se honom igen. Ser fram emot anhörigdagen som de kommer ha nu i helgen, så man får en chans att träffa de han kommer jobba med och får ett ansikte på alla som man hört talas om nu under veckorna av utbildning. Någon mer som ska dit? Dagarna tillsammans springer iväg alldeles för fort och veckorna är alldeles för långa =P Hoppas verkligen att tiden går fort när han väl är iväg. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
JOsefine Posted February 20, 2007 Report Share Posted February 20, 2007 (edited) Hej! Nu har jag bara 17 dagar kvar tills min prins kommer hem!! Det ska bli otroligt skönt att det äntligen är över. När roterar dom ner? Har ni fått reda på hur många leavar och hur ofta dom e? Hoppas ni inte får som vi fick, 12 veckor i mellan han var hemma. Det var tufft! Men jag lovar att det kommer att gå fort, våra 9 mån har sprungit iväg, nu när man ser tillbaka i alla fall. Imellanåt gick det riktigt sakta men nu är det ju snart över Lycka till tjejer! Kram Edited February 20, 2007 by JOsefine Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted February 20, 2007 Report Share Posted February 20, 2007 17 dagar! Lyllos dig =) Kan inte säga annat än att jag längtar till det är 17 dagar kvar för min käre pöjk att komma hem igen =P Min pojkvän åker iväg på onsdag i nästa vecka. Och jo, vi har fått reda på när leaverna ligger. Som det ser ut nu så är det 3 leaves med 8 veckor mellan leaverna. Så det är ju inte såååå farligt.. självklart vill man ha honom hemma hela tiden, men man kan ju inte få allt. Sitter och funderar på hur det kommer kännas när han väl har åkt.. när han inte bara är ett par mil iväg utan verkligen iväg på sin mission.. Jag är lite rädd för att skapa mig för mycket liv utan honom med.. Vill ju inte att han ska känna sig malplacerad när han kommer hem heller.. svår balansgång det där. Men jag antar att alla sånna saker löser sig när man väl är i situationen. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest MariaO Posted February 24, 2007 Report Share Posted February 24, 2007 Nu är det minsann inte många dagar kvar tills han roterar ner... Det är både positivt och negativt känns det.. Positivt för att det äntligen rullar igång och man kan få någon form av kontinuitet på vardagen, inte som nu att helgerna vigs åt att vara tillsammans och prata om missionen. Det känns negativt för att han faktiskt kommer åka iväg och vara borta 8 veckor innan jag får se honom igen. Ser fram emot anhörigdagen som de kommer ha nu i helgen, så man får en chans att träffa de han kommer jobba med och får ett ansikte på alla som man hört talas om nu under veckorna av utbildning. Någon mer som ska dit? Dagarna tillsammans springer iväg alldeles för fort och veckorna är alldeles för långa =P Hoppas verkligen att tiden går fort när han väl är iväg. Vet du/ni redan vid det här laget när han kommer komma hem på leave? Önskar jag visste också. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted February 27, 2007 Report Share Posted February 27, 2007 Vet du/ni redan vid det här laget när han kommer komma hem på leave? Önskar jag visste också. Jodå.. vi har fått reda på leavetiderna. Det är mycket skönt att ha lite koll iaf.. Men ni kommer nog ixå få det i sinom tid. Min pojkvän roterar ju ner imorron, så vi har sagt hej då och allt det där igår och idag... Tungt mycket tungt... Det är svårt att förstå att man inte kommer ses på 8 veckor... Igår spenderades mycket av dagen i tårar. Inte helt kul alls. =( Idag känns det lite bättre men jag antar att verkligheten kommer komma ikapp mig lagom till helgen när jag inser att vi inte kommer träffas... Man lär sig uppskatta vardagen betydligt mer när den rycks bort från en. Ta hand om tiden ni har kvar hemma tillsammans! //Fillan Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
JOsefine Posted February 27, 2007 Report Share Posted February 27, 2007 Hej... Jag vet precis vad du går igenom just nu! Men jag lovar att det går över och åtta veckor kommer gå jättefort! Du får vara glad som slipper tolv veckor utan honom som jag fick i höstas.. det var tungt! Men jag lovar det kommer springa i väg! Jag fasade för nio månader utan honom och nu är det nere på 10 dagar.. det går fort!! Gråt om du behöver det blir bara värre annars. Kram på dig Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest MariaO Posted February 27, 2007 Report Share Posted February 27, 2007 Vet du/ni redan vid det här laget när han kommer komma hem på leave? Önskar jag visste också. Jodå.. vi har fått reda på leavetiderna. Det är mycket skönt att ha lite koll iaf.. Men ni kommer nog ixå få det i sinom tid. Min pojkvän roterar ju ner imorron, så vi har sagt hej då och allt det där igår och idag... Tungt mycket tungt... Det är svårt att förstå att man inte kommer ses på 8 veckor... Igår spenderades mycket av dagen i tårar. Inte helt kul alls. =( Idag känns det lite bättre men jag antar att verkligheten kommer komma ikapp mig lagom till helgen när jag inser att vi inte kommer träffas... Man lär sig uppskatta vardagen betydligt mer när den rycks bort från en. Ta hand om tiden ni har kvar hemma tillsammans! //Fillan Måste kännas väldigt skönt för dig att iaf veta det innan han roterar ner.. Kanske är så på alla missioner. Jag hoppas jag oxå får så bra info som du. Förstår att du inte kan greppa att han kommer va borta nu i en evighet (som det kan kännas som). Man är för van vid vardagen & kanske tar den för givet också. Första helgen kommer nog kännas lite konstig, de nästkommande kommer kanske bli lite värre, men efter halva tiden kommer man nog ha stannat upp & insett att det inte är jättejobbigt & det går lite lättare. Sen är han hemma igen & man kommer va glad. Sen börjas det om igen.. Bara mina tankar som flödade på. Det blir vad man gör det till. Jag kommer säkert själv hamna i den sitsen: sista dagen är det mycket tårar & tunga känslor blandat med att man är glad för honom att han får åka dit, att han får denna chans, att han får göra det han brinner för & saknar m.m. Går ju inte att undvika tårar när ens hjärta älskar denna person så mycket & man vet att han inte kommer va med i ens svåra/glada tider, att stötta en osv. Tufft. Men han är där iaf! I hjärtat, i minnet, på internet, över telefon.. - Gud vad jag babblar på alltså! Du vet att vi finns här för dig! Många kramar Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted March 4, 2007 Report Share Posted March 4, 2007 Hej... Jag vet precis vad du går igenom just nu! Men jag lovar att det går över och åtta veckor kommer gå jättefort! Du får vara glad som slipper tolv veckor utan honom som jag fick i höstas.. det var tungt! Men jag lovar det kommer springa i väg! Jag fasade för nio månader utan honom och nu är det nere på 10 dagar.. det går fort!! Gråt om du behöver det blir bara värre annars. Kram på dig Nu är det inte många dagar kvar för er! =D Längtar tills min egen nedräkning kan börja. Just nu känns det som att tiden kommer gå väldigt fort. Det har ju trots allt snart gått en vecka redan ;) Jag är glad att det bara är 8 veckor mellan gångerna vi ses. Förstår att det är tungt med 12, man kan ju bli lessen för mindre lixom =) Jag är glad att jag har mina vänner och mitt "jobb" på kåren som kan hålla mig borta från att sitta hemma och grotta ner mig i att han inte är hemma och att vi inte kan höras av så ofta som vi vill. Det är så skönt att höra att han har det bra där nere iaf. Blir ju lite lättare att vara kvar hemma då. Man får lite perspektiv på tid när man går igenom något som detta =) En vecka är inte så lång egentligen men en timme kan vara en hel evighet. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted March 4, 2007 Report Share Posted March 4, 2007 (edited) Måste kännas väldigt skönt för dig att iaf veta det innan han roterar ner.. Kanske är så på alla missioner. Jag hoppas jag oxå får så bra info som du.Förstår att du inte kan greppa att han kommer va borta nu i en evighet (som det kan kännas som). Man är för van vid vardagen & kanske tar den för givet också. Första helgen kommer nog kännas lite konstig, de nästkommande kommer kanske bli lite värre, men efter halva tiden kommer man nog ha stannat upp & insett att det inte är jättejobbigt & det går lite lättare. Sen är han hemma igen & man kommer va glad. Sen börjas det om igen.. Bara mina tankar som flödade på. Det blir vad man gör det till. Jag kommer säkert själv hamna i den sitsen: sista dagen är det mycket tårar & tunga känslor blandat med att man är glad för honom att han får åka dit, att han får denna chans, att han får göra det han brinner för & saknar m.m. Går ju inte att undvika tårar när ens hjärta älskar denna person så mycket & man vet att han inte kommer va med i ens svåra/glada tider, att stötta en osv. Tufft. Men han är där iaf! I hjärtat, i minnet, på internet, över telefon.. - Gud vad jag babblar på alltså! Du vet att vi finns här för dig! Många kramar Det är jätteskönt att ha fått reda på leavetiderna. Det gjorde så jag kunde planera om mitt sommarjobbande lite så att hans leave inte kom mitt i en period som jag skulle jobba på kollo och inte hade någon möjlighet att åka därfrån eller ta ledigt.. Lite trist om vi inte vetat och jag jobbade där och inte kunde träffa honom mer än 3 dagar på två veckor.. Men det löste sig ju på ett bra sätt till slut. Jag jobbar på en annan gård och vi reser iväg en av de två veckorna =) Jag tror verkligen att tiden kommer gå fort för det mesta och att allt kommer gå bra.. Det har ju nästan gått en vecka redan nu... "bara" 34 (typ) kvar ;) De sista dagarna va helt hemska.. det va som du säger mycket glädje för att han ska göra det han vill och lessamhet för att han inte kommer vara hemma. Men man löser det. Vill man så kan man som min pappa skulle säga =) Det är bra att ha saker att göra.. helt vanliga saker som tar upp ens tid... Jag tror att jag mått mycket sämre om jag inte hade kårjobbet och skolan... Jag får väl hålla er uppdaterade på mitt sinnestillständ med jämna mellanrum =) Vill man att det ska gå bra så gör det det oxå! Edited March 4, 2007 by Fillan Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
JOsefine Posted March 7, 2007 Report Share Posted March 7, 2007 Hallå! Nu är han på livgardet i stockholm och på fredag kommer han hem till mig! Äntligen Nu är det slutspurten på ett 9 månader långt lopp.. Jag är så glad att det äntlligen är över! Det har stärkt oss i vårt förhållande, det är jag övertygad om! Ni kommer klara det galant ni andra det lovar jag. Kram på er Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted March 9, 2007 Report Share Posted March 9, 2007 Hallå! Nu är han på livgardet i stockholm och på fredag kommer han hem till mig! Äntligen Nu är det slutspurten på ett 9 månader långt lopp.. Jag är så glad att det äntlligen är över! Det har stärkt oss i vårt förhållande, det är jag övertygad om! Ni kommer klara det galant ni andra det lovar jag. Kram på er Grattis vännen!!! Ta väl hand om honom! Tack för att du har visat att det kan gå bra =) Och att tiden faktiskt kommer gå ganska fort ändå =) Kram! //Fillan Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Lindau Posted March 9, 2007 Report Share Posted March 9, 2007 Hej hej! Hoppas det går bra för er alla som är kvar hemma i svea. Det är tyngst de första och sista veckorna. Ett tips inför leave perioderna... planera inte in en massa aktiviteter och måsten. Ta dagarna som de kommer. Ta er tid att lyssna på varandra. Båda har massor att berätta. Lycka till //Sara Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted March 14, 2007 Report Share Posted March 14, 2007 (edited) Två veckor in i missionen nu =) Det känns förvånandsvärt bra faktiskt.. jag trodde att jag skulle må mycket sämre än såhär, men livet flyter på vi hörs nästan dagligen, jätteskönt att få höra hans röst iaf =D Idag kommer hans soldater ner så nu får han väl lite mer att hitta på om dagarna, får se vart jag passar in där då, men oavsett så kommer det här gå hur bra som helst! Det är ju "bara" 6 veckor kvar till leave och 33 till hemkomst på riktigt ;) Har haft det tungt med skola och jobb ett tag, men har lyckats skrapa ihop ett par dagar där jag har kunnat varva ner totalt och har nu orkat med att ta tag i städnig och disk hemma bara för att jag tycker att det va dags, inte för att jag va tvungen utan för att det passade med mitt liv nu =D Jag tror att det är viktigt att vara tillfreds med livet hemma för att man ska klara av att den man älskar mest är i en helt annan del av världen så länge. Hoppas att det går bra för er andra som är här och läser ibland med! Josefine: Hur känns det att ha honom hemma? ;) MariaO: Längesen man hörde av dig här.. vid liv? //Fillan Edited March 14, 2007 by Fillan Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
minjaninja Posted March 16, 2007 Report Share Posted March 16, 2007 Dagen är häär! Nu är det bara några få timmar kvar tills min snygging kommer hem Jag trodde nästan att denna dagen aldrig skulle komma, alla dessa månader... Jag är helt tankspridd idag, hällde en nykokt kopp te över min hand till frukost men blev inte lack för det, jag vet liksom inte hur jag skall börja ta tag i den här dagen, är jättenervös men ännu mer glad! Vilken tur att jag har haft er här på forumet, inga frågor är dumma, alltid någon som kan svara och alltid någon som är vaken och inloggad... Puss och kram på alla söta och tack för mig! (Jag kommer dock inte lämna forumet helt, har hittat en massa andra roliga trådar) KRAAM! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest MariaO Posted March 17, 2007 Report Share Posted March 17, 2007 (edited) Jag är mäkta stolt över dig och jag är även avis och jag beundrar dig. Du är stark. Hoppas jag får en lika bra start på missionen som du.. Det känns bra för mig att veta att ni har så mycket kontakt och att du får höra hans röst så ofta. Då vet jag att du mår bra och det mår jag bra av Vad var det för befattning han hade nu igen? Eftersom han fått ner sina soldater nu :P Jag förstår att du haft det tungt.. du menar psykiskt angående att han åkt och sen massa skola/jobb på det också? Man måste få en chans att varva ner, pussla ihop sig typ.. Tror jag kommer behöva det. Kommer ha fullt upp med jobb och flytt till lägenhet + inreda efter han åkt. Har iaf tagit semester den dagen han åker, bestämde mig för att jag följer med så långt det går. Känns som det enda rätta. MariaO: Längesen man hörde av dig här.. vid liv? Varför jag inte varit här ett tag är pga att jag för det första har varit chef för lagret (där jag jobbar) som varit mycket krävande, stressande, slitande osv. För det andra så hamnade jag i en liten svacka i helgen som varit och mådde dåligt. För det tredje så upptar mina tankar och tid utav min pojkvän. Även om han är på Livgardet och utbildar sig. Jag skulle jättegärna ha en kompis som bor i mitt område som oxå har sin pojkvän/flickvän på utlandsmission. En som man kan träffa, dela med sig till,ringa när man mår dåligt, peppa varann osv. Nån som förstår bättre än andra vad man går igenom. Sedan så har jag ju bestämt mig för att mönstra och även skickat in min ansökan. Dock så har jag det enda och bästa stödet ifrån min pojkvän. Min syster är typ "ok, va kul", medan min bror är "ok, jag bryr mig inte direkt" och "vad ska du göra där du som är tjej?" osv, mamma är mer "jag stöttar dig, men gillar det inte" och "va händer med ditt jobb och lägenhet under tiden och efteråt?". Pappa.. ja, han vet inget alls. Han är den som kommer skrika högst och mest, gnälla tills jorden går under och .. ja, ni kanske får er en bild. Det kommer bli hemskt. Det kommer kanske inte så lägligt med att jag flyttar till eget, men vad gör man? Min pojkvän har gjort lumpen, jobbar inom säkerheten och har alltid sagt att han saknat nåt efter lumpen och ska nu får åka på utlandstjänst. Hur kan man undgå att inte bli påverkad? Den glömda glöden började glöda allt mer tills det började brinna igen och nu är det en fast, stadig eld. Som sagt, enda stödet jag har är min pojkvän. It sucks, men det är det bästa. Han är en man, det motsatta könet. Och nu har jag skrivit av mig här, var inte direkt tänkt så. Mycket babblande Två veckor in i missionen nu =) Det känns förvånandsvärt bra faktiskt.. jag trodde att jag skulle må mycket sämre än såhär, men livet flyter på vi hörs nästan dagligen, jätteskönt att få höra hans röst iaf =D Idag kommer hans soldater ner så nu får han väl lite mer att hitta på om dagarna, får se vart jag passar in där då, men oavsett så kommer det här gå hur bra som helst! Det är ju "bara" 6 veckor kvar till leave och 33 till hemkomst på riktigt ;) Har haft det tungt med skola och jobb ett tag, men har lyckats skrapa ihop ett par dagar där jag har kunnat varva ner totalt och har nu orkat med att ta tag i städnig och disk hemma bara för att jag tycker att det va dags, inte för att jag va tvungen utan för att det passade med mitt liv nu =D Jag tror att det är viktigt att vara tillfreds med livet hemma för att man ska klara av att den man älskar mest är i en helt annan del av världen så länge. Hoppas att det går bra för er andra som är här och läser ibland med! Josefine: Hur känns det att ha honom hemma? ;) MariaO: Längesen man hörde av dig här.. vid liv? //Fillan Edited March 17, 2007 by MariaO Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted March 18, 2007 Report Share Posted March 18, 2007 Jag tror att det är viktigt att låta sin man få lov att ha tid på sig att komma in i rutiner och att det faktiskt är ett helt annat liv där nere. Jag tyckte det va grymt jobbigt när jag fick se de första bilderna han tagit nere i kosovo. Då först insåg jag att han va riktigt riktigt långt ifrån mig. Men vi betar av dagarna en i sänder och veckorna går förvånandsvärt fort. Jag hoppas också att du får en bra start på er mission! Det förtjänar alla som är kvar hemma (givetvis den som åker med) Det är jätteskönt att vi kunnat höras så mycket som vi gör, nog för att jag visste att det gick att höra av sig mycket från Camp Victoria men jag trodde inte att det skulle vara såhär mycket. En mycket positiv och trevlig överraskning =D Min pojkvän åker iväg som skyttegruppchef, så han "bossar" över 7 andra. Jag tror att jag undermedvetet såg till att jag hade alldeles för mycket att göra de första två veckorna som han va iväg, för att inte hinna tänka efter så mycket. Det var nog både bra och dåligt. Bra för att jag som sagt inte han tänka efter så mycket jag var ju på väg att göra något hela tiden. Och dåligt för att jag själv inte mådde bra. Det va skönt att inse att jag va jättestressad över allt som skulle hända och det va fantastiskt att det kom ett gäng dagar där inget va inplanerat och jag kunde komma ikapp mig själv igen. Det låter väldigt väldigt kul att flytta hemmifrån! Kommer ihåg när jag gjorde det =) Att få lov att styra och ställa i ett eget hem, att få välja sina tider helt själv i alla aspekter! Det är grymt! Men som du säger det kommer nog stjäla en hel del tid och ork. Se till så att du har koll på hur du själv mår, det är så förädiskt lätt att lura sig själv att man mår bra. Det är inte kul att inse att man inte mår bra. Jag är lessen för din skull att du känner att du inte riktigt har någon att prata med. Jag kommer finnas här hela tiden. Om jag inte missminner mig så kommer våra karlar vara iväg ungefär lika länge? Min kommer hem i slutet av oktober iaf. Det är bara att höra av sig! PM is the shit =D Det är svårt det där med att man inte har någon som sitter i exakt samma sits som en själv. Mina vänner är bra, men de förstår ju dock inte hela konceptet med att ens pojkvän är iväg 8 veckor i sträck och i ditt fall antagligen längre =( Mina vänner satsar på att få mig att skratta när de inser att jag inte mår så bra =) De som är singlar har hittat ett perfekt sätt att få mig att skratta när jag gnäller lite över att han varit borta länge. De svarar jämt "Du har iaf en pojkvän!" Hur kan man låta bli att börja skratta då och inse att man faktiskt har det ganska bra ändå =) Jag tycker det är toppen att du bestämt dig för att göra lumpen! Jag tycker det är väldigt starkt av dig med tanke på allt motstånd som du möter. Jag tycker verkligen att man ska genomföra de drömmar man har! Jag hade inte gjort det jag sysslar med idag om jag inte gjort lumpen. Det är ett som är säkert. Jag hade inte varit samma, hyffsat självsäkra, starka, positiva, "jag-fixar-allt" människa, om jag inte gjort det. Så strunta i de som säger att du inte kommer klara det eller bara har negativa saker att säga om värnplikt och försvarsmakt. Lyssna på de som väljer att ge dig någon form av support! Det där med mycket "skriva-sv-sig" känner jag igen =) Det blir väldigt lätt så när man har hittat ett forum där man kan ventilera saker som man inte kan på andra ställen. Ta hand om dig! Jag är mäkta stolt över dig och jag är även avis och jag beundrar dig. Du är stark.Hoppas jag får en lika bra start på missionen som du.. Det känns bra för mig att veta att ni har så mycket kontakt och att du får höra hans röst så ofta. Då vet jag att du mår bra och det mår jag bra av Vad var det för befattning han hade nu igen? Eftersom han fått ner sina soldater nu :P Jag förstår att du haft det tungt.. du menar psykiskt angående att han åkt och sen massa skola/jobb på det också? Man måste få en chans att varva ner, pussla ihop sig typ.. Tror jag kommer behöva det. Kommer ha fullt upp med jobb och flytt till lägenhet + inreda efter han åkt. Har iaf tagit semester den dagen han åker, bestämde mig för att jag följer med så långt det går. Känns som det enda rätta. MariaO: Längesen man hörde av dig här.. vid liv? Varför jag inte varit här ett tag är pga att jag för det första har varit chef för lagret (där jag jobbar) som varit mycket krävande, stressande, slitande osv. För det andra så hamnade jag i en liten svacka i helgen som varit och mådde dåligt. För det tredje så upptar mina tankar och tid utav min pojkvän. Även om han är på Livgardet och utbildar sig. Jag skulle jättegärna ha en kompis som bor i mitt område som oxå har sin pojkvän/flickvän på utlandsmission. En som man kan träffa, dela med sig till,ringa när man mår dåligt, peppa varann osv. Nån som förstår bättre än andra vad man går igenom. Sedan så har jag ju bestämt mig för att mönstra och även skickat in min ansökan. Dock så har jag det enda och bästa stödet ifrån min pojkvän. Min syster är typ "ok, va kul", medan min bror är "ok, jag bryr mig inte direkt" och "vad ska du göra där du som är tjej?" osv, mamma är mer "jag stöttar dig, men gillar det inte" och "va händer med ditt jobb och lägenhet under tiden och efteråt?". Pappa.. ja, han vet inget alls. Han är den som kommer skrika högst och mest, gnälla tills jorden går under och .. ja, ni kanske får er en bild. Det kommer bli hemskt. Det kommer kanske inte så lägligt med att jag flyttar till eget, men vad gör man? Min pojkvän har gjort lumpen, jobbar inom säkerheten och har alltid sagt att han saknat nåt efter lumpen och ska nu får åka på utlandstjänst. Hur kan man undgå att inte bli påverkad? Den glömda glöden började glöda allt mer tills det började brinna igen och nu är det en fast, stadig eld. Som sagt, enda stödet jag har är min pojkvän. It sucks, men det är det bästa. Han är en man, det motsatta könet. Och nu har jag skrivit av mig här, var inte direkt tänkt så. Mycket babblande Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fillan Posted March 18, 2007 Report Share Posted March 18, 2007 Grattis vännen!!! Jag kan känna lyckan sprudla omkring! ingenting kan gå fel för älsklingen kommer hem och ska vara hemma i mer än två veckor Måste vara så grymt skönt! Jag har ju "bara" 32 veckor kvar nu ;) Men det ska väl kunna lösas, du är ju ett till levande exempel på att det kan gå bra! Ta hand om honom! Dagen är häär! Nu är det bara några få timmar kvar tills min snygging kommer hem Jag trodde nästan att denna dagen aldrig skulle komma, alla dessa månader... Jag är helt tankspridd idag, hällde en nykokt kopp te över min hand till frukost men blev inte lack för det, jag vet liksom inte hur jag skall börja ta tag i den här dagen, är jättenervös men ännu mer glad! Vilken tur att jag har haft er här på forumet, inga frågor är dumma, alltid någon som kan svara och alltid någon som är vaken och inloggad... Puss och kram på alla söta och tack för mig! (Jag kommer dock inte lämna forumet helt, har hittat en massa andra roliga trådar) KRAAM! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
minjaninja Posted March 19, 2007 Report Share Posted March 19, 2007 Visst fixar du de 32 veckorna, det lovar jag! det kunde ju ha varit 33 veckor, eller hur När det känns segt, leta efter något positivt med det hela, det finns där, frågan är nog bara om man just då vill finna det. Vissa dagar vill man bara tycka synd om sig själv och det är inget fel i det heller Nu är det myspys när killen är hemma och totalt värt all jobbig längtan, men det känns skumt att han inte skall åka ner igen snart, men skönt såklart! Lycka till och Kram! Grattis vännen!!! Jag kan känna lyckan sprudla omkring! ingenting kan gå fel för älsklingen kommer hem och ska vara hemma i mer än två veckor Måste vara så grymt skönt! Jag har ju "bara" 32 veckor kvar nu ;) Men det ska väl kunna lösas, du är ju ett till levande exempel på att det kan gå bra! Ta hand om honom! Dagen är häär! Nu är det bara några få timmar kvar tills min snygging kommer hem Jag trodde nästan att denna dagen aldrig skulle komma, alla dessa månader... Jag är helt tankspridd idag, hällde en nykokt kopp te över min hand till frukost men blev inte lack för det, jag vet liksom inte hur jag skall börja ta tag i den här dagen, är jättenervös men ännu mer glad! Vilken tur att jag har haft er här på forumet, inga frågor är dumma, alltid någon som kan svara och alltid någon som är vaken och inloggad... Puss och kram på alla söta och tack för mig! (Jag kommer dock inte lämna forumet helt, har hittat en massa andra roliga trådar) KRAAM! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest En tjej till med killen nere på Posted March 21, 2007 Report Share Posted March 21, 2007 Hej på er allihop! Jag har läst hela tråden nu från 2003 och det är (som alla säger) skönt att inte vara ensam... Jag vet att jag är tidigt ute men är det nån här som ska på anhörigträffen i Halmstad 24 april? Ha det gött! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest MariaO Posted March 24, 2007 Report Share Posted March 24, 2007 (edited) Hej på er allihop! Jag har läst hela tråden nu från 2003 och det är (som alla säger) skönt att inte vara ensam... Jag vet att jag är tidigt ute men är det nån här som ska på anhörigträffen i Halmstad 24 april? Ha det gött! Hej på dig Jag började själv i samma ände: läste hela tråden från början till slut. Hehe. Man lär sig mycket. Självklart är du inte ensam, här tar vi hand om varandra Tyvärr ska inte jag på den anhörigträffen då jag bor i Sthlm, men menar du anhörigträffen för Afghanistan, Kosovo eller nån annan mission? Ha det underbart (så mycket som går) Kram Edited March 24, 2007 by MariaO Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest En tjej till med killen nere Posted March 24, 2007 Report Share Posted March 24, 2007 Tack så mycket för det varma välkomnandet! Synd att du inte ska dit, men förhoppningsvis så finns det andra på forumet som man kan träffa på "sin sida" av Sverige...Eller så kan vi alla fortsätta att bara hänga på tråden Han är nere i Kosovo, KS15... Tjipp och hej, nu är det fullt galej! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.