Beredskapspluton / Insatspluton

[Guest]

I all glädje att forumet är online igen är jag ju tvungen att fixa en ny tråd.  

 

Jo jag funderar på det här med  Beredskapspluton och Insatspluton i HV,  vad är skillnaden.

 

Själv tillhör jag en Beredskapspluton, men jag ser (i stort) inga större skillnader mellan oss och en Insatspluton.

 

Har ni som tillhör de nämnda några förklaringar eller nån vetskap till varför just eran pluton är en beredskap/insats pluton  ?

 

Jag har hört att det finns skillnader i GU organistionens varianter, men vet inte vad.

 

Ideér Förslag Fakta  ?   någon  ?

..Själv ska jag luska ut lite med min chef motsv.

 

(..och den som vågar påstå att det ena är bättre/snabbare/tuffare än det andra kommer jag

att hembesöka med en dunk bensin!   )

[Guest]

Beredskapspluton är den nuvarande benämningen på det som i org 2004 kallas insatspluton som skall ingå i ett insatskompani.

 

När org 2004 blir verklighet skall de heta insatspluton. Helt enkelt samma sak men med olika namn.

 

Insatsplutonen är ett typförband med i förväg definierade förmågor.

 

Beredskapspluton kan ha alla dessa förmågor eller fler eller mindre eftersom ingen typmall finns. Bara en gängse uppfattning om vad de skall kunna.

 

Sammanfattningsvis: Beredskapspluton tillhör det "gamla" Hv och kommer i det "nya" Hv kallas Insatspluton.

 

Källa: RiksHvAvd. Frågade om det när jag

ringde och korsförhörde dem om utrustningen.

[Särimner]

Enligt mig är det bra att beredskaps/insatsplutonerna finns. Där kan man samla "spetskompetensen" så att säga och ålägga vissa tuffare uppgifter på dessa enheter.

 

Ni som är delaktiga i någon sådan enhet, oavsett vad ni kallar er, kanske kan besvara några följdfrågor. De är kanske egentligen föremål för en egen rubrik men vad 17...

 

1. Utrustningen är ju i princip likvärdig med övriga HV. Men vilken "extrautrustning" har ni att röra er med? Har ni t.ex. redan psg ute? PV-kapacitet?

 

2. Vad tycker ni andra härinne? Finns det en potentiell risk med en uppdelning av a- och b-lag inom HV när beredskaps-/insatsplutonerna prioriteras i form av resurser och mtrl? Skulle i sådana fall en sådan uppdelning gynna HV:s kapacitet i händelse av skarpt läge?

[Guest Lt. payne]

Som stf. kompch. med underställd insattspluton svarar jag:

 

1: Vi har terrängbilar utöver Ordinarie utrustning.

 

2:Jag ser en risk för en övertro på insattsplutonerna.

 

  Det finns mycket kompetens samlat där men vid ett skarpt   läge riskerar de bränna ut sig.

 

Anledningarna till det är flera,IP orkar fysiskt och psykiskt inte hur mycket som helst.Vem ska då kunna avlösa dom om det blir ett A och B lag? B-laget?

 

Deras fordon saknar skydd.Det räcker med att preja bilen av vägen så är du av med all den kompetensen ombord.

 

Nu får jag nog alla osårbara hormonstinna ungdomar på mej

men det får jag leva med.  ;)

[Guest]

Jag som plutonsbefäl ser inte varför inte mina soldater inte skall få samma utb som vissa andra!

Om det nu skulle bli ett skarpt läge, tror inte jag att stridsgruppchefen kan välja viket Hv-förband han skall sätta in.

"Få se nu det här är en uppg. för ett 60h förband, men jag har bara ett 20 och ett 30, vilket skall jag välja" Dooh.

Näe efter senaste övn. i Berga insåg jag att plutonen behöver ett fordon av pickup typ, för trp av gemensam utr, och att det annars går lika bra att åka SL-buss.

För insatsplutonerna är det ju 4-års kontrakt och placering enbart i insatsplutonen, hur många tror ni dom är kvar när kontraktstiden är slut. Och var skall dom ta vägen då, tebax till sitt gamla komp?

I mina ögon är insatsplutonerna bara en balhetsfaktor där man missar Hv:s grundläggande tanke att vara snabbt på plats.

Men det lös väl för mycket i ögonen på SWERAPP att vi var snabbare och då ändrade man på mobtiden.

[Casca]

Jag tror att beredskapspluton var ett tidigt fegt begrepp på insatspluton och organisatoriskt finns det väl ingen skillnad?

 

Visst är det ett A- och ett B-lag på många håll . Detta behöver dock inte vara i negativ bemärkelse om det hanteras på rätt sätt. Att en "insatspluton"  skapar oro i uppstartsskedet är naturligt. Avundsjuka och skitsnack är ofta bara resultatet av informationsbrist, men kan givetvis vara välgrundat. Det finns fina exempel på plutoner som marknadsför sig på nätet i en gråzon mellan muck och filmens värld. Här är det viktigare att leverera än att prata.

 

Samtidigt tycker jag att 60 timmar är patetiskt. Det gäller att passera gränsen för fritidsintresse om man ska kunna skapa en kompetent enhet.

 

Jag kan väl summera det med att vill man ha saker till sitt intresse så kostar det. Framförallt tid, över tiden. Kontaktnät, kompetens och gott rykte är avgörande.

 

Casca

[Guest]

Skillnaden organisatoriskt är att en Beredskapspluton kan organiseras hur man vill i stort sätt medan en insatspluton är tydligt definierad hur den skall se ut. Nu är jag iofs övertygad om att de flesta beredskapsplutoner anpassat sig till insatsplutonsmallen eftersom det ligger i deras eget intresse.

 

Frågan om A och B lag kan bara uppkomma i jantelagens hemland Sverige.

 

Personligen tycker jag att insatsplutoner är någonting idiotiskt, naturligtvis skulle ambitionen vara att ALLA hv plutoner skulle vara "insatsplutoner".

 

A och B laget är redan en realitet idag. Skillnaden mellan en person som gör 100 eller 200 timmar per år och en som gör 20 timmar blir enorm på 5 år vilket också avspeglas i individens agerande och därigenom enhetens agerande.

 

Tidskraven är som sagt patetiska. 20,30 och 60 timmar kommer man inte långt med. Ett bättre krav hade varit 100 timmar för samtliga oavsett soldat eller befäl (befälsutbildningen har man ju redan fått), bättre ersättning vid fullgjord tid samt mindre "frivillighet" på vissa övningar (vet man om att en viktig övning ska hållas 6 mån fram i tiden ska man fan ha ett ordentligt skäl till att inte komma). De plutoner med fler uppgifter (org 2004 30 och 60h plutonerna) skulle få en något högre premie vid fullgörande av kontrakt men också ett antal tilläggstimmar(Om man höjde minimitiden till 100h skulle nog bara två typer behövas - normalpluton och pluton med extrauppgifter(insats)).

 

Ett problem med insatsplutonerna iaf i Stockholm är att det inte sköts så snyggt från högre ort. Sedan förekommer det en hel del försök till rekrytering under grundkursen där det vanliga hemvärnet beskrivs som värdelöst och annat kul. Ödmjuka är de iaf.

 

Lite spridda tankar...

[EO4]

Att en pluton där alla övar minst 60 timmmar över tiden når en bättre förmåga än en pluton där alla övar med en omfattning under 60 timmar är väl ganska självklart.

 

Att dessa förband tillförs ny och/eller bättre matriel före förband med lägre förmåga (om det av resursskäl inte går att förse alla samtidigt) förefaller också rationellt och riktigt.

 

A- och B-lag? Tja, det handlar om att nå bästa förmåga att över tiden lösa ålagda uppgifter för HV, inte att alla skall vara lika. De flesta idrottslag har A- och B-lag utan att såvärst många finner det orättvist.

 

Ett sannolikt mönster är väl att man som nymuckad, ung och barnlös börjar sin HV-karriär i en insatspluton. När tiden och kanske intresset senare i livet inte räcker till går man över till en 20-timmarspluton. Jag ser inget fel i detta.

 

Idealet ur kompentenssynpunkt vore naturligtvis att alla övade långt mer än 60h/år. I realiteten skulle medlemsantalet nog sjunka drastiskt om sådana krav ställdes.

[Casca]

Idealet ur kompentenssynpunkt vore naturligtvis att alla övade långt mer än 60h/år. I realiteten skulle medlemsantalet nog sjunka drastiskt om sådana krav ställdes.

Det beror på. Vi har omsatt relativt få personer sedan vi strukturerades 1994. Vi övar mellan 200-250 timmar årligen mot en med hemvärnsmått mätt, extrem uppgift. Låt de som inte klarar övningstiden ägna sig åt annat. Hellre 40 tigrar än 400 får.

 

Jag nämnde fritidsintresse som en viktig gräns att passera tidigare och nu fick jag med en annan viktig aspekt. En adekvat uppgift att ha som målbild är mycket viktigt. När dessa två aspekter är uppfyllda är deltagarantalet inget problem om man kombinerar dom med riktlinjer för verksamheten. En annan viktig del i arbetet är förbrödringsverksamhet i kombination med att man systematiskt sållar ut rätt mäniskor till förbandet. Rätt människor är nog mer social kompetens och intellekt än förmågan att springa milen på 37 minuter. (Behöver ju iof inte vara motstridiga egenskaper)

Processen måste få 5-10 år att verka ordentligt. Sedan går det av sig själv............ungefär så.

 

Casca

[EO4]

Hellre 40 tigrar än 400 får.

Jag håller med dig.

 

Personligen skulle jag inte prioritera att medverka i ett förband med dessa engagemangsnivåer som krav. Ärligt talat så tror jag HV då skulle krympa till något tusental, iofs mycket duktiga, medlemmar.

[Casca]

Hellre 40 tigrar än 400 får.

Jag håller med dig.

 

Personligen skulle jag inte prioritera att medverka i ett förband med dessa engagemangsnivåer som krav. Ärligt talat så tror jag HV då skulle krympa till något tusental, iofs mycket duktiga, medlemmar.

Vi har alla olika ambitionsnivåer, jag uppskattar verkligen mina kollegor som gör 20 timmar per år. Utan dom skulle vi inte klara oss 1 vecka i ett läge. Låt oss istället skapa möjligheter att rangeras mellan olika nivåer i brödraskapet över tiden. Att prata om ett A och B-lag skall göras i positiva termer. Jag behöver själv snart se mig om efter en reträttplats. Vilken givetvis är säkrad.

 

Det jag menar är att alla ambitionsnivåer måste tillgodoses i förbandet utan att vi skapar gnissel i maskineriet.

 

Casca

[EO4]

AMEN TO THAT BROTHER!! Väl talat.

[Axial]

Casca verkar ha bra och sunda åsikter om det hela.

Det har tagit insatsplutonen jag tillhör 5 år att växa från tropp till pluton styrkemässigt. När jag började 1997 var vi 10 man (och skulle vara en tropp för ledningsskydd). Vi har konstant legat på 100-120 timmar övningstid och det har ibland kännts i minsta laget.

Vi har också varit utsatta för de andra hemvärnskamraternas avund/missunsamhet. Vad de inte velat inse är att man måste lägga ned övningstid för att lära sig behärska t ex grg innan man kan få det tilldelat. Men sedan även de andra bataljonerna kommit igång med egna insatsplutoner har "gnället" nästan helt försvunnit.

 

För att svara på frågan så är insatspluton och beredskapspluton olika namn på samma blomma, eller har iallafall varit.

[Axial]

Läste lite mer i diskussionen och jag kan inte hålla mig.

 

angående A och B-lag: Som jag ser det är alla som gör 20 timmar per år hedervärda och finns det bland dessa några personer som vill lägga ned all vaken tid på hemvärnet ska de självklart få göra det. Engagemang är något positivt, förutsatt att det styrs till något nyttigt. Några som verkligen förtjänar en eloge är emellertid veteranerna för (åtminstone här hemma) är det de som ställer upp i vått och torrt för att lösa alla icke-stridande uppgifter (som tross och förplägnad) när det inte finns ordinarie folk till detta.

 

Vidare pratades det om målsättningar och övertro på insatsplutonerna och jag kan bara hålla med. Man måste bestämma sig för vad man vill göra med plutonen och lägga utbildningsnivån därefter och man måste vara realistisk i sin målsättning. Som exempel kan jag nämna att plutonen jag tillhör ett tag hade som andrahandsuppgift att "fördröja begränsad fiendes framryckning" Utan granatgevär och minor får det nog vara en väldigt begränsad fiende. Och det är ju som bekant inte vi utan fi som bestämmer hur många soldater han skickar.

 

Vad gäller övretro på förbandet finns också ett bra exempel: För snart två år sedan hade vi heldagsutbildning i VIP-eskort och alltsedan dess är det allmänt känt att insatsplutonen kan eskort. Vi har bytt ut ca 10 personer sedan dess och inte haft någon rep-utbildning i ämnet men vad gör det ?

 

Till sist: Ibland blir jag lite ledsen när man hindrar soldater från kompanierna att förkovra sig. En soldat tillhörande en 20-timmarspluton får inte delta i övningar som inte är behovssatta för denna pluton. Det kan vara så att man har brist på pengar men allt krut får inte brännas på insatsplutoner och förbandsövningar utan man måste även titta på den personliga färdigheten och individens förmåga att bibehålla/höja denna.

[Guest]

Har folk från "kompanierna" blivigt nekade att öva tillsammans med Insatsplutonrerna?

Verkar helknäppt, jag tillhör ikke insatsplut. men är välkommen att öva tillsammans med dem såväl som grannkompanierna om så önskas. Vilket också sker ibland.

[Guest]

Känner att jag måste förklara mina ståndpunkter lite.

Jag är inte svartsjuk på insata/beredskapsplutonerna (har tjänstgjort i en själv som stf pluC) men jag vill inte att mina soldater skall behöva få sämre förutsättningar att lösa en uppgift bara för att dom är 20 eller 30 timmarssoldater.

Det gäller ju att ha en sådan utb att man kanske överlever dom fem första minuterna iallafall!

Jag har insett att som Plutonchef så har jag som störst uppg. att utb. mina soldater vid ett ev. Hvberedskap/larm för att få ett samövat förband. Hv är trots allt bland sveriges mest övade/övande förband, hur många har gjort ett rep i nära dåtid?

[Ragulin]

Min pluton skall ha ett ledningsmöte och lägga förslag på planering och övningar inför det kommande utbildningsåret. Vi har lite till mans i plutonen konstaterat att det nuvarande konceptet med den s.k "utbildningstrappan" inte är funkis och lämnar flera frågetecken hos enskild soldat avseende utbildningens syfte och genomförande. Lär vi oss rätt saker? Utbildas vi på ett bra sätt?

 

Inför mötet har jag förberett några frågor jag skickat ut till min grp för att alla skall få säga sitt och jag vill nu även testa dem i detta forum för att se vilka reaktioner de väcker. Läs, tänk efter och reagera!

 

1. Vad kan vi som insatspluton/kompani komma att ställas inför för uppgifter i händelse av fred, kris eller krig? Vilken typ av situation eller fiende är det vi möter? Vad kan vi redan och vad behöver vi kunna mer av?

 

2. Behöver vi öva på ngt speciellt för att kunna fullfölja uppgiften "stöd till det civila samhället"? Som enskild soldat, grupp eller pluton?

 

3. Vilken miljö är det sannolikt att vi kommer att verka i? Elaka skogen, i bebyggelse? Är det fred, kris eller krig när vi löser vår uppgift initialt? Hur är civil-läget? Hur hanterar vi det?

 

4. Hur bra kan vi hantera personlig, grupp eller plutonsmtrl? Utbildningsbehov?

 

5. Hur vill vi att övningarna skall vara upplagda? Tillämpade med ett scenarie över tid/ momentvis? Dygns eller dags-övningar. Kvällsövningar i veckorna?

 

6. Hur ofta och hur mycket skall vi öva? Det är viktigt att få en bra balans här. Tänk efter! Är det bättre med 4 rejäla dygnsövningar om året med nästintill obligatorisk närvaro? Hur skall vi få med så många som möjligt?

 

7. Hur skall fungerande rutiner för kallelser till övningar utformas och hur långt i förväg skall det skickas ut? Hur skall vi nå fram till att var och en själv ombesörjer ett avlämnande om medverkan eller ej till närmsta chef?

 

8. Vad är det ROLIGASTE du kan tänka dig som övning?

 

9. Vad kan vi alldeles för dåligt? Är det något viktigt som alltid "glöms bort" när vi utbildas?

 

10. Borttaget av BLÅGUL

Edited May 28, 2003 by The Swede

[Guest Dedicated]

Många bra frågeställningar som jag kommer att fundera på tills på måndag då vi i vår pluton kommer att ha motsvarande möte. Dock kan vi inte alls påverka fråga nr. 6 då detta ju planeras långt i förväg. Bra jobbat, tror du täckt in mycket relevanta frågeställningar!

 

/Fyhr

[Guest Lt. payne]

@raqulin

 

Som din nuvarande stf. kompch. och kompaniets säkerhetsansvarig vill jag inte att fråga nr 10 diskuteras på ett öppet forum.

 

Vi har en viss beredskapsnivå och värdet av den ska inte vara offentligt.

Det gäller er andra också. Vi ska inte diskutera förbandens stridsvärde.

[The Swede]

Håller med Lt Payne här.

 

Tänk på vad ni skriver.

 

The Swede

BLÅGUL

[Ragulin]

ooops! Jag har bara kopierat från ett mail jag skickade ut till alla i gruppen. Meningen är plutonens soldater skall uppskatta förbandets fäighet och göra en liten inventering av sig själv och förbandet som helhet, inte att alla på Soldf skall skatta sina respektive förbands stridsduglighet. Skriften är för internt bruk only och jag postade den för att jag ville ha reaktioner, reflektioner och konkreta förslag. Ber om överseende i detta glappande. -loose lips sink ships!

[Axial]

Nu har jag tänkt och reagerat:

Jag vill vänligen påpeka att mina svar utgår från egna erfarenheter och kunskaper baserat på deltagande i insatspluton sedan 1997 men det är mina egna åsikter som framförs här och ingen kungsväg. Andra personer har säkerligen andra svar på frågorna baserat på deras erfarenheter.

Svaren är generella och det finns säkert miljarder om-fall som inte stämmer in på det jag svarat.

 

1. Ta och försvara terräng. Ta och skydda objekt. Genomföra VIP-eskort. Fast/rörlig spaning (ytövervakning). Kunna ingå i Insatskompani. Mer fredsmässiga uppgifter kan vara: Skallgång. Upprätta och bevaka avspärrningar vid civila katastrofer. Under ledning av räddningstjänsten hjälpa till mer aktivt vid katastrofer (kanske inte släcka bränder men skotta sandsäckar eller bära sten). Fienden kommer troligen att vara sabotagegrupper med civila fordon. Blir det fullt krig så blir ju fienden därefter.

 

2. Det enda jag känt behov av att föröva är skallgång. Det är lite mer avancerat att leta efter folk än att gå på skyttelinje genom skogen. Framförallt finns det en struktur runt själva skallgången som kan vara bra att känna till. Vi har fått utbildning i detta genom polisen. I övrigt finns det så många olika situationer att det är svårt att föröva. En bra och fungerande ledning inom plutonen lägger en bra grund för att "stridsleda" vid ovana/oväntade lägen.

 

3. Min bedömning är att larmet går i ett läge där fred/skymningsläge råder. Det är svårt att sia om terrängen men i min sinnesvärld rör det sig om skog eller gles bebyggelse. Bor man i en storstad blir det givetvis sådan miljö. I mina ögon har ingen evakuering inletts och den enskilda plutonen har små eller inga resurser att aktivt hjälpa civila (undantaget akut sjukvård) utan det man kan göra är att peka ut åt vilket håll ofarlig terräng finns. MD-gruppen eller bataljonen får lösa problemet med folkmassor på flykt.

 

4. Enskild materiel: Bestäm utbildningsbehov genom att kontrollera färdighetsnivå med praktiska prov. Öva tills alla når den fastställda nivån. Gemensam materiel: börja med att fastställa vilka som ska kunna hantera materielen. Gör därefter som med personlig utrustning. Ex.vis: behöver alla kunna skjuta granatgevär eller räcker det om granatgevärsgruppen kan det ? Behöver alla kunna hantera radio 146 ?

 

5/6. Min personliga åsikt är att det är bäst med speciella utbildningstillfällen (som kan vara lördag eller lördag och söndag utan övernattning) och sedan anordnas "slutövning" där man kontrollerar om fastställda utbildningsmål har nåtts. Generellt är det dock så att ju fler tillfällen plutonen ska träffas under året desto fler frånvarotillfällen blir det. Alla kan inte vara med alltid.

Vad gäller att träffas under veckokvällar så tycker jag att det blir för kort tid, mer än 3-4 timmar blir det sällan. Fungerar för informations/utbildningsmöten. Har ni många i plutonen som jobbar skift ?

@Fyhr: Vi (den pluton jag tillhör) kan påverka detta. Plutonchefen får själv bestämma när han övar plutonen. Sedan tillkommer utbildningar som anordnas av MD-gruppen och där är det som du säger.

 

7. Vi tillämpar årsplanering som delas ut till alla. Sedan ringer gruppcheferna runt i sina grupper när det drar ihop sig till övning och kontrollerar vilka som kan vara med och meddelar detaljbestämmelser. Gruppcheferna rapporterar till plutonchefen. Helt enligt ledningskedjan

 

 

8. Helgövning där alla inövade kunskaper får användas fullt ut och i sitt sammanhang. Jag är mindre förtjust i stationsövningar även om jag inser värdet av sådana vid utbildning.

 

9. Något jag anser att vi ofta missar är personaltjänst. När det bara övas över helgen är det lätt att överplanera övningen genom att krympa/dra in vilotider. Över en helg funkar det skapligt att bara sova/vila 3-5 timmar per dygn men eftersom kriget kan förutspås vara något längre så blir följden att vi saknar rutiner för återhämtning/vila. För att spara tid brukar också maten komma färdiglagad i Iso-kärl men den dag vi ska laga egen mat då ? Rutiner för diskning/avfallshantering och även latrinhantering saknas. Små och oviktiga saker kan tyckas men det är de små detaljerna som gör skillnaden mellan godtagbar respektive superbra förläggning. Hur var det nu: Proper Preparations Prevents Piss Poor Performance...

I övrigt behöver det alltid övas mer på grupps/plutons strid. Sådana moment som att ändra riktning på en skyttelinje eller att genomföra omfattningar med annan grupps understöd behöver övas fortlöpande.

 

Lycka till !!

[Ragulin]

Tack Axial för din vilja att dela med dig av dina funderingar. Jag stack ut i Gbg:s skärgård över helgen och förväntade mig en massa inlägg i den här tråden, men tyvärr är det nog så att vill man engagera och utbyta idéer/erfarenheter som sträcker sig längre än huruvida man skall/inte skall och, framför allt, hur man bär en basker, så är det svårsnackat.

 

[Guest Lt. payne]

. Vad kan vi som insatspluton/kompani komma att ställas inför för uppgifter i händelse av fred, kris eller krig? Vilken typ av situation eller fiende är det vi möter? Vad kan vi redan och vad behöver vi kunna mer av?

 

Uppgifterna kan vara allt från bevakning av tillfälliga flyktingförläggningar till strid mot moderna pansarfordon, ett enormt spektrum..

 

 

2. Behöver vi öva på ngt speciellt för att kunna fullfölja uppgiften "stöd till det civila samhället"? Som enskild soldat, grupp eller pluton?

 

Öva gärna att ta hand om barn som är skadade/chockade/sårade, blir de omhändertagna och lugnade blir även deras föräldrar lugna.

 

 

3. Vilken miljö är det sannolikt att vi kommer att verka i? Elaka skogen, i bebyggelse? Är det fred, kris eller krig när vi löser vår uppgift initialt? Hur är civil-läget? Hur hanterar vi det?

 

I bebyggelse utan tvekan. Läget kommer nog att vara kris innan Myndigheterna vågar reagera.

Civil-läget kommer att vara mycket hamstringar och även en del plundringar. Envarsingripande gäller då, utan undantag.

 

4. Hur bra kan vi hantera personlig, grupp eller plutonsmtrl? Utbildningsbehov?

 

Korrekt handhavande av sambandsmtrl och understödsvapen bör eftersträvas.

Även den personliga uppträdandet ska vara på topp.

(Om man uppträder som en svensk soldat bär man sig åt som en svensk soldat).

 

5. Hur vill vi att övningarna skall vara upplagda? Tillämpade med ett scenario över tid/momentvis? Dygns eller dags-övningar. Kvällsövningar i veckorna?

 

Personligen föredrar jag övningar över tid. Det är lättare att se varför och hur ett problem ska lösas i ett större tidsperspektiv. Man förlorar dyrbar övningstid på moment övningar, det kan man med fördel göra på kvällstider.

 

6. Hur ofta och hur mycket skall vi öva? Det är viktigt att få en bra balans här. Tänk efter! Är det bättre med 4 rejäla dygnsövningar om året med nästintill obligatorisk närvaro? Hur skall vi få med så många som möjligt?

 

Minst 4 övningar per år! Och framför allt utspridda på det fyra årstiderna så att vi får öva i alla klimattyper. Med hänsyn till stridsvärde i kyla och värme.

Där har Grpch ett stort ansvar, han/hon ska kunna få med alla på övningarna med motivation/fysisk kärlek/hot!

 

7. Hur skall fungerande rutiner för kallelser till övningar utformas och hur långt i förväg skall det skickas ut? Hur skall vi nå fram till att var och en själv ombesörjer ett avlämnande om medverkan eller ej till närmsta chef?

 

Ett övningsschema per halvår till alla och därefter en kallelse till vederbörande en månad innan.

Alla SKA lämna uppgift om att de kommer eller inte. DET ÄR EN ORDER. Veckan innan lämnar Grpch styrkebesked till plutch som lämnar till övningsledning.

 

8. Vad är det ROLIGASTE du kan tänka dig som övning?

 

När man ställs inför en uppgift som verkar övermäktig men som löses genom samarbete och vilja.

Om det sen är att fylla sandsäckar eller ta en stridsfordons beättning till fånga spelar ingen roll.

 

9. Vad kan vi alldeles för dåligt? Är det något viktigt som alltid "glöms bort" när vi utbildas?

 

Att vi är en militär organisation, vi tilltalar varandra med förnamn istället för grad eller tjänstetitlel.

Att se till att de nya killarna kommer in i ”gänget”. Förklara gärna vem som gör vad.

Skyddsmasken, den är en billig livförsäkring men många tycker att den mest är ivägen.

 

10. Borttaget av BLÅGUL

Denna tar vi utanför forumet.

 

Hoppas att jag tillfört debatten något, jag gillar idén!

[Hotel Charlie One]

På ett möte med vår utbildningsansvarige för insatsplutonerna påstod han att hv-insatspluton ska kunna ta terräng. Jag har inte lyckats hitta detta någonstans i nåt TOEM. Kan någon därute bekräfta eller dementera?

Hoppas på en dementi eftersom ta-förfarande ska kunna övergå till anfall och det har jag svårt att se hur någon hv-insatsplut ska kunna bli riktigt fäiga i.

[ERI]

Detta har jag hittat ang uppgifter för insatsplutoner.

 

Ur utredningen hemvärnet efter 2004

 

"4.3 Uppgifter för hemvärnsinsatspluton - utbtid 60 tim

 

# bevaka anläggning eller (skydds)objekt

# skydda anläggning eller (skydds)objekt mot sabotageförband

# ytövervaka

# stödja samhället.

# utföra fältarbeten

# gränsövervaka

# starta upp och betjäna anläggning

# transport- och trafikleda.

# försvara terrängavsnitt/knutpunkt

# verka som eldobservatör

# målutpeka

# transportskydda materiel

# eskortera personal

# beredd ingå i insatskompaniledning."

 

 

/ERI

 

edit: la till alla uppgifter enl utredningen "hemvärnet efter 2004"

Edited June 11, 2003 by ERI

[Hotel Charlie One]

Så långt är jag också med...

[JBP]

Detta har jag hittat ang uppgifter för insatsplutoner.

 

Ur utredningen hemvärnet efter 2004

 

"4.3 Uppgifter för hemvärnsinsatspluton - utbtid 60 tim

Utöver ovanstående uppgifter skall en hemvärnsinsatspluton kunna lösa en eller flera av

följande uppgifter:

 

# försvara terrängavsnitt/knutpunkt

# verka som eldobservatör

# målutpeka

# transportskydda materiel

# eskortera personal

# beredd ingå i insatskompaniledning."

 

 

/ERI

Tillägg enligt information jag har fått från våran Ledning

 

# övervaka landyta (ytövervakning)

# utföra fördröjande fältarbeten

# deltaga i PFF verksamhet inom landet

[GC1]

På ett möte med vår utbildningsansvarige för insatsplutonerna påstod han att hv-insatspluton ska kunna ta terräng. Jag har inte lyckats hitta detta någonstans i nåt TOEM. Kan någon därute bekräfta eller dementera?

Hoppas på en dementi eftersom ta-förfarande ska kunna övergå till anfall och det har jag svårt att se hur någon hv-insatsplut ska kunna bli riktigt fäiga i.

att ta terräng behöver inte betyda att man strider mot en fiende.

du tar terräng om du går in i ett område du inte behärskar sedan tidigare. om det sedan är försvarad terräng så kan man ju hoppas att man ställt kraven på upg så att man inte förutsätter att en plut skall kunna ta en förberedd försvarsställningn eller sst försvarad m understöd av tex strf

Edited June 11, 2003 by GC1

[Uttern]

På ett möte med vår utbildningsansvarige för insatsplutonerna påstod han att hv-insatspluton ska kunna ta terräng. Jag har inte lyckats hitta detta någonstans i nåt TOEM. Kan någon därute bekräfta eller dementera?

Hoppas på en dementi eftersom ta-förfarande ska kunna övergå till anfall och det har jag svårt att se hur någon hv-insatsplut ska kunna bli riktigt fäiga i.

att ta terräng behöver inte betyda att man strider mot en fiende.

du tar terräng om du går in i ett område du inte behärskar sedan tidigare. om det sedan är försvarad terräng så kan man ju hoppas att man ställt kraven på upg så att man inte förutsätter att en plut skall kunna ta en förberedd försvarsställningn eller sst försvarad m understöd av tex strf

Försiktigheten talar väl för att man utgår från att det finns fi i terrängen och då bör man vara utbildad och utrustad för den uppgiften.

 

Uttern