Jump to content

Pansarbandvagn 501 - BMP-1 erfarenheter


Valivarre

Recommended Posts

  • Replies 97
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Infanteribrigad 77 var så vitt jag vet inte mekaniserad alls, d.v.s. kunde inte förflytta sig splitterskyddat. Gamla kära Tgb 20 var det som stod till buds. Tgb 20 har för övrigt fördelen att kunna lasta bårar likväl som soldater, vilket lär ha behövts om en IB77 utsatts för t.ex. artilleribeskjutning under förflyttning.

 

Norrlandsbrigaderna använde mest BV206 på min tid minns jag.

 

edit: Jag minns att när jag ryckte in 1990 blev jag lätt chockad över hur dåligt skyddade svenska soldater var i internationell jämförelse. Personskyddet var WWII-mässigt. Å andra sidan hade vi en sjujävla massa gubbar och vapen på den tiden, så totalt sett stärktes min uppfattning om Sveriges försvarsförmåga under lumpen efter att den initiala besvikelsen lagt sig.

Edited by nastyheadwound
Link to comment
Share on other sites

Var det så illa ända in på 90-talet??  :camo:

I slutet av 1980-talet fanns det totalt 10 st Infanteribrigad IB77 och 5 st Norrlandsbrigad NB85.

 

NB 85 hade vardera 4 brigadskyttebataljoner ( stabsGRK, Tross, 3 skyttekompanier). medan IB77 endast hade 3 Brigadskyttebataljoner, men då ett extra skyttekompani och ett renodlat GRK kompani vid sidan av stabskompaniet - totalt 7 kompanier).

 

IB77 och NB85 bildades ungefär samtidigt ( av äldre brigader som fick ny utrustning mm) och har all den nya utrustning som kom under 1970-talet som tex Haubits 77A, TGB 11/13/20, Bv 206, IKV 91, RBS 70, RBS 55 TOW.

 

Varje brigad hade 12 st IKV 91 organiserade i Brigadpansarvärnskompaniet, detta var de enda pansarfordonen i brigaden.

Det fanns även ett Brigadpansarvärnsrobot kompani med 6 st RBS55 TOW.

Luftvärnskompani med 9 st RBS 70 - under 90-talet tillfördes ett extra kompani ( från andra nerlagda förband).

Haubitsbataljon med 12 st HB 77 + underhållsbataljon och en Ingenjörbataljon.

Det fanns även ett Brigadspaningskompani.

Totalt fanns det ca 5000-6000 man i varje Brigad

 

Utöver detta fanns det minst 10 st IB 66 (cykelskyttebataljoner) med cyklar och traktorer, som vad jag hört saknade bla egen Artilleribataljon.

Sedan fanns det 4-6 pansarbrigader ( några blev väl omorganiserade + Gotlandsbrigaden med KP-bilar)

 

Min slutsats är att det inte skulle bli roligt att möta Ryska Mekaniserade förband med bla BMP-1, BTR-60/70, MT-LB mm mm :camo: .

 

Skillnaderna mellan de olika skytteplutonerna var att NB85 hade 2 st Bv206 och endast 28 man. IB77 hade 1 st Bv206 (främst för Mtrl) och 2 st Tgb 21 och totalt 36 man.

Huvudvapnen i skyttebataljonerna var GRG, PVpjäs, P-skott, GRK, Minor mm och innan RBS 56 BILL infördes så fanns det endast 6 PV-robotsystem i hela brigaden.

 

När jag gjorde GU på en Norrlandsskyttebataljon 1991-92 så fanns det 8 st RBS 56 BILL + 8 st PVpjäs i bataljonen.

Edited by jonte72
Link to comment
Share on other sites

Var det så illa ända in på 90-talet??  :camo:

Under min vpl (91 -92) gjorde vi ett antal försök (som B-styrka) mot IB 2000. Det var en infanteribrigad, som utrustades genomgående med bv 206 av alla möjliga varianter. Dessutom ingick bandPV (IKV 91). Deras problem var att de fortfarande hade väldigt dålig verkan mot pansar och att de hade obefintligt skydd mot artilleri... B-styrkan bestog oftast av ett pansarskyttekompani, men ett par försök gjordes med pskkomp och strvkomp (101, 104) som B-styrkor. Det enda IB kunde göra för att stoppa b-styrkan var att försöka få vagnarna att köra fast i sumpmark, blockterräng eller minering. Annars var de chanslösa, eftersom de aldrig hann dra ur sina sst innan de blev överrullade/bekämpade med artilleri...

 

Det var inte ovanligt att träffa på enheter, där tak-kspn var nedmonterad och ersatt av ett p-skott, för att på något sätt kunna möta en pansrad fiende under fordonsmarsch.

 

Det tog inte lång tid efter dessa försök, förrän FM köpte MT-LB och BMP-1.

 

Ace / som anser att 401/501 ska ses som ersättning för bv206 och inte som pansarskyttefordon, pga begränsningarna i tidigare inlägg. Pbv 501 är gjord för anfall en masse och pbv 401 är ett rent transportfordon som inte bör utnyttjas för strid, utan som dragfordon t ex.

Link to comment
Share on other sites

IB 2000 var väl IB77 som organiserades liknande NB85 med RBS 56 Bill.

Det fanns väl fortfarande endast 12 st IKV/Brigad.

 

Om Sverige skulle satt upp förband gjorda för krig :camo: , så borde varje Brigadskyttebataljon i IB77 och NB85 fått varsitt kompani IKV 91.

De kunde strida som ett kompani eller "delas ut" som understödsplutoner till var sitt skyttekompani.

 

Men då skulle det behövts över 600 IKV mot det drygt 200 som köptes (varav de flesta är skrotade - står en uppställd på Amf 4 i Göteborg brevid matsalen).

Link to comment
Share on other sites

Jag gör jämförelsen vilka förband hade våre cykelskytteförband mött om vi hade blivit invaderade av sovjetunionen på 60-talet.

 

Inte Femte klassens långt-bak-i-alfabetet-förband, utan förband utrustade med BMP-1.

 

 

Alltså, folk som tycker att BMP-1 är dålig bör betänka att den hade sin storhetstid när vi åkte på cyklar.

För det första kan man fråga sig:

 

-Om ryssen hade invaderat Sverige under 60-talet.

Hade de då avdelat sina troligtvis ganska fåtaliga BMP-1:or mot Sverige,

eller hade de reserverat dem till de centraleuropeiska slätterna

som de dels var bättre anpassade för och där dels

fienden var starkare och tyngre utrustad?

 

För det andra kan man fråga sig:

 

-Med tanke på att ryssarna hade begränsade överskeppningskapacitet,

är det inte troligt att de förband som kom sjövägen skulle vara förhållandevis

lätt utrustade, med t.ex. BTR-60 förband som stommen och bara en mindre

del pansar med t.ex. T-55 och BTR-60.

 

 

Och visst. När delar av Röda Armén åkte BMP-1,

så åkte delar av den svenska armén cykel.

Med samtidigt så åkte delar av den svenska armén Strv103/Pbv-302

och det fanns sannolikt delar av Röda Armén som inte heller hade så där

upphetsande utrustning.

 

Det var ju inte så att alla sovjetiska förband fick AK47 1947, T-54 1946

och 2S3 1973, utan precis som resten av världen så följde även

den sovjetiska krigsindustrin fysikens lagar, varvid införandet av

t.ex. ICV:er torde ha tagit årtionden för hela organisationen.

 

MiG-17 användes t.ex. av sovjets flygvapen in på 80-talet,

då vi hade tillgång till jaktviggen.

Men det innebär inte att jaktviggen var årtionden före sin tid.

Det innebär bara att MiG-17 var omodern 1980.

 

Nu säger du självfallet att jag svamlar (vilket jag onekligen gör)

och att vad du avser är att BMP-1 var klart mycket bättre

än svenskt cykelskytte (vilket onekligen också stämmer),

men jag menar att det inte är BMP-1:ans förmåga som leder till detta,

utan cykelskyttes oförmåga som är anledningen till denna diskrepans.

Om vi hade jämfört PBV-302 eller Marder mot cykelskytte

så anser jag att utfallet hade varit än mer ofördelaktigt för våra "sega gubbar".

Link to comment
Share on other sites

Guest Skandevall

Så slutsatsen kan bli: Vi var fler i krigsorganisationen under Kalla krigets dagar, men att det skulle varit lite si och så med våra förbands slagkraft vid ett ev. angrepp från öst som dock aldrig kom.

 

Alltså: Vi är färre nu men de förband som finns idag har betydligt högre slagkraft.

 

Lite OT men ändå...

 

Här är någon som menar att Armén har kvar 45 % av kapaciteten.Värnpliktsnytt

Link to comment
Share on other sites

Det jag menade med mitt inlägg i den här debatten var att vilket litet land som helst hade haft svårt att jämföra sig med den stormakt sovjetunionen var på 50-70talet...

att göra sådana jämförelser är verkligen skitdumt.

men jag är fullständigt medveten om att jämförelsen var med glimten i ögat.

Link to comment
Share on other sites

Inte för att gå in på strider som redan förts men...

 

Förutom de ovannämnda detaljerna skilde sig skytteplutonerna åt mellan IB77 och NB85. Där IB77 hade plutoner med 3 skyttegrupper och en grggrupp hade NB85 2 skyttegrupper och en grggrupp.

 

Från början avsåg man mycket riktigt att Norlandsbrgadesn plutoner skulle ha 3 Bv206 per skyttepluton. När IB77 började organiseras bestämde man plötsligt att bandvagn var bra att ha. 1 tillfördes IB77 plutonerna och NB85 plutonerna tappade en.

 

Som resultat blev våra bandvagnar hiskeligt överlastade.

Link to comment
Share on other sites

Från början avsåg man mycket riktigt att Norlandsbrgadesn plutoner skulle ha 3 Bv206 per skyttepluton. När IB77 började organiseras bestämde man plötsligt att bandvagn var bra att ha. 1 tillfördes IB77 plutonerna och NB85 plutonerna tappade en.

 

Som resultat blev våra bandvagnar hiskeligt överlastade.

Jag skrev visst fel....2 ska det vara, det var därför vi var tvugna att skidtolka :D .

14 man per bandvagn var trångt med all utrustning

Link to comment
Share on other sites

  • Forumsledning

Nog var det illa ställt men för att kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp så har ju smärtgränsen för vad gäller kvantitet för länge sedan passerat.

 

Marksförsvaret av andra enheter än Armén tror jag många gånger var ännu sämre rustade. I KA 1996 hade vi tex 1 traktor med släp, 1 volvo 245 och cyklar i krigsorg tror jag. Samt tillgång till transport i 200-båt.

 

Under utbildningsåret 1996 hade vi 4 st 939 lastbilar (1 per grupp) med aphytt samt 2 st Tgb 11, tillgång till 200-båt. Redan det var ju hur dåligt som helst i internationell jmf, men en mkt mer upphottad lösning än vad som var menniegn på pappret. Eftersom vi var försök till Skärgårdskytte. De kom senare 1997-1998 att få Strb90, Bv206. Fortfarande niget spliytterskydd, inga kroppsskydd, etc.

 

1996 var vi först i HELA Ka med pansarskott, intill dess hade man endast 2 grg /pluton. Rb 56 och sånt fanns bara i armén... Pengarna lades ju på kanonerna.

 

Det måste till mer pang för pengarna helt klart. Och man kan inte bara lägga ner och säga att det bli mer spetsigt.

Link to comment
Share on other sites

För mig känns det som om dagens svenska försvar har blivit lite för spetsigt, som ett vasst nålstick ungefär... ;)

Under kriget så gämförde man ju Sverige med en igelkott som har alla taggar utåt.

Undrar hur skönt det hade varit för den igelkotten om en tysk pzII hade dundrat över den.

 

:P

Link to comment
Share on other sites

Men då skulle det behövts över 600 IKV mot det drygt 200 som köptes (varav de flesta är skrotade - står en uppställd på Amf 4 i Göteborg brevid matsalen).

He he, när jag var där på studiebesök så frågade jag en amflöjtnant om han visste vad det var för något och vad den gjorde där.

 

Han hade inte en aning!! :sniper:

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

"

Några kommentarer från "den andra sidan":

 

Den har följande nackdelar:

 

A - T.ex. motorbyte minst 10ggr så lång tid som Strf9040.

Vagnen är inte byggd för att kunna repareras enkelt

B - Observationsförmågan är under all kritik, särskillt för vagnchefen*.

C - Vagnchefen sitter framför/brevid tornet

D - Skytten är tvungen att agera laddare, eftersom laddautomaten är bortmonterad.

E - Möjligheten att dumpa pjäsen är mycket begränsad.

F - Möjligheten att elevera pjäsen är mycket begränsad.

G - Vagnens effektiva skottvidd är i praktiken kanske 200m. På större avstånd

är reaktilens avdrift för stor.

H - Det går ej att byta pipa på kulsprutan.

I - Pansarskyddet är visserligen välvinklat, men det är mycket tunnt.

C:a 5mm i chassifronten.

J - Radio är inte kompatibel med Ra 421 och Squelch New.

K - Radio behöver lång förvärmning (c:a 30min) för att fungera.

 

Punkterna B, C, D, E & G, gjorde att vi (Strf9040) ansåg att

PBV 501 var ofarlig mot andra vagnar.

Vid försvarsstrid så var 501:orna p.g.a dumpningsförmågan,

ofta tvungna att gruppera i framförslut.

Den undermåliga observationsförmågan gjorde att

den anfallande sidan ofta kom först till skott först.

 

Problemet här var observationsförmågan och vagnchefens placering brevid tornet.

För att ha en rimlig chans att upptäcka Fi, var vagnchefen tvungen att lucka upp.

Detta omöjliggjorde riktning och observation med skyttens sikte.

Vid målupptäckt var vagnchefen tvungen att lucka igen och målange för skytten.

När skytten väl hittat målet i sitt sugrörssikte

(i det läget var vagnen normalt redan nedkämpad) så var det dags att skjuta.

 

Det var egentligen ganska enkelt på 501:an med BT, eftersom BT gav klart

mindre spridning med reaktilerna än i verkligheten.

Om skytten missade (vilket är det troliga), så måste han ladda om kanonen själv.

Med BT-system så trycker han bara på rätt knapp och håller kvar målet i siktet.

I verkligheten så skulle han dock bli tvungen att släppa målet för att ladda om

och därefter försöka hitta målet igen.

Så trots att 501:an hade flera stora fördelar vid BT-strid så ansåg vi dem vara ofarliga."

 

 

 

Intressant att se hur mycket skit man kan kasta över en vagn som PBV501.

Vid samtliga övningar som vi var med (IB16, QJ, 99-00)på, så kändes det litegrann som om "de odödliga 9040" hade en lite taskigt nonchalant inställning till 501:an.

Gång på gång åkte de på spö!! 9040 kanske har mer avancerade vapensystem och utrustning osv. Men har man inställningen att 501:an är ofarlig, då är man redan körd!

Allt ligger i hur man utnyttjar terrängen och sina soldater. Det är ren idioti att gruppera en vagn i skjutställning i väntan på anfallande förband. Det säger väl sig självt att avsutten personal får agera "ögon i terrängen" och att vagnen står i skyddsställning. Därefter framrycker 501:an till skjutställning, nedkämpar de ofta ganska förvånade 9040-vagnarna och snabbt tillbaka i skyddsställning. Gör uppsittning på den avsuttna truppen, omgruppera till alternativ skjutställning och jävlas lite ytterligare.

 

Detta fungerade varje gång och de alltid lika förvirrade :( VC på 9040-vagnarna förstod ingenting, och nu vet jag varför...underskattning!!

 

Det sitter i tänket! Är man tekniskt underlägsen så måste man ju använda sig av huvudet...eller hur?

 

Kan ju tillägga att även våra kära Leo-vagnar gjorde bort sig ett antal gånger...Framförallt när en hel bataljon blåstes bort av avsutten trupp och indirekt eld under övningarna i "deras terräng" Revingehed. Hoppas att de fick duktigt med skit av sina befäl, för de sög hårt. Grymt nonchalant framryckte de på fin kolonn tills det helt plötsligt var stopp. Ooops, minor! Ooops, indirekt eld!, Ooops, vi blinkar...

 

BLOD OCH DIESEL, PBV!! :((

Edited by Celander
Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Innan infanteribrigaden (IB77) tillfördes pansar förlitade man sig på last- och terrängbilar. Skytteplutonerna hade två Tgb20 för personaltransport och en Bv206 för matrieltransport. Pvplutonen i skyttekompaniet hade två pvpjäs 1110 på bandvagn (Bv2062 tror jag bestämt) och bataljonspvplutonen hade samma vapen på en Tgb 11 (Pvpjtgb 1111). Innan denna epok förlitade man sig på traktorer och dragkärror (IB66M) där skyttesoldaterna satt och frös. Pvplutonen drog sina pjäser på lavett bakom PTP´n (Personaltransportkärra). Innan IB66M fanns IB66 där soldaterna hängde i ett rep efter traktorn (cykeltolkning). och innan IB66 så marscherade man väl med musköten på axeln mot Hultsfred slätt... :D

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Har hört ett rykte om att det skall finnas en golvbrunn i PBV501, så man kunde spola ut resterna efter besättning+soldater vid träff eftersom det var lättare att ta fram manskap än nya vagnar....

någon som kan bekräfta?

Link to comment
Share on other sites

Så lär vi göra med vilken vagn som helst, bottenplugg eller inte.

Fungerar den skall den användas, fungerar den inte skall den repareras så att den går att använda, går den inte att reparera så skall fungerande delar användas till att reparera andra vagnar så de kan användas.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 years later...

Så även i Sydsvenskan

 

350 före detta östtyska pansarbandvagnar används inte av det svenska försvaret. I stället står de stilla i olika förråd runt om i landet.

– Under de två senaste åren har de inte rullat en enda mil, säger Allan Widman (fp), ledamot i försvarsutskottet.

 

Känns som att någon tycker att han har för lite tid i media :baskerPa:

 

Edit: flyttat smiley

Edited by lanrezac
Link to comment
Share on other sites

Jag har aldrig varit i mer kontakt med BMP-1:an än under uppvisningen när beslut togs att köpa in vagnen, så mina kunskaper är begränsade om vagnen.

 

Ang. teknik, stridsduglighet och reparation:

Allt ryskt mtrl som togs fram under kallakriget har syftet att fungera i fält :baskerPa: . Om saker och ting ska fungera i fält får det inte finnas elektronik som kan få "tupp juck" vid mindre bra väder (tänker på när Leclercen provkördes i Sverige och alla instrument frös sönder i Boden när det blev -30).

Ryssland har alltid varit bra på att köra med kvantitet i stället för kvalitet. Om man har kvantitet så finns det ingen anledning att reparera.

 

Pbv-501 var billig och försvaret behövde bandvagnar. Jag vet inte vad 501:an kostade men jag vet att Pbv-401 fick försvaret för en struntsumma. Skyddspolstret till siktet till 56-BILL kostade lika mycket som en 401:a...

Link to comment
Share on other sites

Min tolkning av budskapet kring PBVer som står i förråd i TV:

 

Man vill skrota dessa PBVer så man kan beställa nya mycket dyrare att ställa i samma förråd... Mycket pengar till industrin blir det... Och lika lite försvarseffekt...

 

Sedan kan man undra varför de inte för fram alternativet att skrota de 100-tal JAS som står i förråd och inte används... Och som kostat 100 gånger mer...

 

Häpp...

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...