Stridsvagn 103 (Strv 103) inte så kass??

[King Kill]

(Hur stort är ett krondike?)

 

 

Ungefär lika stort som ett snöre är långt skulle jag tippa ;) Nej jag vet faktiskt inte...

 

Men OT igen, var kan man hitta mer info om Strv 2000?

[eskil]

(Hur stort är ett krondike?)

<{POST_SNAPBACK}>

Ett krondike är bredare än din stridsvagn är lång. Det är det som är själva problemet. ;)

[Rickard N]

Ofan, enda gången min förare anmälde krondike var det ingen som märkte att vi körde över något, vissa gånger han mumlade hinder kunde man slå ihjäl sig nästan däremot.

 

MEN, om det är definitionen på ett krondike, då kan ju ingen stridsvagn ta sig över och du MÅSTE vänta på bron, alltså inget problem.

[The Swede]

Gravtagningsförmåga

 

Strv 103: 2,3 m

 

Strv 104: 3,35 m

 

Strv 122: 3,1 m

 

Pbv 302: 1,5 m

 

Källa: I-bok för respektive fordon.

 

The Swede

[Erik_G]

Gravtagningsförmåga

 

Strv 103: 2,3 m

 

Strv 104: 3,35 m

 

Strv 122: 3,1 m

 

Pbv 302: 1,5 m

 

Källa: I-bok för respektive fordon.

 

The Swede

<{POST_SNAPBACK}>

 

Strv 104 är iallafall bättre än Strv 122 på EN punkt

[CBRN-fåne]

Är det tyngden på strv som gör att man inte kan traversera ett krondike?

På de lättare bandförsedda stridsfordonen som jag har erfarenhet av

(IKV-91, PBV 302 och en del rysk-svenska varianter) så var det inga

problem att snedda över krondiken så länge man inte satt eldröret (IKV-91)

i bortre dikeskanten.

[wigurt]

: OT : Letar frebrilt efter ett foto på en 122 ifrån vår GU som satte eldröret i dikeskanten men ja hittar de inte fan...pajade förövrigt lasern till BT systemet som kostar en slant mindre bra : OT :

 

Vi hade inga problem att ta oss genom diken så länge man inte sjönk så kom man upp om man hade fart fast då fick man ju varna dom 3 asen i tornet innan så man inte hade ihjäl dom kunde se ut på fronten ibland som de låg en hel häst där av all skit som man skyfflade upp när fronten gick i och glödlampor gick de åt som satan men upp kom man alltid

 

EDIT: mummlar

Edited August 31, 2005 by wigurt

[Rickard N]

Det där är gravtagningsförmågan då man bara rullar över utan att bry sig.

[CBRN-fåne]

Det där är gravtagningsförmågan då man bara rullar över utan att bry sig.

<{POST_SNAPBACK}>

 

Visst, men vad gör man när det är bredare än så? Så länge kanten

är fast borde man kunna göra som med lättare vagnar, snedda över.

Frågan var om strv är för tunga för det, det vill säga det är aldrig

tillräckligt fast. Tydligen går det rätt bra enligt wigurt.

[Stofilen]

Artiklarna i försvarsfrämjandet samt i Pansartrupperna 1942-1992 belyser väl ganska väl problemen kring strv103 dikesförmåga. Slutsattsen är väl, lite sämre än konventionella vagnar men med utb och rätt teknik så är skillnaden acceptabel. Eller har jag missuppfattat allt?

 

Bara för att vara extremt tjatig ;) så säger jag att om vagnen används på ett defensivt sätt så spelar förmågan att ta diken mindre roll. Vilket yttligare stödjer min tes för hur man bör använda strv103. All matriell är kass om man använder den på fel sätt.

 

 

//Stofilen

 

PS: Angående frågan om hur strv103 borde fördelas innom ramen för Mekinf förband så står jag fast vid min åsikt. Men jag accepterar givetvis att det finns andra lösningar med stora fördelar. Jag är generellt för att kraftsammla pansar, men detta är ett undantag pga följande:

 

1) Jag avser att striden skall föras rörligt genom tillbakaryckning från stridställning till stridsställning. Syftet är inte att tvärt hejda FI pansarstöt, utan att nöta ut den. Dvs precis som PVRB kompaniet arbetar, detta gör behovet av kraftsammling mindre.

 

2) Det är min åsikt att,möjligeterna att veta mot vilken bataljon fi avser sätta in huvudstöten är små. Fiendens pansarförband är så rörliga att de kan ändra sitt anfallsmål med korta förberedelser.

 

3) Våra möjligheter att flytta stridsvagnsbataljoner är begränsade. Flyghotet mot stridsvagnsförband under förflyttning är stort. Då vi nästan helt saknar rörligt LV som kan skydda pansarförband så är det ett stort risktagande.

 

Utifrån detta menar jag att det är bättre om strv103 kompanierna redan finns på plats ute på bataljonerna. Sedan är det bara bra om det finns yttligare förband att förstärka med. Varje infanteribrigad hade ett band pv kompani, är finns en enhet för brigaden att använda.

[wigurt]

Stridsvagnar ska man inte försvara med stridsvagnar ska frammåt :P men jag håller med om att 103 nog är riktig bra som understödsvagn vår

 

Jag tycker vilket fall som helst att 103 är riktigt ruff gillar idén med att föraren får skjuta också

 

Tiden har som sagt sprungit iväg 103 men ja tror de va en ganska så stygg vagn i sina dagar

 

Edit: skriver inget bra alls

Edited August 31, 2005 by wigurt

[Rickard N]

Det där är gravtagningsförmågan då man bara rullar över utan att bry sig.

<{POST_SNAPBACK}>

 

Visst, men vad gör man när det är bredare än så? Så länge kanten

är fast borde man kunna göra som med lättare vagnar, snedda över.

Frågan var om strv är för tunga för det, det vill säga det är aldrig

tillräckligt fast. Tydligen går det rätt bra enligt wigurt.

<{POST_SNAPBACK}>

 

Man letar efter listig övergång, väntar på bro eller gör sig illa och kommer över, ungefär. Jag har flyttat på ett dike, du kan se hur min 90-hjälm såg ut efter närkontakt med bakstycke och torntak i min personliga bild.

[wigurt]

Det där är gravtagningsförmågan då man bara rullar över utan att bry sig.

<{POST_SNAPBACK}>

 

Visst, men vad gör man när det är bredare än så? Så länge kanten

är fast borde man kunna göra som med lättare vagnar, snedda över.

Frågan var om strv är för tunga för det, det vill säga det är aldrig

tillräckligt fast. Tydligen går det rätt bra enligt wigurt.

<{POST_SNAPBACK}>

 

Man letar efter listig övergång, väntar på bro eller gör sig illa och kommer över, ungefär. Jag har flyttat på ett dike, du kan se hur min 90-hjälm såg ut efter närkontakt med bakstycke och torntak i min personliga bild.

<{POST_SNAPBACK}>

 

 

varför hade du ingen telehjälm?

 

Alltså de finns ju alltid någonstans att ta sig över gravtagningsförmågan är inte så avgörande om de inte är när du håller på att dra dig tillbaka och har fi i baken men då går de nog bedömmt ont för besättningen vilket fall som helst men hellre de, det går oftast att ta sig över frågan är bara om VC vill riskera en fastkörning för de är ju inte höjden på diket som avgör utan sjunker vi eller sjunker vi inte.

[eskil]

varför hade du ingen telehjälm?

<{POST_SNAPBACK}>

Telehjälmen hade han på sig. Hade han haft huvudet i den där M90-hjälmen så hade han inte varit förmögen att skriva saker på forument längre... ;)

[wigurt]

he ok ja tänkte nog inte riktikg efter där kanske ;)

[Vysotskij]

Vilket yttligare stödjer min tes för hur man bör använda strv103. All matriell är kass om man använder den på fel sätt.

Jag håller med om att strv 103 sannolikt vore bättre i pvkv-roll. Problemet är väl att strv 103 togs fram just som strv för våra pansarbrigader. Utan dem hade vi haft färre pansarbrigader, och att egenutveckla en pansarvärnskanonvagn av S-vagnens komplexitetsgrad känns svårförsvarligt.

 

Mina ören i dagens efterkloka läge ligger på att vi i slutet av 1960-talet borde hoppat över Leo 1/Cheftain/M60-generationen, skaffat fler Centurioner och eventuellt moderniserat dem, och sen satsat på att vara med på Leo 2 tio år senare.

 

Alternativet strv 103 från 1968 och Leo 2 från 1980 förutsätter en betydligt större materielanskaffningsram.

[Rune Frunkh]

Ursäkta en okunnig själ: det närmaste jag kommit pansarvagnar är när vi fick åka bakpansar på en IKV91 och höll på att glida av en isig väg, samt "några" timmar i en bv206.

 

Angående gravtagningsförmåga: Fanns inte ett schaktblad på några av 103:orna (var tredje?) som skulle användas att fylla igen diken stora nog att inte kunna köras över direkt? (Istället för att vänta på en broläggare.)

[CBRN-fåne]

Ursäkta en okunnig själ: det närmaste jag kommit pansarvagnar är när vi fick åka bakpansar på en IKV91 och höll på att glida av en isig väg, samt "några" timmar i en bv206.

<{POST_SNAPBACK}>

 

Jag ryser fortfarande när jag hör någon referera till en IKV-91 som

pansarvagn. Kalla den infanterikanonvagn, stridsfordon eller bara

vagnen, inte pansarvagn. Det är något helt annat.

 

Så vitt jag vet (det lilla) så kunde 103:an utrustas med schaktblad

men de var vanligtvis inte monterade.

[Vysotskij]

Kalla den infanterikanonvagn, stridsfordon eller bara

vagnen, inte pansarvagn. Det är något helt annat.

Vad är en pansarvagn?

[CBRN-fåne]

Kalla den infanterikanonvagn, stridsfordon eller bara

vagnen, inte pansarvagn. Det är något helt annat.

Vad är en pansarvagn?

<{POST_SNAPBACK}>

 

Enligt Kn P:s hårda fostran är en pansarvagn hjulburen (annars är det en

PBV) och saknar tyngre beväpning. Det närmaste som fanns då var KP-bilarna.

Den som har något mot denna uppdelning får ta upp det med Mj P (och det

skulle jag inte rekommendera)

[wigurt]

Ursäkta en okunnig själ: det närmaste jag kommit pansarvagnar är när vi fick åka bakpansar på en IKV91 och höll på att glida av en isig väg, samt "några" timmar i en bv206.

 

Angående gravtagningsförmåga: Fanns inte ett schaktblad på några av 103:orna (var tredje?) som skulle användas att fylla igen diken stora nog att inte kunna köras över direkt? (Istället för att vänta på en broläggare.)

<{POST_SNAPBACK}>

 

 

Schaktbladet skulle enligt vad jag fattat de som finnas på alla vagnar (rätta mig om jag har fel) för att kunna gräva upp ett "skyttevärn" till vagnen

 

OCh snälla kalla inget fordon för pansarvagn för såvitt jag vet så finns de inget som heter bara just pansarvagn de är något ord som har uppsstått bland civila stackare och kalla inte min strv för pansarvagn för då blir jag

[KD803]

kalla inte min strv för pansarvagn för då blir jag 

<{POST_SNAPBACK}>

Känns det bättre om jag kallar den för "mål"? :P

[Sytare]

Sök på pansarvagn på Google så konstaterar man snabbt att det finska FM använder ordet rätt så friskt på sina sidor...

 

2 ören i träsket New Orelans...

[wigurt]

kalla inte min strv för pansarvagn för då blir jag 

<{POST_SNAPBACK}>

Känns det bättre om jag kallar den för "mål"? :P

<{POST_SNAPBACK}>

 

 

Ja hellre de

[A2Keltainen]

Sök på pansarvagn på Google så konstaterar man snabbt att det finska FM använder ordet rätt så friskt på sina sidor...

 

Den finska beteckningen för det rikssvenska ordet "stridsfordon" är "rynnäkköpanssarivaunu", vilket rakt översatt till svenska blir "stormpansarvagn". Den finska beteckningen för det rikssvenska ordet "stridsvagn" är "taistelupanssarivaunu", vilket rakt översatt till svenska blir "stridspansarvagn". I militärfinskan används dessutom "panssarivaunu", vilket rakt översatt till svenska blir "pansarvagn", som ett samlingsbegrepp för stridsvagnar, stridsfordon och andra bandgående pansarfordon. För pansarterrängbilar och eventuella andra hjulgående pansarfordon används ordet "panssariajoneuvo", vilket rakt översatt till svenska blir "pansarfordon".

[A2Keltainen]

OCh snälla kalla inget fordon för pansarvagn för såvitt jag vet så finns de inget som heter bara just pansarvagn de är något ord som har uppsstått bland civila stackare och kalla inte min strv för pansarvagn för då blir jag 

 

Ja, förbannade civilister som inte vet något. Alla vi insatta vet att det heter pansartank.

[Adam Wilhelm]

Eller plåtschabrak.

BJE har en poäng annars.

[Stofilen]

Vilket yttligare stödjer min tes för hur man bör använda strv103. All matriell är kass om man använder den på fel sätt.

Jag håller med om att strv 103 sannolikt vore bättre i pvkv-roll. Problemet är väl att strv 103 togs fram just som strv för våra pansarbrigader. Utan dem hade vi haft färre pansarbrigader, och att egenutveckla en pansarvärnskanonvagn av S-vagnens komplexitetsgrad känns svårförsvarligt.

 

Mina ören i dagens efterkloka läge ligger på att vi i slutet av 1960-talet borde hoppat över Leo 1/Cheftain/M60-generationen, skaffat fler Centurioner och eventuellt moderniserat dem, och sen satsat på att vara med på Leo 2 tio år senare.

 

Alternativet strv 103 från 1968 och Leo 2 från 1980 förutsätter en betydligt större materielanskaffningsram.

<{POST_SNAPBACK}>

 

Jag håller med om att problemet är att strv103 togs fram som en stridsvagn! Resultatet blev att hälften av våra pansarbirgader fick en mer defensiv inriktning pga strv103. Jag tycker inte att det är så svårt att försvara utveklingen av en avancerad PVKV, man måste bara inse att den inte kan ersätta en stridsvagn hur bra den än är. PVKV är ett komplement till stridsvagnar men inte samma sak.

 

Visst är det kul att vara efterklok! Jag håller med dig om att vänta på LeoII skulle varit det bästa alternativet. Om man vill hålla sig lite närmare verkligheten och utgår från att strv103 projektet stoppades till förmån för en utländsk vagn, skulle jag luta åt chieftain med annan motor.

Men det är väl lite OT

 

Att anskaffa LeoII 1980 för att ersätta strv 103 och behålla centurion till 1995 är en av mina favoriter Jag tycker att antalet stridsfordon borde ha ökat under 70 och 80-talet. Givetvis kräver detta en större ekonomisk ram men vem skulle inte vilja haft det?

 

//Stofilen

[Sljivovica]

@ A2 Keltainen

 

Ej att glömma den riktiga tungvrickaren:

 

"Miehistönkuljetusajoneuvo" =

trupptransportfordon.

 

(Ett bra alkotest för svealänningar

att försöka och uttala..)

[Stella-Polaris]

OT Kurs

 

KRONDIKE = Dike betalat av kronan

 

Krondiken tillkom pa forsta halften av 1900 talet. De utfordes av arbetslosa som beredskapsarbete. Dessa diken skulle tillfora mer Jordbruks, betes samt skogsmark. De utfordes sa gott som uteslutande pa myrmarker, torvmarker eller gammal sjobotten. Detta for att dranera marken som var vattensjuk.

 

Ett krondike skall ej forvaxlas med mindre diken, som av sadana som fatt fotterna blota, kallas Ett javla stort krondike.

 

Ett akta krondike ar minst 2m djup och med en spannvidd av minst 3m och det ar handgravt.

 

En platburk i 60 tons klassen bor ihuvudtaget inte komma i narheten av ett krondike da han har torv under banden. En lattare vagn kan nog komma framtill kanten, om ha befinner sig nedanfor avskarningen, men knappast ta sig over. Att ta ett riktigt krondike pa diagonalen = fastkorning 2 meter under markytan med 100% sannolikhet. Botten bestar av vatten mattad torv..... Och jag kan lova att den vagnen inte blir latt att fa upp

 

Om vagnen mot formodan tagit sig over sa star han sa pa den blota sidan, troligtvis mitt pa en myr, och 10 m efter diket gar han igenom.

 

Nar det kommer till ett riktigt Krondike galler brolaggare alt hurtinga ingtrupper.

 

Slut kurs

Kalla Div litteratur i Svensk skogshistoria, marklara mm

Edited September 7, 2005 by Stella-Polaris