Jump to content

Stridsvagn 103 (Strv 103) inte så kass??


Erik_G

Recommended Posts

Men tro för den delen inte att Centurion inte hade några svagheter. Den hade bland annat rätt otrevliga egenskaper när det var halt, och bandens slitytor blev till kälkmedar. Vidare så var Centurionvagnarna inte direkt några sportbilar. Fjädringssystemet lämnade väl en del att önska också har jag för mig. Man får inte glömma bort att om man ska skjuta under gång så måste man ha en hjulupphängning som ger stabiliseringssystemet tillräckligt bra förutsättningar för att fungera.

 

 

Centurion hade sina svagheter. Halkan var en som nämnts här, men det kunde avhjälpas med broddar till vägförvaltningens förskräckelse. Passage av stenmurar var ingen höjdare. Rakt över och mycket, mycket försiktigt. Bandkrängning var Centurionbesättningens mardröm. Man kunde också bli hängande på buken om marken var sank. Fjädringen var ok om man lät bli, att damma in i stenblock. Hur klarade 103:an stenmurar och sank mark? Skickar med en teckning på 103:an

 

Hälsn Sten

 

Strv-103.jpg

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Centurion hade sina svagheter. Halkan var en som nämnts här, men det kunde avhjälpas med broddar till vägförvaltningens förskräckelse. Passage av stenmurar var ingen höjdare. Rakt över och mycket, mycket försiktigt. Bandkrängning var Centurionbesättningens mardröm. Man kunde också bli hängande på buken om marken var sank. Fjädringen var ok om man lät bli, att damma in i stenblock. Hur klarade 103:an stenmurar och sank mark? Skickar med en teckning på 103:an

En ren spekulation angående stenmursforcering med 103'an:

Med schaktblad nedfällt mot en mur som går under eldröret borde det enbart handla om motorstyrka d.v.s. bladet raserar delar av muren och banden klättrar över resten.

Med bladet uppfällt kan det vara ett hinder för banden att klättra över vertikala hinder som är högre än avstånd mellan mark och blad.

En ren spekulation, som sagt var...

 

Tillägg

Tjusig teckning sten tecknare. :worthy:

Link to comment
Share on other sites

Och vilka har vi köpt in? ;)

 

Jag frågar lite för att jag får uppfattningen att vi jämför strv 103 med de svenska Centurionvagnarna...

Vilken av dem?

Strv 81 levererade 1953= Mk III

Strv 81 levererade 1955= Mk V

Strv 101 levererade 1958= Mk X

Strv 101R= Strv 101/Mk X uppgraderad i början på 80-talet

Strv 102= Strv 81/Mk III uppgraderad till Mk X 1964-66

Strv 102R= Samma uppgradering som Strv 101 i början på 80-talet

Strv 104= 80 st Strv 102 uppgraderades till Strv 104 1984-86

Edited by weekendwarrior
Link to comment
Share on other sites

Centurion mk I - mk13, tillverkad mellan 1945 - 1962.

Patton, M46 - M60, tillverkad mellan 1948 - 1979

T-54/55, tillverkad mellan 1947-1983

Leopard 1, tillverkad mellan 1965 - 1981

Strv 103, tillverkad mellan 1967 - 1971

 

Men det viktiga är kanske inte exakta årtal som vagnarna utvecklats eller tillverkats. Alla vagnarna har ju modifierats under årens lopp, och det är ju mer vilken förmåga och vilken utrustning vagnarna har som räknas, tycker i alla fall jag.

Vagnarna jag räknar upp ovan är ju alla, i grundutförade, ganska enkla. Mer lika sena vk2-vagnar än sina efterföljare. (M46, Centurion Mk I - III och T-54 är ju alla utvecklade i slutet av vk2 eller något år efteråt). Siktena är vanliga optiska, med i vissa fall, stereoskopiska avståndsmätare. Stabilisering är, om den finns, enkel och avsedd att minska tiden från stopp till skott. Ballistikdatorerna är antingen "cellbaserade neuralprocessorer" eller mekaniska datorer.

Kanonkalibrarna växer från 8cm till 10,5cm. Pansartjockleken och typen av pansar är väl ungefär samma på vagnarna, de använder gjutet eller svetsat stål.

Man tycka att Strv 103 är allt annat än enkel, med sitt gasturbin/dieselmotor hybridsystem, sitt hydropneumatiska riktsystem, automatladdare etc. Men egentligen så beror ju all komplexitet hos 103an på att man ville göra den okonventionell utan torn. Förutom de tveksamma stridstekniska fördelar man får av att vagnen ser ut som den gör är det ingen större skillnad mellan 103an och dess syskon. Hade 103an kunnat skjuta medan den höll 70kmh över ett fält, hade den kunnat se i mörker, bekämpa inkommande pv-robotar eller haft datalänk så hade det varit en annan sak.

Det är väl det som är kärnfrågan när det gäller 103ans vara eller icke vara bra vagn. Var nackdelarna med att inte ha ett torn, samt den tekniska komplexitet det innebar, större eller mindre än fördelarna. Personligen tror jag inte det, och tittar man på hur stridsvagnar ser ut idag, så verkar det som att Strv 103 är en teknisk återvändsgränd.

 

/E

Edited by Erik_G
Link to comment
Share on other sites

Var 103:an vagnen som skulle vinna de heroiska pansarslagen på östgötaslätten åt oss och därigenom vända kriget? Nej, högst troligt inte.

 

Däremot tror jag, (det finns många här som är betydligt mer insatta i Pantzerz än jag) att 103:an kunde binda ganska stora resurser från fienden i form av både materiel och manskap.

Detta genom just egenskapen att en skogsväg ner till ett vattendrag eller sjö, helt plötslig var en möjlig framryckningsväg.

Så om man inte la resurser på spaning/ytövervakning/flankskydd även på sådana platser, kunde man få en otrevlig överaskning som poppade upp likt gubben i lådan (otrevligt lågt dessutom). Och i värsta fall från en förbättrad eldställning.

 

 

Edit: Dock är det lite värt när t.ex. utveklingen av luftburna sensorer (så som beväpnade helikoptrar) har sprungit ifrån vagnens möjligheter till skydd/motmedel.

Edited by whamou
Link to comment
Share on other sites

Nja, vagnen var ju en vital del av vårt invasionsförsvar, som mycket väl kan ha inneburit episka pansarslag på östgötaslätten (jag har åkt runt på nämnda slätt som målfordon för pvhkp, så jag kan intyga att pansarslag på östgötaslätten var ett troligt scenario). Vagnen klassades ju som stridsvagn, och skulle alltså verka som en sådan. Förvisso var vår strid en defensiv strid, där vi kunde utnyttja på förhand förberedda värnpositioner. Men vi skulle ju även kunna genomföra motanfall efter att fiendens rörelse hade stoppats, samt inte minst anfall mot fiendens brohuvuden.

Strv 103 skulle ju kompensera sitt fasta eldrör genom att hela vagnen skulle vara lika rörlig som ett stridsvagnstorn. Jag vet inte vad sidrikthastigheten på 103an var, men jag antar att den var minst i paritet med Centurions torn. Nackdelen är ju som tidigare nämnts, att man fick en tekniskt komplicerad vagn med relativt högt marktryck.

 

/E

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Personligen tror jag inte det, och tittar man på hur stridsvagnar ser ut idag, så verkar det som att Strv 103 är en teknisk återvändsgränd.

 

Undrar vad som är den minimala mobila kanonbäraren om aktiva motmedel gör pansarvärnsrobotarna omoderna?

 

Det skulle kunna vara en stridsvagn S- som är smalare, mindre, lättare, med gummilarvband, en enda frontal skiva kvalificerat pansar och två mans besättning.

Link to comment
Share on other sites

Det finns ju fler vapen som kan döda en strv än pvrb, om nu roboten inte kan utvecklas mer. Dock tror jag vi kommer få se motmedel mot motmedlen, robotar med så hög hastighet i slutfasen att motmedlen inte hänger med, styrd pilprojektil etc.

Jag tror inte konceptet med kanon fast lagrad i chassit kommer tillbaka. Däremot finns det mycket att vinna på att ha all besättning nere i chassit och kanonen ensamt lagrad i ett torn.

Skulle man däremot vilja bygga en vagn med 103ans positiva egenskaper idag, hade man nog kunnat göra det utan att drabbas av många tekniska problem vagnen drogs med. Å andra sidan hade man skaffat sig nya, genom att använda dieselelektrisk drift etc :)

Link to comment
Share on other sites

Skulle man däremot vilja bygga en vagn med 103ans positiva egenskaper idag, hade man nog kunnat göra det utan att drabbas av många tekniska problem vagnen drogs med. Å andra sidan hade man skaffat sig nya, genom att använda dieselelektrisk drift etc :)

 

Hade säkert gått bättre 70 år senare än förra gången det skulle byggas en tornlös vagn med kraftig beväpning, hög skyddsnivå och bensin-/dieselelektriskdrift...

 

Elefant_USAOM-01.jpg

Edited by Smeghead
Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Tyskarna byggde ju tornlösa Sturmgeschütz III (StuG III)

 

Den var billig att producera och gjorde väl ifrån sig.

 

800px-StuG_III_Ausf._G.jpg

 

 

Citat från Wikipedia artikeln:

 

 

År 1944 erhöll den finländska armén 59 st StuG III från Tyskland och använde dem mot Sovjetunionen. Dessa Stug III:or förstörde åtminstone 87 fientliga stridsvagnar mot förlusten av enbart 8 StuG-vagnar (vissa av dessa förstördes av den egna besättningen innan de övergav det immobiliserade fordonet). Efter kriget utgjorde de kvarvarande StuG-vagnarna stommen i det finska pansarvapnet fram tills det tidiga 1960-talet.

 

 

 

http://sv.wikipedia....sch%C3%BCtz_III

 

Varför skulle 103:an ha klarat sig sämre mot ryska vagnar under sin tid än StuG III mot ryska vagnar under sin tid? Vapnern är en sak, och användarna en annan. I nordeuropeisk / västerländsk kultur gör man jobben ordentligt och tar ansvar för även andra än sig själv.

 

103 var ju en hel del merra avancerad än StuG III, och i rätta händer var StuG III en killer i sin tid.

 

 

800px-Stug_III_parola_1.jpg

 

 

Ovan en StuG III på pansarmuseet i Parola, nära Tavastehus. Notera de vita ringarna på kanonen = antalet förstörda fiendevagnar. :clap:

Link to comment
Share on other sites

Det var väl Finnarnas framgångar med stormkanoner som inspirerade till 103:an, man räknade med att striderna i Karelen -44 var de som var mest likt de Sverige skulle utkämpa vid ett krig med Sovjet.

Link to comment
Share on other sites

Vad jag minns så tittade man bland annat på var majoriteten av stridsvagnar under VK2 blivit träffade... I tornet. Detta och vad jag förstått myten av tornlösa vagnars braighet under VK2 blev om man generaliserar grovt vad som födde strv103.

Men, hur vanligt var det med T34 som dundrade och under gång bekämpade tyska vagnar som dök upp på annan sida än kl 12?

Och hur väl gjorde tyskarnas tornlösa vagnar egentligen ifrån sig mot en fiende som inte kom i frontalanfall?

Link to comment
Share on other sites

Att jämföra STUG med en stridsvagn är lite fel. Det var "infanterikanonvagnar" alltså Pv.

Från första början ja.. Men (glömt vilken modell) så småning om så gav man ju några pv kanon och från dessa utveklade man ju sedan pzjg 4 och 5 (siffrorna rätt?)

Link to comment
Share on other sites

StuG diskuteras ju faktisk på de två första sidorna av tråden.

 

@Peo

 

Jag tror inte semantik är det vi ska hängiva oss till.

 

StuG tos ju ursprungligen fram som en kanon på band, med pansar. Sedan visade den sig vara en utomordentlig pansarvärnsvagn. Hur man sedan skall klassifiera den och varför 103 är en stridsvagn och varför StuG inte skulle vara en, är totalt ointressant, åtminstone för mig.

 

Eftersom 103 aldrig användes i skarpt läge mot motståndarens tankar, en masse, blir vi tvungna att dividera här.

 

Inte heller Leo II eller Leclerc har använts mot stridsvagnar i skarpt läge, även om Kanada använt Leo mot bondhopar. För dessa två kan vi gissa bättre, eftersom de har prestanda som motsvarar britternas och jänkarnas stridsvagnar. Har dock sett någon elak rysk officers blogginlägg, från något uppdrag på Arabiska halvön, att hans lokala arabkontakter berättat om att Leclerc kräver omständig kalibrering och inte skulle kunna användas i skarpt läge, men skribentten är ju inte precis objektiv.

 

Så vi blir nog tvunga att fortsätta att utvärdera 103 vid tangentbordet, eller numera, vid det virtuella tangentbordet.

Edited by adam7
Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

När sovjetunionen kollapsade och deras teknik blev tillgänglig för utomstående så fann man en del överraskningar i östtyskland i samband med inköpen av Pbv 401-501.

Nu fick man ju även möjlighet att provskjuta den forne fiendens ammuniton och stridsfordon emot våra inhemska stridsfordon, man konstaterade att det inte är någon höjjdare när fienden skjuter ut våra vagnar när vi har svårt att nedkämpa deras.

 

En stridsvagn som blir utskjuten men inte kan skjuta ut sin fiende är ingen bra stridsvagn.

 

i samband med köpen och utprovningarna av pbv401-501 så tittade man även om fd sovjetiska artilleri och stridsvagnar kunde vara aktuella för sverige, och man testade det mesta eftersom det var fritt fram att finlira med ärkefiendens teknologi.

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...
  • 2 months later...

Jag skulle vilja fråga forumet om frontgallrets infästning i fronten på 103:an.

 

strv103-galler1-web.jpg

 

På bilder av 103:an som inte har gallret monterat är det svårt, för mig i alla fall, att se några hål eller ens täckande luckor där hålen ska vara.

 

1272800869_3_FT0_panzermuseum_munster_st

 

Är där någon som vet hur man gick till väga när man monterade gallret?

Link to comment
Share on other sites

Det är hål täckta av någon form av lock i frontpansaret som man slog bort (locken alltså). Sen var det bara att gå IKEA på gallret typ.

Ungefär som när man trycker bort en bit förstansad kartong fast med lite mer kraft, jo det verkar rimligt. Lite smuts i fogarna så är nog locken närmast osynliga.

 

En följdfråga då. Gallerna skulle vara topphemliga och gömdes undan i mobförråden om jag förstått det rätt men hålen i vagnarna fanns där hela tiden. Vet någon vad nyfikna beväringar fick för förklaring till syftet med hålen om dom frågade?

Edited by wendist
Link to comment
Share on other sites

  • henke changed the title to Stridsvagn 103 (Strv 103) inte så kass??

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...