Jump to content
Sign in to follow this  
Erik_G

Strv 103 inte så kass??

Recommended Posts

Övt. Hans Nilssons "anti-103" artikel får mothugg här:

 

http://www.forsvarsframjandet.org/fmf-03-2...vagnsleken.html

 

http://www.forsvarsframjandet.org/fmf-03-3...vagnsleken.html

 

Efter att ha läst artikeln blir jag lite fundersam. Det verkar som FM har under 30 års tid haft ett förträffligt vapensystem som iallafall delar av FM inte har vetat hur de ska använda korrekt.

 

Hur är det då i dagens läge? Tränar FM på att använda komplexa system som t.ex Gripensystemet eller Strv 122 med LSS fullt ut? Det verkar ju som att det kan finnas en risk för att det går slentrian och att träning inte skräddarsys mot respektive vapensystem utan kvarhålls på en generisk nivå. Men våra system som Gripen, Strv S, HMS Visby etc är/var inte standardprodukter som liknar/liknade deras företrädare.

 

Om dessa artiklar varit uppe tidigare så får jag väl be oim ursäkt för att jag inte sökte, men det förändrar ju inte mina funderingar.

 

mvh

Erik G

Share this post


Link to post
Share on other sites

Aha, det var Valiants scannade artikel som jag glömde bort att fråga efter :D

 

Jaja, hursomhelst så har ämnet fått ett eget topic nu..

 

/E

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jodå Erik, har sett denna , och jag håller väl med i stora delar, dock är artikeln färgad av författaren. Ex en träff i sidan och vi alla har varit 3 stora feta pommes pga de oerhörda mängder hydralolja som vagnen krävde. Kanonen däremot var just Kanon ! på 2 km hålla träffades allt inom 1 m2. Däremot framdrift , lite si och så med.

 

 

-Valiant-

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tycker det var en intressant diskussion.

 

Dock hade Lundström vunnit lite i trovärdighet om han hade diskuterat både för- och nackdelar med 103. Nu blir det lite mycket försvarsadvokat av det hela, och varje chans att kasta smuts på tornvagnar utnyttjas.

 

Men jag blir ju retroaktivt glad om det är så att vi 1970-80 hade världens bästa vagn.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest J-Star

Nyfiken fråga: Vad är syftet med denna debatt? Upprättelse för en nu avvecklad fordonstyp? Please... att människor är stolta är en sak. Men detta är för f-n bara ett fordon.

 

/J

Share this post


Link to post
Share on other sites

För att vi som är intresserade av pansarhistoria ska få reda på mer om vagnen i fråga kanske?

Varför diskuterar man (militärhistoriskt intresserade) gamla slag och militära mistag?

Varför slösar vi bort vår tid på SoldF?

 

Svar: För att vi är intresserade.

 

Men detta är för f-n bara ett fordon.

 

Nej, det handlar om Strv 103, det är "inte bara ett fordon". Dessutom ligger tråden under transportcentralen. go figure :D

 

/E

Edited by Erik_G

Share this post


Link to post
Share on other sites

Personligen så tycker jag också att debatten om 103:an är intresant.

Personligen så har jag alltid tyckt att det är lite udda med en strv utan torn.

Och alla rykten om att den inte klarar diken m.m

medan min farbror (som krigat med 103:an) bara har lovord.

Så disskusionerna har gått ganska höga i min släkt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Farsan var en av de första som blev utbildade på 103:an på PS i Skövde. Han har också lovordat "osthyveln". Jag som är så jädra gammal har sett både Centurion och 103:an mötas i vänstervarv runt Krankesjön på den tiden när PS-övningen fortfarande fanns.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Skulle itne kalla strv103 för en strv egentligen.

Snarare en BandPvpjäs eller IKV.

En riktig stridsvagn tex. Leo1 hadde varit bättre i Mek och Pansarbrigaderna men istället för bandpv i dessa kunde det ha varit 103:or.

Tror de funkat bättre på det sättet.

Skulle dessutom passat in bättre i infanteriet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tyskarna använde tornlösa PV och infanteriunderstöds vagnar, bla Stug. Tog FM till sing något av deras erfarenheter från andra världskriget?

 

De användes på ungefär det sätt som Peo beskriver.

Edited by Limp

Share this post


Link to post
Share on other sites
Tyskarna använde tornlösa PV och infanteriunderstöds vagnar, bla Stug. Tog FM till sing något av deras erfarenheter från andra världskriget?

 

De användes på ungefär det sätt som Peo beskriver.

Vi hadde ett antal sådana.

Pvkv m/43 till exempel.

Stug är jämförbart med våra tidigare IKV.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Bägge författarna tycker jag drar lite väl långt gångna slutsatser om vad som är en fördel eller inte.

 

Själv hade jag förmånen att få truppföra 103-pluton sista året de utbildade på vagnen, och jag var inte imponerad av nånting egentligen...förutom att man hade en egen ksp som VC! :(( Men så jämförde ju jag med strv 121 och det är väl inte riktigt rättvist mot "Essen". Hade man Centurion som alternativ så skulle man kanske uppskattat 103:an bättre.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kan tänka mig att 103:an kan vara ganska effektiv som "strv krypskytt".

Altså ett par 103:or från fasta postioner ligger och väntar på fi, öpnnar eld och försvinner.

 

Jag har som sagt ganska ringa (objektiv) information om vagnen, men detta är endå en roll jag kan tänka mig att den den skulle kunna passa som det jag nämde ovan eftersom den har låg profil och med lite "anti irv färg" borde kunna slippa undan ganska lätt om den öppnar eld på 2-2,5km håll.

Även om den kanske inte slår ut en fiende vagn per skott så får den väl iaf fienden att sakta ner lite på farten.

Share this post


Link to post
Share on other sites

dxl om du läser på får man reda på en träff från en 103, på en LEO 1

på fronpansaret slår duktigt igenom och dessutom antänder ammonutionen som finnas lagrad just där. En motsvarande träff på 103 får inte samma verkan eftersom förmågan att penetrera frontpansaret på en "S" näppeligen fanns hos något vapen eftersom varken pprj eller rsv slog igenom (Jämför att den ryska

57mm pv kanonen slog igen frontpansaret på LEO 1) Alla vi som hissat motorluckor på "S" vagnen vet att uran block,talja och duktig utväxling på dessa var det ärndå ett h-vete att få upp dem , vet både hur tjocka och TUNGA dessa äro.

 

Hotel Charlier one kallar sig gammal ? vad är då "yours truly" Antik ?

pojkspoling där !

 

-Valiant-

Share this post


Link to post
Share on other sites

Leo ettan är ju inte direkt nån tjockhudad vagn.

Byggdes inte för det ändamålet.

 

Vet inte om m60 är et bättre jämförsobjekt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

En lätt reflektion är att världens andra eller tredje mest populära vagn på 1970-talet verkar vara den sämsta stridsvagnen sen...sen...Churchill eller nåt.

 

Är Leopard 1 så risig?

Share this post


Link to post
Share on other sites
En lätt reflektion är att världens andra eller tredje mest populära vagn på 1970-talet verkar vara den sämsta stridsvagnen sen...sen...Churchill eller nåt.

 

Är Leopard 1 så risig?

Nej Leo1 är en bra stridsvagn.

Men det fanns ett antal olika ideer om hur stridsvagnar skulle designas.

 

Alla var variationer på vad som är viktigast av Eld, Rörelse och Skydd.

Tyskarna och Fransoserna tyckte att Rörelse var viktigare än Skydd alltså byggde de vagnar som var snabba och lätta.

medan Britterna ville ha Skydd så de byggde en tyngre vagn som var långsammare.

 

Vilken av ideerna som var bäst tja ingen aning.

Men med tanke på att Leo1 såldes mer än britternas jämngammla så skulle jag tro att Leoparden var bättre.

Edited by Peo

Share this post


Link to post
Share on other sites

Eller så ser det helt enkelt tuffare ut när en leo hoppar över sandvallar och kör jätte fort förbi åskådarläktarna...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Man får ju skilja på äpplen och päron här.

 

 

Man kan inte säga att 103 är en dålig stridsvagn. däremot kan man säga att tiden har sprungit ifrån den.

 

Den var av mycket bra kvalitet. Bl.a eldrörens kvalitet var mycket bättre än de som sitter i 122 och M1A2.

Den hade en EXTREMT bra skyddsnivå tack vare sin konstruktion.

 

När den konstruerades så var det ine för att anfalla, utan för att försvara.

 

Nu har som sagt tiden sprungit ifrån den, men när den kom så var den bra.

 

Jämför med BMP-1, som många kan tycka är kass, men när ryssarna började använda den så åkte vi fortfarande traktor och cykel och hade hästar.

hade vi på den tiden med våra förband mött deras så hade vi blivit pytt i panna. Klart slut!

Share this post


Link to post
Share on other sites
När den konstruerades så var det ine för att anfalla, utan för att försvara.

Det verkar ju så av konstruktionen att döma, men är det sant?

 

Att våra infbrigader (IB 66 och 77) inte kunde anfalla mot fi motorskytteförband under 70- och 80-tal har avhandlats i annan tråd.

 

Var det dessutom tänkt att hälften av pansarbrigaderna inte heller var avsedda för anfallsstrid?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Den byggdes innan vi i Sverige kunde göra stabiliserade sikten.

Om man jämför med de jämngammla stridsvagnarna leo1 och m60 så har de stabiliserade sikten men den något äldre m48 har det inte.

Antagligen litade inte armén på att man kunde köra och skjuta samtidigt och då är det ju bättre att vara låg så man inte syns.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vid konstruktionen av strv 103 tittade man på statistik från stridsvagnsstrider under WW2, och konstaterade då att nästan inga träffar i vagnar hade inträffat under en meters höjd.

Alltså, ju lägre ju bättre.

 

Främsta enskilda anledningen till utslagning var träffar och skador i torn- eller pjäslagring. Alltså försök konstruera bort dessa, dvs. en vagn utan torn.

 

Man var heller inte rädd för konceptet att tvingas stanna och vrida hela vagnen vid strid, man hade nämligen tagit del av erfarenheterna som veteranerna i Finland hade av strider med sina Stug.3, dessa tyckte att det var inget bekymmer alls.

 

Det var nog också så att det inte fanns tillräckligt många militärer med erfarenhet av strider med i några kommittéer, utan dess då fler ingenjörer.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Man var heller inte rädd för konceptet att tvingas stanna och vrida hela vagnen vid strid, man hade nämligen tagit del av erfarenheterna som veteranerna i Finland hade av strider med sina Stug.3, dessa tyckte att det var inget bekymmer alls. 

OT: men Wittman (tror han hette så) det tyska Tiger esset var ju chef på en Stug i början av sin karriär.

 

När han sedan blev chef över "sin" Tigervagn så var det väldigt sällan som han inte andvände den som om den vore tornlös.

Altså han vände hela vagnen istället för att vrida tornet.

 

(han hade mig veterligen även samma laddare under nästan hela sin karriär)

 

Men jag tycker endå det verkar dumt om man kör en pluton strv103 och blir beskjuten bakifrån.

Det måste ju gå snabbare att vrida ett torn och skjuta en att vrida en hel vagn.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tornet på Tigern snurrade mycket långsamt enligt de flesta källor, centrumsväng kan ha gått fortare, dessutom ville han säkert ha frontpansaret mot fienden också, speciellt stillastående. Så att vrida upp hela vagnen inför skott är ganska logiskt.

 

Samme skytt var det: SS-Rottenführer Bobby Woll, var dock inte skytt när Wittmanns vagn nedkämpades i Normandie.

 

Achtung Panzer om Michael Wittmann

 

Lite av pansarets "Röde Baron".

 

Det tar ju 4-5 sekunder att vrida ett torn 180 grader med 90 eller 122. 103 kunde ju göra manövrer som skulle slita av banden på vilken annan vagn somhelst på kortare tid. Kolla HÄR, gå in under "MBT 103C - S-tank" och ladda ner filmen

 

Blir man beskjuten bakifrån är man rökt i vilket fall. 103 hade i alla fall en i besättningen som nästan enbart tittade bakåt. Det har inte 122, de verkar inte ens tänka på att man borde göra det. 90an har ju skyttegruppen till det.

 

Men dock, att kunna skjuta under gång frammåt är bättre än att stanna hursomhelst, tycker jag.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Vid konstruktionen av strv 103 tittade man på statistik från stridsvagnsstrider under WW2, och konstaterade då att nästan inga träffar i vagnar hade inträffat under en meters höjd.

Alltså, ju lägre ju bättre.

 

Främsta enskilda anledningen till utslagning var träffar och skador i torn- eller pjäslagring. Alltså försök konstruera bort dessa, dvs. en vagn utan torn.

 

Man var heller inte rädd för konceptet att tvingas stanna och vrida hela vagnen vid strid, man hade nämligen tagit del av erfarenheterna som veteranerna i Finland hade av strider med sina Stug.3, dessa tyckte att det var inget bekymmer alls. 

 

Det var nog också så att det inte fanns tillräckligt många militärer med erfarenhet av strider med i några kommittéer, utan dess då fler ingenjörer.

Om man använde Stug som ett mått på hur en stridsvagn ska strida så är man ute på hal is. Det är inte en stridsvagn den konstruerades inte för att strida mot stridsvagnar. Den konstruerades för att ge direkt eldunderstöd till framryckande infanteri att den sen kunde användas som Pv pjäs var bara en bonus.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ur StuG konceptet föddes ju ett antal olika sorters tornlösa vagnar med olika inriktningar. En del med pansarvärn som huvuduppgift: Jagdpanther, Jagdpanzer Hetzer osv...

 

Det var nog snarare de man tittade på. Inte så dumt. Rätt använda kunde de ju ställa till mycket djävulskap för fientligt pansar och skytte. Man hade nog tänkt sig föra striden ungefär som tyskarna i Normandie med skyttesoldater krälande med pansarskott och minor i varenda dike och sätta in sitt pansar på väl valda platser i väl valda stridsställningar och inte slösa bort det i anfall, det var nog vad man ville att fienden skulle göra.

 

Anfallsstriden för 103 hade väll blivit mot luftlandsatta förband, det var vad jag har förstått en huvuduppgift för pansaret under det kalla kriget. Där är 103 herre på täppan torn eller inte.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By Wendisten
      Hej!
       
      Satt och tittade på de olika modellerna av strv m/40 (L+K), vilka skillnader var det på vagnarna förutom att de byggdes på två olika ställen?
    • By enigmatik
      En utredning anbefaller at Norge anskaffer panserjagere basert på CV90 med 120mm kanon og ubemannede tårn. Med dette vrakes alle oppdateringer av Leo 2A4. Panserjagere vil få overlegen engasjementsegenskaper sammenlignet med bemånnede tårn og vil kunne nedkjempe konvensjonelle stridsvogner som regnes som tregere og mindre egnet til å finne og bekjempe mål. Alikevel holdes døren litt på gløtt for Leo 2A7, mens A5 syntes helt ute av bildet.  A5 var inntil helt nylig det foretrukne valget. CV 90120 T syntes heller ikke aktuell
    • By Fk Bodin
      Citat från en Lapplandsjägare: "Aldrig skulle jag sätta mig i en "plåtburk". I krig går jag med minst 2 P-skott".
       
      Rätt eller fel?
       
      Ett pansarburet fordon är självklart ett välprioriterat mål. Gigantiska resucer sattsas på att slå ut dessa styrkor.
      I Sverige har vi ju Rb 55 och 56, samt ett oändligt antal P-skott och minor, och självklart har ju fienden precis lika mycket.
      Hur trygg skulle du vara i en PBV?
    • By Perman
      Wartofta strvkompani och strv 122 visar upp sig på ELMIA
      (Tack till Tom Nilsson Hedlund)
       
      /Per
×