Jump to content

Stridsvagn 103 (Strv 103) inte så kass??


Erik_G

Recommended Posts

En lattare vagn kan nog komma framtill kanten, om ha befinner sig nedanfor avskarningen, men knappast ta sig over. Att ta ett riktigt krondike pa diagonalen = fastkorning 2 meter under markytan med 100% sannolikhet. Botten bestar av vatten mattad torv.....  Och jag kan lova att den vagnen inte blir latt att fa upp  :huh: 

 

Om vagnen mot formodan tagit sig over sa star han sa pa den blota sidan, troligtvis mitt pa en myr, och 10 m efter diket gar han igenom.

 

Nar det kommer till ett riktigt Krondike galler brolaggare alt hurtinga ingtrupper.

 

Slut kurs

Kalla Div litteratur i Svensk skogshistoria, marklara mm

 

Eftersom IKV-91 var en så manlig och effektiv, ja helt enkelt fantastisk

vagn så kunde man givetvis passera krondiken med den. Eftersom den

dessutom hade en fantastisk terrängförmåga (och flyter!) så var myren

efteråt inga problem heller. :lala:

 

Mer allvarligt, med en bra förare och 400 hkr i motorn var krondiken

inga problem för 16 ton IKV-91. Detta bevisades flera gånger både

i surhålen söder om Lagnö och i myren på Prästtomta. Med en kass

förare och/eller 240 hkr så var det bara att ropa på bärgning.

Link to comment
Share on other sites

... Angående gravtagningsförmåga: Fanns inte ett schaktblad på några av 103:orna (var tredje?) som skulle användas att fylla igen diken stora nog att inte kunna köras över direkt? (Istället för att vänta på en broläggare.)

Schaktbladen fanns, som någon tidigare nämnt, till samtliga vagnar. Under GU var de normalt ej monterade. Detta var för att minska belastningen på fjädringen i syfte att få hydraulsystemet att hålla lite bättre.

 

Schaktbladet var tänkt att användas till att fixa till vagnen eldställning vid försvarsstrid. (Senario: Förbandet är hyfsat på förhand vid landstigning).

 

Visst kunde man använda det för att schakta ner dikeskanter men detta är inget jag ser framför mig att någon skulle få för sig under ett anfall. Bladet måste fällas ut för hand. Man måste göra avsittning, gå ner framför vagnen, lossa låsen i schaktbladets nederkant så att det fälls fram, ta loss de två stödbenen som sitter på fronten, montera dessa mellan bladet och vagnskroppen, uppsittning, schakta...

 

Bild på vagnen om nu någon inte visste var schaktbladet satt...

gardfront.jpg

 

:worthy: S-Tank

Edited by S-TANK
Link to comment
Share on other sites

Tjusig bild, S-Tank...

 

En fråga som har plågat mig en längre tid: Jeepdunkarna som är fästa längs vagnens sida. Vår kapten (som ej var/är någon pansarknekt) påstod att de var fyllda med sand för att ge extraskydd mot HEAT projektiler, men andra lärde, på ett annat pansarforum här på nätet, hävdar att de helt enkelt är extra brännsletankar som är fyllda med diesel (eller motsvarande). Vad är rätt?

Edited by GrodanBoll
Link to comment
Share on other sites

Bälgen ligger under en ram som löper längs kanten på vagnen och är alltså fast monterad.

 

EDIT: Lite bilder.

 

strv103_1.gif

En schematisk bild som visar stagen till bälgen.

 

103A-1.jpg

Här ser vi en tidig vagn utan bälg. Notera "skåran" längs vagnens kant där bälgen ska ligga.

 

balg_uppe.jpg

En 103:a med bälg uppe och en med bälg nere.

 

strv103_balg_ins.jpg

Innuti bälgen.

 

1971aprmaj_tibro_strv103.jpg

I vattnet.

 

strv103_sim7.jpg

På väg upp.

 

The Swede :rodna:

Link to comment
Share on other sites

I nedfällt läge var den skyddad av en pansarplåt.

I uppfällt läge var den väl ungefär lika motståndskraftig mot splitter/beskjutning som en pappkartong. 0:)

Nytta skarpt? Tja, den kunde ju ta sig över vattendrag utan bro, det gäller bara att vattendraget inte var utsatt för beskjutning.

 

The Swede :)

Link to comment
Share on other sites

Tja, den kunde ju ta sig över vattendrag utan bro, det gäller bara att vattendraget inte var utsatt för beskjutning.

 

Förstår jag det rätt, om jag förstår att den med bälgen bara kunde gå på botten, och alltså inte flyta? Två andra problem torde väl vara vattendragets botten (måste vara tillräckligt hård och stabil) och kanter (får inte vara för branta eller mjuka).

 

Tack för bilderna! Jag trodde först att bälgen var väldigt tjocka/grova luftfyllda gummituber längs sidorna som gjorde att vagnen kunde flyta, och hade inte en tanke på att den kunde se ut som den faktiskt gör.

Link to comment
Share on other sites

Tja, den kunde ju ta sig över vattendrag utan bro, det gäller bara att vattendraget inte var utsatt för beskjutning.

 

Förstår jag det rätt, om jag förstår att den med bälgen bara kunde gå på botten, och alltså inte flyta? Två andra problem torde väl vara vattendragets botten (måste vara tillräckligt hård och stabil) och kanter (får inte vara för branta eller mjuka).

 

 

Strv S med bälg flyter och behöver inte ha bottenkontakt. Slänterna bör naturligtvis inte vara för branta. Vagnen förs framåt i vatten med banden.

 

Egentligen så är faktiskt strv S en riktigt intressant och innovativ konstruktion. Synd att den inte används mer... Jag utbildades på psk tillsammans med strv S och eldhastighet, precision och skyddsnivå var och är fortfarande imponerande.

Link to comment
Share on other sites

Alltså... jag är mycket skeptiskt till uppgiften att strv S kunde flyta med hjälp av bälgen... :baskerPa:

 

Jag har kollat med farsan som är grundutbildad på typen och vad han vet så går det bara att vada med strv S.

 

Kollar man sen på bälgen så behöver man ju inte vara Einsteins lillebror för att se att den inte kan ge särskilt mycket flytkraft.

Link to comment
Share on other sites

Alltså... jag är mycket skeptiskt till uppgiften att strv S kunde flyta med hjälp av bälgen... :baskerFN:

 

Jag har kollat med farsan som är grundutbildad på typen och vad han vet så går det bara att vada med strv S.

 

Kollar man sen på bälgen så behöver man ju inte vara Einsteins lillebror för att se att den inte kan ge särskilt mycket flytkraft.

Strv 103 kunde flyta.

 

Ta en titt på den här sidan, den 103:an vadar i alla fall inte.....

 

http://www.pansarmuseet.se/103.htm

Link to comment
Share on other sites

Kan någon förklara hur utvändiga bränsledunkar skyddar?

Mot vilken typ av ammunition skyddar de?

Vilket material var de gjorda av, plast eller plåt?

Hur reagerade dunkarna om de var fyllda på spårljusamm och/eller fosforbrandamm?

Eftersom vagnen var hydrauliskt manövrerad, Fanns det inte stora mängder hydraulolja i den då?

 

"extra skydd i form av 22 liters bränsledunkar på sidorna"

Citatet taget härifrån.

 

 

/Tillägg.

Jag tänker på brandfaran med alla vätskorna i och runt om vagnen.

För en amatör som jag verkar det som en rullande fritös.

Edited by Flamdämpare
Link to comment
Share on other sites

Kan någon förklara hur utvändiga bränsledunkar skyddar?

Mot vilken typ av ammunition skyddar de?

Vilket material var de gjorda av, plast eller plåt?

Hur reagerade dunkarna om de var fyllda på spårljusamm och/eller fosforbrandamm?

Eftersom vagnen var hydrauliskt manövrerad, Fanns det inte stora mängder hydraulolja i den då?

 

"extra skydd i form av 22 liters bränsledunkar på sidorna"

Citatet taget härifrån.

 

Dunkarna medförs som extrabränsle och vagnen får därmed större aktionsradie utan att annan enhet måste tillföra bränsle.

 

Skulle detta bränsle ligga under pansar så blir utrymmet i vagnen mindre och man hadde varit tvungen att tex tulla på am utrymme. Jämför tex med ryska vagnar och deras bränslefat i baken. Ryska lösningen är smart såvida att de är inkopplade till vagnen. Däremot tillför de föga skydd

 

Om man nu vill öka skyddet på vagnen samtidigt som man vill att vagnen skall ha tillgång till mer bränsle så är en lösning att kombinera detta ala S vagnen.

 

Genom att hänga bränsledunkar längs sidorna får man med sig mer samtidigt som am med riktad sprängverkan detonerar längre från vagnen. (jämför sidoplåtar)Dessutom förbrukas sprängstrålen snabbare i Disel än i luft. Lösningen är billig, enkel och lätt att ersätta.

 

Om en dunk antänds så är detta inte hela världen. Det är bara 20 l och riskerar inte vagnens överlevnad. (Gummit kan kanske få sig en omgång)

 

Dunkarna är vanliga standard Bensindunkar

Link to comment
Share on other sites

Genom att hänga bränsledunkar längs sidorna får man med sig mer samtidigt som am med riktad sprängverkan detonerar längre från vagnen. (jämför sidoplåtar)Dessutom förbrukas sprängstrålen snabbare i Disel än i luft. Lösningen är billig, enkel och lätt att ersätta.

 

Om en dunk antänds så är detta inte hela världen. Det är bara 20 l och riskerar inte vagnens överlevnad. (Gummit kan kanske få sig en omgång)

 

Dunkarna är vanliga standard Bensindunkar

 

Finns det exempel på andra stridsvagnar som placerat bränsledunkar längs sidorna?

Har de använts i strid?

Om de har använts i strid, Varför används det inte mer?

Vilka länder har använt det förutom Sverige?

Skjuts det bara RSV mot stridsvagnar, Används inte brandammunition mot pansarförband?

Varför har inte 121 och 122 detta?

Link to comment
Share on other sites

Genom att hänga bränsledunkar längs sidorna får man med sig mer samtidigt som am med riktad sprängverkan detonerar längre från vagnen. (jämför sidoplåtar)Dessutom förbrukas sprängstrålen snabbare i Disel än i luft. Lösningen är billig, enkel och lätt att ersätta.

 

Om en dunk antänds så är detta inte hela världen. Det är bara 20 l och riskerar inte vagnens överlevnad. (Gummit kan kanske få sig en omgång)

 

Dunkarna är vanliga standard Bensindunkar

 

Finns det exempel på andra stridsvagnar som placerat bränsledunkar längs sidorna?

Har de använts i strid?

Om de har använts i strid, Varför används det inte mer?

Vilka länder har använt det förutom Sverige?

Skjuts det bara RSV mot stridsvagnar, Används inte brandammunition mot pansarförband?

Varför har inte 121 och 122 detta?

 

Jag tror att lösningen var bra på sin tid. I dagsläget ger kompositmaterial bättre skydd och föredras därför..

 

Brand am är bra om den orkar slå igenom pansaret. Uran projektiler kan sägas vara brand am då de självantänder efter genomslag.

Edited by Stella-Polaris
Link to comment
Share on other sites

Dunkarna är vanliga standard Bensindunkar

 

Nej, det är det inte.

Dunkarna är specialgjorda och ligger omlott med varandra, tillverkade av plast.

 

Strv 103C kunde simma men, som HC1 skrev så blev fribordet väldigt litet.

Det fick inte blåsa alltför mycket när man simmade.

 

Jag har en film som visar strv 103 som simmar och det är inte mycket kvar till kanten.

Lite roligt att bälgen är lägre i fronten där den borde vara högre. :)

 

The Swede 8-/

Link to comment
Share on other sites

  • henke changed the title to Stridsvagn 103 (Strv 103) inte så kass??

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...