Jump to content

Stridsvagn 103 (Strv 103) inte så kass??


Erik_G

Recommended Posts

En följdfråga för en som inte vet. Vad var syftet med gallret? Förhindra granater att träffa vagnen?

Det skyddar mot RSV-laddningar. RSV står för "riktad sprängverkan"; kortfattat fungerar det så att man med hjälp av en sprängladdning skapar en smal stråle av smält metall som genom sitt höga tryck får en mycket stark förmåga att slå igenom pansar. RSV-projektiler av olika slag är troligen den absolut vanligaste typen av pansarbrytande ammunition och förekommer i allt från flygburna attackrobotar till lågtryckskanoner på diverse stridsfordon och vanliga pansarskott. Egentligen är det bara stridsvagnskanoner och en del grövre automatkanoner som inte brukar använda RSV (de skjuter istället en "pil" av hårdmetall, oftast tillverkad av volfram eller uran, som slår igenom pansar bara med hjälp av sin rörelseenergi).

 

Det finns flera sätt att skydda sig mot RSV. Ett är att att använda pansar i något slags kompositmaterial, där man har en "fyllning" av något material som bromsar upp RSV-strålen fortare än pansarplåt gör samtidigt som det väger mindre per volymenhet än pansarplåten. Denna idé var väldigt ny när 103:an projekterades, men inte helt okänd. FOA (Försvarets Forskningsanstalt, motsvarigheten till dagens FOI) exprimenterade under andra halvan av 50-talet med RSV-genomslag i olika material och kom fram till att granit gav bäst skydd i förhållande till sin vikt och volym (om jag minns rätt kom ryssarna fram till en liknande slutsats och hade kvartssand som fyllning i tornpansaret på T-72:an). I förstudierna för 103:an nämns faktiskt granit som ett möjligt pansarmaterial i framtiden.

 

Ett annat sätt att skydda sig är att utnyttja det faktum att RSV-strålen har mycket begränsad räckvidd i luft; den tappar helt enkelt sitt höga tryck och därmed genomslagsförmågan på bara någon meter. Det är detta "staketet" är till för: antingen träffar laddningen en staketstolpe och detonerar en bra bit ifrån själva pansaret, eller så fastnar den mellan två staketstolpar och då finns det en god chans att den deformeras eller tappar riktningen innan tändröret löser ut, och även då sker detonationen på behörigt avstånd från pansaret.

 

Det var kombinationen av "staketet" och det extremt lutande frontpansaret som gjorde 103:an till troligen världens frontalt bäst skyddade stridsvagn när den kom i tjänst. Det var detta skydd och en relativt låg vikt man vann genom att göra vagnen tornlös. Målsättningen när den projekterades var att den inom en vinkel av 25 grader på vardera sidan om kanonens riktning skulle vara fullständigt skyddad mot alla pansarvärnsvapen som då var kända eller kunde tänkas utvecklas inom de närmaste 5-10 åren, och det lyckades man också med. De pilprojektiler som fanns då hade i princip ingen verkan mot så kraftigt sluttande pansar så länge det var tillräckligt tjockt för att inte bara trasas sönder av anslaget.

 

Problemet är att bara några år efter att 103:an kom i tjänst så hade vapenutvecklingen tagit ett nytt steg framåt och nya pilprojektiler som inte alls hade samma problem med sluttande pansar kom i tjänst. Vi borde följt med i utvecklingen och hoppat på Leopard 2 och M1-generationens stridsvagnar redan i början av 80-talet, men så blev det ju inte.

Edited by rhx
Link to comment
Share on other sites

Ja, det fungerar och används även idag. I USA används ett liknande staket ibland på t.ex. stridsfordonet Stryker:

 

MxCoX2b.jpg

 

Moderna pansarskott och särskild moderna pansarvärnsrobotar kan dock ha motmedel mot sådant här, t.ex. förekommer sk. tandemladdningar där man spränger två RSV-laddningar i tät följd, och då får "staketet" mindre verkan. Det är dock fortfarande ett billigt, lätt och enkelt skydd jämfört med alternativen (reaktivt pansar, aktiva motmedel som t.ex. ryssarnas Shtora, kompositpansar osv).

Edited by rhx
Link to comment
Share on other sites

Det förekommer även för att skydda bak och sidor på annars såpass väl skyddade fordon som Leopard 2 vid strid i trånga passager eller bebyggelse. Här ett danskt exemplar:

 

hgB4I8r.jpg

Edited by rhx
Link to comment
Share on other sites

En följdfråga för en som inte vet. Vad var syftet med gallret? Förhindra granater att träffa vagnen?

Yep!

Främst RSV skulle ta i gallret för att dämpa effekten innan strålen nådde vagnen, samma sak med dunkarna med diesel på sidan av vagnen.

Det har säkert effekt mot pil också men det tror jag är mer begränsat pga spridningen av gallret.

Link to comment
Share on other sites

Efter att ha sett hur syriska stridsvagnar ser ut efter strid i bebyggelse så undrar man hur länge dom där hönsburarna sitter kvar. Gallret på 103:an ser i alla fall hyfsat robust ut.

 

Attans någon hann emellan! Hönsburar hänvisar till gallret på Leoparden i post 336 om någon undrar.

Edited by wendist
Link to comment
Share on other sites

  • 4 years later...
On 8/4/2018 at 8:19 PM, vikingman said:

103:an verkade rätt stryktålig!

 

Njae....

 

Finns en snubbe som jobbar på FMV som säger så här :

Quote

"I slutet av 1980-talet genomfördes skjutprov mot Strv 103 försedd med olika typer av tilläggsskydd och i början av 1990-talet fick en rysk stridsvagn av modell T-72 skjuta pilprojektiler (BM 22/23) mot fronten försedd med gallerskyddet - skottet gick rakt igenom vagnen!"

 

//Mask

Edited by Slaktmasken
Citat-trubbel :(
Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

Jag har hört många påstå att Strv 103 var väldigt opålitlig, i svensk tjänst mycket mindre pålitlig än Centurion. Snack om att man plockade med dubbelt så många vagnar som besättningar när man övade eftersom att man visste att vagnarna kommer krångla.

Men tidigare i år läste jag om att man någon gång på 60-talet hade någon form av NATO-tester i storbrittanien där britterna tvärtom tyckte att strv 103 var avsevärt mycket mer driftsäker än någon vagn de hade i bruk.

 

Så frågan är... vilket är sant?

Link to comment
Share on other sites

On ‎12‎/‎23‎/‎2018 at 5:03 PM, darkjak said:

Jag har hört många påstå att Strv 103 var väldigt opålitlig, i svensk tjänst mycket mindre pålitlig än Centurion. Snack om att man plockade med dubbelt så många vagnar som besättningar när man övade eftersom att man visste att vagnarna kommer krångla.

Men tidigare i år läste jag om att man någon gång på 60-talet hade någon form av NATO-tester i storbrittanien där britterna tvärtom tyckte att strv 103 var avsevärt mycket mer driftsäker än någon vagn de hade i bruk.

 

Så frågan är... vilket är sant?

Bägge kan egentligen vara sanna. Har britterna testat fabriksnya eller särskilt servade strv 103 mot väll använda egna vagnar och de vagnar som talas om i Svenska armén slitits hårt i tio år eller mer av värnpliktiga och rep övande besättningar, de skulle förklara skillnaden.

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Det finns en filmserie om 5 delar på YT som behandlar britternas tester med 103:an i Tyskland 1973. Skall väl också nämnas att britternas Chieftain fick ganska snabbt ett dåligt rykte vad gäller tillförlitlighet så när man jämför 103:an med dessa så har man väl lagt ribban ganska lågt redan från början. Centurion, en mekaniskt enklare vagn med barnsjukdomarna åtgärdade, var säkert mer tillförlitlig än både Strv 103 och Cheiftain.

 

 

Edited by wendist
Link to comment
Share on other sites

  • henke changed the title to Stridsvagn 103 (Strv 103) inte så kass??

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...