CV-90 till Afghanistan.

[106 23]

Gör man? Det vi diskuterar är väl denna bild och om man jämför med höger sida så ser jag inte lika många fästen för skyddsplåtar, dessutom syns inte hela sidan utan bara den nedre delen.

Jämför med den här bilden och räkna antal fästen för skyddsplåtarna. Bogservajern man ser i bildens övre vänstra del ligger framför vagnen, inte under den.

Den del som är intressant visas ju, dvs den som är närmst detonationen.

Du har säkert rätt, men när jag jämför med denna bild ser det ut som att man inte visar allt, men det kanske är perspektivet som förvränger det. Den del som var närmast detonationen borde vara det främre vänstra hörnet, förutsatt att den gick på en tryckplatta och inte svängde när det skedde. Hur som helst borde vagnen haft viss framåtfart så hur vagnen står i förhållande till kratern när bilden är tagen är inte nödvändigtvis hur den stod när det small. Jag skulle nog säga att för en analys av verkan så är det mest intressanta vilka skador vagnen hade där personalen satt.

[Atle 0]

Så nu har även danskarna fått ner tio vagnar.

 

 

 

Nu är det bara Finland och Nederländerna kvar.

Mvh Atle

[Noname 0]

Väldigt roligt att Grundevik fick en massa skit förra året inom HKV för att han gick ut och sa i media att han tänkte skicka ner Strf 90. Det ansågs inte nödvändigt och det skulle bli så dyrt...

 

Snacka om förutseende, tänk er debatten idag om Strf 90 INTE hade varit där nere nu.

[Harald 0]

Mmm.. Men han/förslaget fick nog lika mycket skit här på forumet.. Det tycker nästan jag är roligare.

[LtX 1]

Dock måste man väl också säga att bara för att fler personer/nationer gör en specifik sak så behöver den nödvändigtvis inte vara rätt . . . . . !

 

LtX

[Noname 0]

Dock måste man väl också säga att bara för att fler personer/nationer gör en specifik sak så behöver den nödvändigtvis inte vara rätt . . . . . !

 

LtX

Sant men det var ju tabu att diskutera någon sådan form av förstärkning innan Grundevik bröt isen.

 

Men just här kan vi nog tänka oss att danskarna får användning av sina vagnar...

[Erik_G 213]

Så nu har även danskarna fått ner tio vagnar.

 

Jag trodde redan de hade Strf 90 på plats, i och med att de redan har stridsvagnar där. Men det var ju en intressant nyhet. Fina och intressanta bilder också.

 

/E

[A2Keltainen 1]

Så nu har även danskarna fått ner tio vagnar.

 

 

Ar det en vanlig grov gummislang som gar fran mynningen pa tornets koaxiala ksp, och vad fyller den i sa fall for funktion?

 

 

Varfor har man bara satt en "slat armor cage" (vad heter det pa svenska?) kring chassit, och inte nagot sadant alls kring tornet? Raknar man kallt med att tornet redan ar tillrackligt bepansrat for att kunna hantera de hot man raknar med, eller blir den extra vikten for mycket ur stabilitetssynvinkel, eller for mycket att hantera for tornets motorer/infastning?

[Erik_G 213]

Ar det en vanlig grov gummislang som gar fran mynningen pa tornets koaxiala ksp, och vad fyller den i sa fall for funktion?

 

Gissningsvis så är det torrluft eller liknande, alltså en slang som kopplas till utrustning som ser till att inneklimatet i vagnen hålls på en sådan nivå att grejor inte rostar, fuktskadas, och i afghanistans klimat, kanske inte överhettas.

 

Varfor har man bara satt en "slat armor cage" (vad heter det pa svenska?) kring chassit, och inte nagot sadant alls kring tornet? Raknar man kallt med att tornet redan ar tillrackligt bepansrat for att kunna hantera de hot man raknar med, eller blir den extra vikten for mycket ur stabilitetssynvinkel, eller for mycket att hantera for tornets motorer/infastning?

 

Min gissning är att det helt enkelt beror på att det är svårare att sätta dit dylikt skydd på tornet eftersom skyddet inte får hamna i vägen för sikten, vapen, rökkastare eller hindra tornets rotation. Man räknar nog med att tornets mindre målyta ska innebära ett visst skydd också. Det är lättare att sikta på och träffa chassit. Den relativt lilla viktökning som staket på tornet hade inneburit tror jag inte är kritisk. De danska vagnarna har väl dessutom bättre grundskydd än de svenska A och B-vagnarna.

 

/E

[A2Keltainen 1]

Gissningsvis så är det torrluft eller liknande, alltså en slang som kopplas till utrustning som ser till att inneklimatet i vagnen hålls på en sådan nivå att grejor inte rostar, fuktskadas, och i afghanistans klimat, kanske inte överhettas.

 

Med tanke pa att det ar danska vagnar i Afghanistan, sa hade jag mina funderingar pa om det var nagon "Christiania-mod" gjord av besattningen:

 

"Dude, look at this super cool bong I built from a Strf 90!"

 

 

Min gissning är att det helt enkelt beror på att det är svårare att sätta dit dylikt skydd på tornet eftersom skyddet inte får hamna i vägen för sikten, vapen, rökkastare eller hindra tornets rotation.

 

Men baksidan av tornet ar a andra sidan den svagaste delen av det, och samtidigt den del som har minst saker som kan vara i vagen for ett sadant skydd. Ja, jag vet att man forsoker ha tornfronten mot fienden, men det skadar val knappast att rakna med att man kanske inte alltid lyckas med det mot en slug och kompetent fiende.

 

Man räknar nog med att tornets mindre målyta ska innebära ett visst skydd också. Det är lättare att sikta på och träffa chassit.

 

Men gransen mellan torn och chassi ar a andra sidan "g-punkten" for oss pansarvarnare. Nu vet jag inte hur vasterlandska strf och strv hanterar traff dar, men atminstone pa ryska strv sa ar det traditionellt sett en bra punkt att traffa om man vill astadkomma den dar spektakulart coola hela-tornet-hoppar-av-och-flyger-ivag-effekten.

 

De danska vagnarna har väl dessutom bättre grundskydd än de svenska A och B-vagnarna.

 

Finns det nagra oppna uppgifter om hur mycket battre?

 

Det ser ju aven ut som att de danska vagnarna har elektroniska motmedel mot IEDs. Har alltid funderat pa hur, och hur val, sadana fungerar, men det ar ju en diskussion som knappast lampar sig for publika forum.

[Erik_G 213]

Men baksidan av tornet ar a andra sidan den svagaste delen av det, och samtidigt den del som har minst saker som kan vara i vagen for ett sadant skydd. Ja, jag vet att man forsoker ha tornfronten mot fienden, men det skadar val knappast att rakna med att man kanske inte alltid lyckas med det mot en slug och kompetent fiende.

 

Jo, men samtidigt har du stridsluckorna där bak.. Ett staket på tornet där skulle vara i vägen och hindra dem från att öppnas.

 

Men gransen mellan torn och chassi ar a andra sidan "g-punkten" for oss pansarvarnare. Nu vet jag inte hur vasterlandska strf och strv hanterar traff dar, men atminstone pa ryska strv sa ar det traditionellt sett en bra punkt att traffa om man vill astadkomma den dar spektakulart coola hela-tornet-hoppar-av-och-flyger-ivag-effekten.

 

Det spelar nog ingen större roll om man har staket eller ej då, eftersom det av naturliga skäl uppstår en glipa mellan staketet runt chassit och ett eventuellt staket runt tornet. Man skule naturligtvis kunna sätta "chain and ball" som på de Israeliska vagnarna.

 

Det ser ju aven ut som att de danska vagnarna har elektroniska motmedel mot IEDs. Har alltid funderat pa hur, och hur val, sadana fungerar, men det ar ju en diskussion som knappast lampar sig for publika forum.

*****

 

När det gäller staket på tornet så kan det ju vara så att det är något som kommer att tillkomma. Dylika skydd utvecklas och förändras ju hela tiden.

 

/E

Edited February 17, 2010 by Ing

[Ing 30]

Det ser ju aven ut som att de danska vagnarna har elektroniska motmedel mot IEDs. Har alltid funderat pa hur, och hur val, sadana fungerar, men det ar ju en diskussion som knappast lampar sig for publika forum.

 

 

*****

När det gäller staket på tornet så kan det ju vara så att det är något som kommer att tillkomma. Dylika skydd utvecklas och förändras ju hela tiden.

 

/E

Oavsett vad som skrivits om ämnet på andra ställen så är det här just nu ett avsevärt mycket känsligare ämne än plåttjockleken i bakdörrarna på gamla PBVer. Det är alltså ingenting vi fortsätter diskutera här.

Alls.

 

Och, ni tänkande individer, det diskuteras självklart inte på andra ställen heller.

--------------------

REGLER

[A2Keltainen 1]

Jo, men samtidigt har du stridsluckorna där bak.. Ett staket på tornet där skulle vara i vägen och hindra dem från att öppnas.

 

Glomde helt bort den skillnaden mellan strv och strf. Eftersom sadana har fragor ofta innebar avvagningar och kompromisser, sa skulle man aven kunna tanka sig att man minskar, eller helt tar bort, formagan att oppna takluckorna i bollhavet i vissa scenarion, som exempelvis ibland under fredsbevarande insatser.

 

Det spelar nog ingen större roll om man har staket eller ej då, eftersom det av naturliga skäl uppstår en glipa mellan staketet runt chassit och ett eventuellt staket runt tornet. Man skule naturligtvis kunna sätta "chain and ball" som på de Israeliska vagnarna.

 

Om tornet inklusive sitt extra pansarstaket inte har alltfor stor radie, sa skulle man kanske kunna ha ett staket pa chassit som ar nagot hogre an sjalva chassit, for att pa satt undvika den namnda typen av glipa. Dvs tornet inklusive sitt extra pansarstaket skulle kunna rotera innanfor chassits staket. Man kanske kan utforma pansarstaket med en Y- eller V-form, sa att det har mindre radie nere dar det ska rymmas innanfor chassits staket, och storre radie uppe dar det kan lopa fritt fram det.

[Ing 30]

Jo, men samtidigt har du stridsluckorna där bak.. Ett staket på tornet där skulle vara i vägen och hindra dem från att öppnas.

 

Glomde helt bort den skillnaden mellan strv och strf. Eftersom sadana har fragor ofta innebar avvagningar och kompromisser, sa skulle man aven kunna tanka sig att man minskar, eller helt tar bort, formagan att oppna takluckorna i bollhavet i vissa scenarion, som exempelvis ibland under fredsbevarande insatser.

Eller speciellt inte just under sådana insatser där man kan vilja ha både mer kontakt runt om och andra möjligheter än 40mm kulspräng/(xxmm akan).

 

Jag funderar på om svagheten runt tornkransen är något stort problem i praktiken eller om det handlar om en svag punkt som är väldigt svår att utnyttja för en fiende, som gör sitt bästa för att träffa vagnen överhuvudtaget.

 

 

 

Jag var för övrigt en av "motståndarna" till svenska CV90 i Afghanistan som tyvärr får bita sig i tungan lite nu. Tråkig utveckling. Dock hävdar jag fortfarande att den svenska campen inte är riktigt lämpad för det här...

[Smeghead 93]

Det är otroligt mycket enklare att montera ERA på tornet än att hålla på att ta fram en speciallösning för slat armor.

[A2Keltainen 1]

Eller speciellt inte just under sådana insatser där man kan vilja ha både mer kontakt runt om och andra möjligheter än 40mm kulspräng/(xxmm akan).

 

Bra poang. Men da kanske man a andra sidan annu hellre vill ha soldaterna patrullerandes kring fordonet, istallet for att ha dem sittandes uppluckade med vapen "hotfullt pekandes ut mot sidorna".

 

Jag funderar på om svagheten runt tornkransen är något stort problem i praktiken eller om det handlar om en svag punkt som är väldigt svår att utnyttja för en fiende, som gör sitt bästa för att träffa vagnen överhuvudtaget.

 

Som jag ser det, sa ar det en allmant bra punkt att sikta pa for oss pansarvarnare, da den dels ar i "centre mass" av vagnen, vilket ger en allmant forbattrad chans till traff nagonstans pa vagnen, och dels for att det, som jag redan namnt, ger sa fin effekt om man har skicklighet och tur och faktiskt far in en bra traff i omradet. Jamfor aven med var man i de flesta (alla?) forsvarsmakter lar ut att man ska sikta pa fiendens infanteri; centrum av balen ar "centre mass" pa en manniska, och kroppen innehaller dar mycket som kan borja fungera daligt om det far en kula genom sig.

[A2Keltainen 1]

Det är otroligt mycket enklare att montera ERA på tornet än att hålla på att ta fram en speciallösning för slat armor.

 

Hur stor okad risk medfor moderna typer av ERA vid detonation for eget infanteri runt vagnen?

[Krook 356]

Jag har nu tagit bort några inlägg som handlade om något annat än CV-90 till Affe.

Vill ni diskutera säkerhetstjänst så finns det andra avdelningar för det. Ing och övriga BG:s bedömningar och åtgärder gäller.

 

Nu förväntar jag mig att tråden återgår till det som den är avsedd för och att forumets regler efterlevs.

 

/Krook

--------------------

REGLER

[Bandkrängning 0]

Mycket tråkigt med de senaste förslusterna...

 

Den norska 9030 vagnen ser mer förstärkt ut än en 9040B, men hur är skyddet i den jämmfört med en 9040C?

Hur skulle en svensk vagn klara motsvarande smäll?

 

Jag vet att det inte finns mycket information, men vad har norrmännen för skydd jämmförrt med svenskarna?

Cesar vagnarna har ju iallafall någon sorts minskydd.

[Chassi 182]

Personligen tror jag inte att en svenska vagn skulle ha klarat sig så märkbart bättre, men det är svårt att veta utan att ha ett facit.

 

Jag skulle gissa att 9030 har något bättre bottenskydd och att 9040 ev faller på att skyddet där är kompleterat i efterhand.

 

de svenska 9040C är förstärkta undertill ja, med någon form av platta, material på den och omfattning behöver vi nog inte diskutera.

Norrmännen har motsv på sina vagnar.

 

Edit:

glipan mellan chassi och torn på strf 90 är väl iaf så pass liten att ett eventuellt skydd där inte är så prioriterat, vi pratar ju om några ynka centimeter.

Edited February 17, 2010 by Chassi

[Smeghead 93]

Det är otroligt mycket enklare att montera ERA på tornet än att hålla på att ta fram en speciallösning för slat armor.

 

Hur stor okad risk medfor moderna typer av ERA vid detonation for eget infanteri runt vagnen?

 

Ingen alls, reducerad mängd sprängämnen mellan plattorna samt att alltihopa oftast kommer i metallådor för enklare montage på fordon gör att pv-granaten är ett större hot mot avsutten personal.